Pressmeddelande -
Världsvattendagen 22 mars
Diouf: Lösningen på vattenproblemen finns i jordbruket
Lantbrukare måste få hjälp att odla mer mat med mindre vatten
Rom/Istanbul, 20 mars 2009 - Chefen för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, generaldirektör Jacques Diouf efterfrågar mer uppmärksamhet på vattenhantering i jordbruket. Han vill se ökat stöd och vägledning för bönder i utvecklingsländer i deras hantering av vattenbrist och hunger.
"Lösningen på vattenproblemen är ett mer effektivt jordbruk", betonar Diouf vid öppningen av ministermötet vid det pågående femte Världsvattenforumet i Istanbul. "De miljontals bönder runt om i världen som förser oss med mat måste vara i centrum av förändringsprocesserna. De måste uppmuntras och vägledas att producera mer med mindre vatten. Detta kräver välriktade investeringar, incitament och rätt politisk miljö".
Jordbruket står för 70 procent av den globala sötvattenanvändningen, men det råder stora skillnader mellan olika länder beroende på deras utvecklingsnivå.
Det krävs bara två till tre liter vatten för att tillfredställa en människas dagliga vätskebehov men 3000 liter för att producera en människas dagliga mat.
"Jordbruket har ett huvudansvar för att tillgodose det nuvarande och framtida behovet av mat och samtidigt hantera miljöeffekterna av matproduktionen", understryker Diouf.
Den ökade svälten, med nära en miljard människor, eller 15 procent av världsbefolkningen, utan tillräcklig tillgång till mat, kan enligt Diouf förvärras om vi inte "tar modiga beslut och sätter in konkreta och brådskande åtgärder".
"Världen står inför snabba förändringar utan motstycke, inklusive befolkningstillväxt, migration, urbanisering, klimatförändringar, ökenspridning, torka, markförstöring och stora förändringar i människors matvanor. Dagens jordbruk står inför en dubbel utmaning - det måste möta behovet mellan tillgång och efterfrågan, både på kort och lång sikt, samtidigt som det måste förebygga framtida chocker, stärka de mest utsatta och minska miljöeffekterna".
Diouf efterfrågar en "new deal" för jordbruket som beaktar sektorns grundläggande roll för mänsklig utveckling och stärker de globala institutionerna, som arbetar för att trygga tillgången till mat.
"Enda sättet att trygga våra mat- och energibehov och samtidigt bevara våra naturresurser för framtiden är att investera i ett produktivt och hållbart jordbruk", framhåller Diouf.
Avslutningsvis uttrycker Diouf en förhoppning att det femte Värdsvattenforumet och årets Världsvattendag lyckas belysa "behovet av brådskande investeringar i vatteninfrastruktur i utvecklingsländerna och en hantering av våra vattenresurser som tillgodoser grundläggande mänskliga behov, både idag och för framtida generationer".
____________________________________________________________
Roten till hunger på Afrikas horn
Rom/Nairobi, 20 mars 2009 - Den Europeiska Unionen, EU, arbetar tillsammans med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO och de lokala samhällena, med att kartlägga de bakomliggande faktorerna till hunger på Afrikas horn. En farlig kombination av torka, höjda matpriser, konflikt och ett ökat befolkningstryck har lett till att en kris uppstått, en kris som kräver långsiktiga lösningar.Trots att prognoserna för grödor i december 2008 såg bra ut samt en efterlängtad nederbörd i de torkdrabbade delarna av Somalia, Kenya och Etiopien, som drabbats hårt av upprepade säsonger av dålig skörd, varnar FN i sin senaste rapport "Krisen på Afrikas horn", Horn of Africa Crisis Report, som släpptes den 6 februari i år, att "uppemot 19,8 miljoner människor på Afrikas horn beräknas vara i behov av nödhjälp".
