Kritik mot EU-kommissionens förslag till gemensam bolagsskattebas

[FAR-bloggen | Hans Peter Larsson] Härom veckan gick remisstiden ut för att till EU-kommissionen lämna synpunkter på det så kallade BEFIT-paketet, en ny gemensam bolagsskattebas inom EU. Paketet syftar till att förenkla för europeiskt näringsliv och sänka höga administrativa kostnader för bolagen.

Vad tycker FAR, Sverige och Europa? Vad kan företag och Auktoriserade Skatterådgivare FAR förvänta sig i nästa steg?

BEFIT-paketet består av tre delar som just nu hänger samman, men som inte nödvändigtvis behöver göra det:

1. Gemensam bolagsskattebas för större koncerner med möjlighet till frivilligt inträde för medelstora företag. Beräkningen av skattepliktigt resultat ska göras utifrån redovisningen, i allmänhet IFRS. Nationella avvikelser i skattebasen accepteras. Ett syfte med förslaget är att det ska bli lättare att resultatutjämna mellan företag inom en koncern.
2. Möjlighet för koncerner med verksamhet i flera länder att välja ett land för sitt huvudkontor och deklarera enligt det landets regler. Enkelt uttryckt fördelar sedan skattemyndigheterna resultat och bolagsskatt mellan sig, med möjlighet till nationell justering.
3. EU-direktiv för Transfer Pricing, som bygger på nuvarande OECD Transfer Pricing guidelines men blir EU:s egna interna regler på området.

Direktiv om lägsta bolagsskatt och önskemål om förenklingar anledningen till BEFIT-paketet

Bakgrunden till att paketet kommer just nu är dels direktivet om en lägsta faktiskt bolagsskatt inom EU, den svenska lagen om tilläggsskatt och Pillar 2-förslaget inom OECD, dels ständigt återkommande önskemål om förenklingar av regler inom EU.

Hur har då förslaget landat hos företag och rådgivare?

FAR, Svenskt Näringsliv, Internationella Handelskammaren ICC och Business Europe är alla positiva till grundtankarna bakom förslaget, men kritiska till flera bärande inslag. Så även finansdepartementet.

Förslaget till gemensam bolagsskattebas främjar inte grön omställning

Sammantaget anses förslaget om en gemensam bolagsskattebas skapa fler problem än det löser. Det innebär varken förenkling eller sänkning av företagens administrativa kostnader. Dessutom begränsar det ländernas möjligheter att genom skatteincitament främja en grön omställning. Förslaget är inte heller synkat med skattebasen för den nya minimiskatten för aktiebolag inom EU.

En mer grundlig utredning behövs anser remissinstanserna, utan att här gå in på detaljer, innan ett direktiv kan införas. FAR avstyrker därför förslaget i sin nuvarande utformning. Detsamma gör näringslivet i övrigt.

Risk för skatteplanering och nya tolkningsfrågor

BEFIT:s andra del, att hela koncernen ska kunna beskattas enligt huvudkontorets skatteregler, kan få till följd att företag skatteplanerar genom att flytta sitt huvudkontor. Något som givetvis inte är önskvärt politiskt. Den tredje delen, ett EU-direktiv för Transfer Pricing, riskerar att leda till nya tolkningsfrågor i EU-domstolen utifrån EU:s grundläggande rättigheter.

EU-kommissionen kan sannolikt inte ha räknat med någon annan respons än den som FAR med flera står för. Men det är så här direktiv inom EU kommer till; ett förslag läggs, synpunkter lämnas, kommissionen lyssnar och tar hänsyn och arbetar fram ett nytt förslag som går ut på remiss. Och så vidare. När man inte kommer längre får finansministrarna förhandla direktivet i mål.

Tre skillnader jämfört med tidigare förslag

Frågan om en gemensam bolagsskattebas har varit uppe tidigare inom EU, men fallit flera gånger. Skillnaderna gentemot tidigare förslag är tre:

• Direktivet om minimiskatten på 15 procent bygger på koncernens redovisade resultat och öppnar därmed dörren för den nya skattebasen i BEFIT. Ny teknisk utveckling bidrar till att lösa praktiska frågor. Förslaget ligger inom ramen för tankarna bakom de senaste årens intensiva BEPS-arbete, att begränsa möjligheter till skatteundandragande.
• EU accepterar nu nationella särregler.
• Den geopolitiska utvecklingen under senare år innebär att EU måste utgöra en stark ekonomisk enhet för att kunna hävda sig konkurrensmässigt mot dels USA, dels tillväxtländer inklusive Kina och Indien. Europa måste fungera mer ”friktionsfritt”.

I juni är det val till EU-parlamentet. Under hösten utses en ny skattekommissionär som sätter en agenda för kommande mandatperiod. När nästa (?) BEFIT-förslag kommer återstår därför att se. Tidigast till sommaren 2025, sannolikt senare. Då har EU också större erfarenhet av implementering av den nya minimiskatten i medlemsländerna. Fortsättning följer alltså för Auktoriserade Skatterådgivare FAR!