Viktigt med fortsatt övervakning av fågelinfluensan

Stripgäss i Indien

Oro över minskat stöd till övervakning av H5N1 trots fortsatt spridning

En internationell expertgrupp varnar för bristande kunskaper om vilda fåglars betydelse i spridningen av H5N1 HPAI (högpatogent fågelinfluensavirus av subtyp H5N1). Trots att man idag vet mer än någonsin tidigare om spridningen av H5N1 finns fortfarande stora informationsluckor och då intresset för frågan svalnat och fokus förändrats riskeras luckorna kvarstå.

”Minskad uppmärksamhet kring H5N1 ger sämre övervakning och forskningsförutsättningar vilket kan leda till svagare kompetensutveckling och samordning mellan miljö- och jordbruksmyndigheter. Fortsatt forskning är viktigt då den bidrar till bättre förståelse för virusets epidemiologi och ekologi”, säger den vetenskapliga arbetsgruppen för fågelinfluensan och vilda fåglar efter ett möte vid FAO:s huvudkontor i Rom.

Arbetsgruppen startades 2005 och leds av FAO och Konventionen om skydd av flyttande vilda djur. Gruppen består av 15 internationella organisationer, däribland FN-organisationer, andra mellanstatliga organisationer och specialiserade frivilligorganisationer.

Enligt Juan Lubroth, FAO:s chefsveterinär, prioriteras H5N1 allt mindre trots att problemet fortfarande är stort, särskilt i Egypten och delar av Asien. I dessa områden påverkar viruset fortfarande livsmedelsförsörjningen och livsuppehället för bönder och lokalsamhällen. H5N1 förekommer utöver Asien även i Europa, Centralasien och delar av Afrika.  

Under de senaste sex månaderna har det förekommit utbrott av viruset hos tamhöns i Bangladesh, Kambodja, Israel, Myanmar, Nepal, Egypten, Indonesien, Indien och Vietnam och hos vildfåglar i Kina, Mongoliet och Ryssland. Bhutan rapporterade nyligen om landets första fall och i Rumänien återupptäcktes viruset hos tamhöns efter tre års frånvaro.

Bristande hantering på gårdar och handel med smittade fjäderfän är de främsta orsakerna till att sjukdomen sprids. Vildfåglar spelar en liten roll i spridningen av H5N1, men det är viktigt att förstå vildfåglarnas roll för att bättre kunna hantera särskilda utmaningar och risker som de medför.

Okunskap om vildfåglars roll i smittospridningen har lett till att tusentals friska vildfåglar dödats och deras livsmiljöer förstörts. 

Vildfåglar ett mindre hot än befarat

Under de fem senaste åren har ungefär 750 000 friska vildfåglar i hela världen testats för fågelinfluensaviruset av nationella myndigheter runtom i världen, frivilligorganisationer och internationella organisationer, däribland FAO.

På sina håll har det befarats att även friska vildfåglar kunnat vara bärare av viruset och sprida smittan vidare men hittills har endast ytterst få, till synes friska, smittade vildfåglar upptäckts.

FAO har även lett arbetet att spåra över 500 flyttfåglar med satellitsändare för att samla information om deras rörelser och identifiera möjliga samband med fall av fågelinfluensa. Dock hittades inga sådana samband.

Detta tyder sammantaget på att risken för att människor och tamfåglar smittas av vildfåglar är obetydlig, men det behövs fler tester för att styrka detta påstående.

”750 000 är onekligen många fåglar, men om man beaktar omfattningen av fågelpopulationerna på vår jord måste vi kanske testa ännu fler fåglar för att komma åt viruset”, förklarar Scott Newman, projektledare vid FAO:s avdelning för förebyggande och kontroll av växt- och djursjukdomar (EMPRES). Antingen finns det inga friska vildfåglar som bär på och sprider viruset, eller så har inte tillräckligt många stickprov genomförts ännu.

Newman tillägger att vildfågelpopulationen troligen smittat en del tamfåglar, så som i Mongoliet förra året. I Kina har forskare nyligen rapporterat om virus hos till synes friska vildfåglar.

Andra fördelar

Den stora övervakningssatsningen som gjorts av FAO och dess samarbetspartners har varit en rik källa till ny information om vildfåglars livsmiljö och flyttvägar.

Enligt Newman har informationen från testerna skapat möjligheter för att bättre kunna utvärdera samband mellan vildfåglars migration och förekomsten av H5N1. Informationen kan även användas för att identifiera våtmarker som kräver akut miljövård.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

Arbetsgruppens hemsida

Fågelinfluensan och vildfåglar