Detta kan verka motstridigt men en säsong med goda regn är inte tillräcklig för att tillgodose de mest utsattas behov. Pastoralisterna på Afrikas horn är hårt drabbade och har förlorat stora delar av sina boskapshjordar på grund av torkan och det krävs flera säsonger av gott regn för att återställa dessa.
Om man skrapar på ytan av den pågående krisen, uppdagas andra strukturella problem, som befolkningsökning och konflikt över minskade resurser. Detta har lett till att människorna på Afrikas horn, en av världens torraste platser, blir ännu mer utsatta för plötsliga förändringar, som det senaste årets kraftiga prishöjningar på mat, samt effekterna av ett föränderliga klimat.
Minskande försörjningsmöjligheter
"För att överleva behöver pastoralisterna ett minimiantal boskapsdjur per person. Detta antal har på senare tid fallit bra en bra bit under det rekommenderade 4 till 1," säger Lammert Zwaagstra från Europa kommissionens enhet för humanitärt bistånd (ECHO), som driver EU:s arbete med att hjälpa samhällen i Djibouti, Etiopien, Kenya, Somalia och Uganda att minska inverkan av det minskade regnet.
Befolkningsökningen har minskat försörjningsmöjligheterna för pastoralisterna och de har utsatts för hård stress. Detta tillsammans med mer allvarlig och återkommande torka beroende på klimatförändringen, försvårar deras tillstånd ytterligare, förklarar Zwaagstra. När fler människor konkurrerar om färre boskap och mindre vatten, ökar konflikterna mellan de olika pastorala samhällena, vilket inträffat under senare år.
Under 2006 startade ECHO det treåriga regionala programmet för torka (RDD). Målet är att förbereda pastoralisterna på Afrikas horn för minskad nederbörd samt uppmuntra lokala samhällen att hitta lösningar innan problemen har uppstått. EHCO har avsatt 40 miljoner euro för att uppnå detta.
Att göra vatten tillgängligt
ECHO arbetar i hela regionen tillsammans med FAO och både internationella och lokala frivilligorganisationer med att "göra vatten tillgängligt där det inte tidigare har varit det", som Zwaagstra uttrycker sig. Traditionella brunnar har restaurerats, cisterner och dammar byggts och vattenpunkter har kartlagts för att hjälpa samhällenas jakt på vatten.
Fokus ligger på boskap, som är grundstenen i det pastorala samhällena. Programmet inkluderar vaccinationskampanjer, utbildning i boskapshälsa och undervisning om avlivning vid nödfall. Dessutom bistår EHCO även samhällena med verktyg för konflikthantering eftersom potentiella konfliktytor finns p.g.a. konkurrensen om de begränsade resurserna.
Storleken av programmets geografiska omfatting tillsammans med mångfalden av aktiviteter och involverade parter, gör FAO till en naturlig partner för att säkerställa samordningen, framhåller Zwaagstra. FAO har tekniska resurser samt kunskapen om hur man för samman regeringar, internationella oganisationer och det civila samhället.
Att vara förberedd är lika viktigt som nödhjälp, understryker Daniele Donati, ansvarig för FAO:s återuppbyggnadsarbete i Afrika. Donati framhåller också vikten av EHCO:s initiativ, som har som mål att angripa roten till hungerproblemet på Afrikas horn. "Den här regionen kommer alltid att vara drabbat av torka, " säger han. "Det är dags att minska människors exponering för den."
____________________________________________________________
Boskap källa till välstånd
Gabbrafolket håller fast vid det pastorala livet
Afkaba, 20 mars 2009 - Pressen på pastoralister på Afrikas horn ökar då en växande befolkning får allt mindre resurser. Den Europeiska Unionen (EU) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, försöker tillsammans med civilsamhället minska effekterna av uteblivet regn. Gabbrafolket i norra Kenyas torra region är fast beslutet att upprätthålla sin livstil. "Det är den enda hållbara lösningen."
