Medelhavsländer väljer bort traditionell, nyttig kost

Övervikten ökar i Medelhavsregionen

Mat från Medelhavsområdet hyllas av experter för att den gör folk smala, friska och långlivade. Maten har anhängare världen över men invånarna runt Medelhavet väljer själva i allt högre grad annan kost.

Enligt Josef Schmidhuber, ekonom vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, har den berömda kosten som till stor del består av färsk frukt och grönsaker kraftigt förlorat i popularitet i regionen under de senaste 45 åren.

Med ökande inkomster har matvanorna i Sydeuropa, Nordafrika och Mellanöstern, som en gång var ett föredöme för resten av världen kraftigt försämrats, förklarar Josef Schmidhuber i en rapport som nyligen presenterades vid en workshop organiserad av California Mediterranean Consortium (sju akademiska institutioner från USA och EU som arbetar med medelhavsprodukter på den globala marknaden).

Fler kalorier

Invånarna i Medelhavsområdet lägger med sina ökande inkomster till stora mängder kalorier från kött och fett till en kost som traditionellt har innehållit lite animaliskt protein. Nu äter de "för fett, för salt och för sött" enligt Josef Schmidhuber.

Under de 40 åren fram till år 2002 ökade kaloriintaget i de 15 EU-medlemmarna från 2 960 till 3 340 kalorier, en ökning med 20 procent. Grekland, Italien, Spanien, Portugal, Cypern och Malta som startade perioden fattigare än de nordliga länderna ökade dock sitt kaloriintag med hela 30 procent.

"Ett högt kaloriintag och en låg förbrukning har gjort Grekland till den EU-medlem som har högst genomsnittligt kroppsmasseindex [body mass index, BMI] samt den högsta förekomsten av övervikt och fetma", framhåller Josef Schmidhuber. "I dag är tre fjärdedelar av invånarna i Grekland överviktiga eller feta."

Mer än hälften av Italiens, Spaniens och Portugals befolkningar är också överviktiga. Samtidigt har det skett en stor ökning av kalorimängd och glukoshalt i kosten i Mellanöstern och Nordafrika.

Fettkonsumtionen ökar

Alla EU-länderna struntar i rekommendationen från FAO och Världshälsoorganisationen, WHO, att inte mer än 30 procent av det dagliga kaloriintaget ska komma från fett. Men Spanien, Grekland och Italien befinner sig långt över den gränsen och konsumerar nu mest fett i EU.

Fettkonsumtionen har ökat mest i Spanien, där fett utgjorde 25 procent av kosten för 40 år sedan medan den utgör 40 procent idag.

Enligt Josef Scmidhuber är inte ökade inkomster den enda förklaringen till förändringarna i matvanor. Andra faktorer har också bidragit: fler stormarknader, förändringar i hur man distribuerar mat, kvinnor i arbetslivet ägnar mindre tid till matlagning. Dessutom äter familjer ute i högre utsträckning, ofta på snabbmatsrestauranger. Samtidigt har kaloribehovet minskat eftersom man motionerar mindre och har en mer stillasittande livsstil.

En positiv aspekt av utvecklingen är att Medelhavsområdet nu konsumerar mer frukt, grönsaker och olivolja. Men de äter generellt sett inte samma kost som sina förfäder, den kost som flera Medelhavsländer vill ska vara med på den lista över världsarv som sköts av FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, Unesco.

Läs mer:

FAO Food Quality and Standards Service

FAO Norden

fao.org