Storskalig produktion av biobränsle kan öka marginaliseringen av kvinnor

Ny studie om produktion av bioenergi fokuserar på kvinnors möjligheter till uppehälle En snabb ökning av storskalig produktion av biobränsle i utvecklingsländerna kan förvärra marginaliseringen av kvinnor på landsbygden. Enligt en ny rapport från FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, vilken publiceras idag, hotar detta kvinnors uppehälle. Studien visar att storskalig plantering för produktion av biobränslen som etanol och biodiesel kräver mycket resurser och insatsvaror, som småskaliga bönder, framförallt kvinnor, traditionellt sett har begränsad tillgång till. Dessa resurser är mark, vatten, konstgödsel och bekämpningsmedel. “Om inte åtgärder vidtas i utvecklingsländer för att stärka deltagandet av småskaliga jordbrukare, framförallt kvinnor, i produktionen av bioenergi, genom att öka tillgången till mark, kapital samt teknologi, kommer ojämlikheten att bli mer påtaglig och kvinnors utsatthet när det gäller hunger och fattigdom kommer att fortsatt förvärras”, framhåller Yianna Lambrou, medförfattare till Gender and Equity Issues in Liquid Biofuels Production – Minimizing the Risk to Maximize the Oppertunities. “Produktion av bioenergi erbjuder verkligen möjligheter för jordbrukare men dessa möjligheter kommer enbart att nå ner till jordbrukarnas nivå, speciellt till kvinnors, om länder satsar på åtgärder som även stärker kvinnors situation. Press på produktion av bioenergi Den växande globala efterfrågan på biobränslen, kombinerat med ett stort behov av mark, kan sätta press på så kallad “marginaliserad” mark, vilken är mycket viktig för de fattiga på landsbyggden och som oftast är den mark kvinnor hänvisas till att bruka, påpekar rapporten. Omvandlingen av marken till produktion av bioenergi, “kan komma att orsaka en delvis, eller total, förflyttning av kvinnors jordbruksaktiviteter till mark som är ytterligare “marginaliserad”, vilket leder till negativa konsekvenser för kvinnors möjligheter att förse sina familjer med mat, enligt rapporten. Risken för utarmning och total förbrukning av naturresurser kopplat till storskalig produktion av bioenergi kan innebära en ytterligare börda för fattiga på landsbygden, särskilt för jordbrukares arbete och hälsa och framförallt för de kvinnliga jordbrukarna. Om produktionen av bioenergi konkurrerar, direkt eller indirekt, med tillgången till vatten och ved kan det innebära att dessa resurser blir mindre tillgängliga för hushållen. Detta kommer att tvinga kvinnor, som i de flesta utvecklingsländer traditionellt sett är ansvariga för insamlandet av vatten och ved, att behöva gå längre sträckor. Detta minskar den tid de har för att få inkomster från andra källor. Vidare varnar rapporten för att ersättning av lokala grödor med monokultur kan hota den biologiska mångfalden inom jordbruket. Desamma gäller den omfattande kunskap och de traditionella färdigheter som småskaliga jordbrukare besitter när det gäller urval samt lagring av lokala grödor. Alla dessa aktiviteter utförs i huvudsak av kvinnor. Ojämlika anställningsmöjligheter Upprättandet av stora produktionsenheter för bioenergi kan skapa nya anställningsmöjligheter på landsbygden. Denna möjlighet öppnas i huvudsak för lågutbildade jordbruksarbetare, som oftast är anställda säsongsvis eller tillfälligt. Av dessa arbetare är fler och fler kvinnor (omkring 40 procent totalt i Latinamerika och Karibien) vilka på grund av den existerande sociala ojämlikheten tenderar att drabbas negativt i jämförelse med männen när det gäller löner, arbetsförhållanden och förmåner, utbildning samt information om säkerhets- och hälsorisker. Rapporten uppmärksammar behovet av fortsatt forskning och statistik när det gäller de socioekonomiska effekterna av produktion av biobränsle för både män och kvinnor. Studien uppmärksammar behovet av att utveckla strategier för bioenergi, som samtidigt bidrar till en hållbar miljö och en minskning av fattigdomen. Vidare måste dessa strategier bidra till integration av energigrödor i existerande lokala livsmedelssystem för att skydda småskaliga jordbrukares traditionella jordbruksaktiviteter, erfarenheter och specialkunskaper, vilka är viktiga för att trygga tillgången till mat men även för den långsiktiga motståndskraften och uthålligheten av jordbrukssamhällen. Åtgärder måste tas för att tillförsäkra kvinnor och hushåll, som leds av kvinnor, samma möjligheter som män att delta i och dra fördel av en hållbar produktion av biobränslen. Detta är desto viktigare som antalet hushåll eftersom leds av kvinnor ökar, omkring 40 procent i södra Afrika och 35 procent i Karibien. Läs mer: Pressmeddelandet på fao.org Gender and Equity Issues in Liquid Biofuels Production – Minimizing the Risks to Maximize the Opportunities Gender: the missing component of the response to climate change People-centred climate change adaptation: inegrating gender issues Energy and Gender in Rural Sustainable Development FAO och bioenergi