En tidig februarimorgon spänner Thalasso Badage fast två vattendunkar på sin kamel. Thalasso, en ung Gabbrakvinna, gör sig redo för en tvåtimmarsfärd ner till Afkabas vattendamm. Hon tar också sina getter med sig.
Runtomkring förbereder kvinnor och män sina djur. Från deras läger - hem till ett trettiotal människor som bor i ett dussin "tukuls", igloo-liknande hyddor - ger sig männen ut för att ta kamelerna på bete medan kvinnorna hämtar vatten till hushållet och getterna.
De satte upp sina hyddor här för en månad sedan. Innan dess, under regnperioden från november till januari, bodde de på Huri-höjden, 30 kilometer österut, tills vattenreservoarerna i bergen tog slut. De kommer stanna i Afkaba så länge det finns vatten kvar i dammen och tillräckligt med bete för djuren.
Uteblivet regn
När packningen är färdig reser sig kamelerna och karavanen beger sig av. På slätten nedanför det berömda Afkababerget, där dammen ligger, är det svårt att föreställa sig hur de vulkaniska klipporna och den sparsamma vegetationen kan lämpa sig för bete. "Här var helt vitt av gräs vi kom", säger Thalasso. "När det är slut drar vi vidare."
Gabbrafolket uppgår till runt 50 000 människor och livnär sig traditionellt som kamelherdar. De har fött upp boskap runt Huri-höjden i hundratals år och har anpassat sig dess karga miljö. Med fler munnar att mätta och utebliven nederbörd ökar dock pressen. Enligt en studie från Europakommissionens enhet för humanitärt bistånd, ECHO, och Cooperazione Italiana har befolkningen växt med över 500 procent sedan 1960-talet samtidigt som antalet boskapsdjur inte har ökat och nederbörden har minskat något.
Kenyas president vädjade i januari 2009 om nödhjälp för runt 10 miljoner människor, inklusive över 3 miljoner människor drabbade av torka i Kenyas torra och halvtorra områden. Tryggad tillgång till mat hotas här bl.a. av dåliga regnperioder sedan 2006.
Ingen betesmark
Som en del av de regionala programmet för att lindra torkan, Regional Drought Decision (RDD), med en budget på 40 millioner euro, samarbetar ECHO med den lokala organisationen Pastoralist Integrated Support Programme (PISP), som arbetar med hållbar vattenhantering i Afkaba. Vid foten av berget nedanför en brant ravin, uppenbarar sig träd och en vattenfylld damm, som ger den gömda platsen i de torra omgivningarna en magisk aura.
Med hjälp av regeringen och Caritas avsaltades först vattenkällan och därefter byggde man dammen. Sedan bidrog ECHO med konstruktionen av en rörledning till en kran där Thalasso och de andra kvinnorna kan fylla sina dunkar och vidare till en vattenho för deras djur.
"Djur är källan till vårt välstånd" säger den sextiosjuåriga kvinnan Laga Wato, som betonar vikten av vattenkällan, speciellt under torrperioden, som levererar vatten till runt 1250 människor i 27 läger. "Utan regn blir det inget bete", säger Laga "och utan bete finns ingen boskap vilket innebär slutet för oss pastoralister." Alternativet att flytta till staden kommer inte på frågan. "Vi skulle förvandlas till slavar där".
Vattendunkarna fylls på och Thalasso är på väg tillbaka. Hon skulle hellre stanna hemma säger hon. Det är tröttsamt att packa djuren och ta sig ner och upp. Men det är trevligt att komma ner här och träffa vänner och prata erkänner hon. Dessutom verkar hon inte ha något val. Lago Wato tvekar inte: "I den här miljön är boskapsuppfödning det enda hållbara alternativet."
Läs mer:
Vatten - en ojämlikt fördelad resurs
FAO Crop Prospects and Food Situation
Pressmeddelandet på fao.org (engelska)
Ämnen
- Miljö, energi
Kategorier
- vatten
- världsvattendagen
- världsvattenforum
