Blogginlägg -
Svensk lagstiftning håller hög kvalitet
[FAR-bloggen | Hans Peter Larsson] Regelrådets årsrapport för 2022 visar att 67 procent av de konsekvensanalyser som görs av ny lagstiftning fick godkänt. En betydande förbättring, motsvarande andel 2020 var 53 procent. Trägen vinner, som man säger. Samtidigt finns stor potential till förbättring. Målet bör vara 100 procent.
Att all ny lagstiftning, och andra regler, är väl anpassade till företag och deras förutsättningar är viktigt för FAR:s medlemmar. Både vid granskning och vid rådgivning. Det är givetvis även viktigt för företagen och samhället. Därför är FAR engagerat i Regelrådet, vars fem ledamöter utses av regeringen. En av dem är jag.
Rådets uppdrag är att granska kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få betydelse för företag. En sådan konsekvensanalys ska alltid tas fram. Sedan 2007 ska analyserna av alla förslag som bedöms få betydande effekter för företag granskas av rådet. Ett uppdrag som kräver god erfarenhet av att arbeta med företag. Granskningarna i rådet har successivt utvecklats sedan det startade för 16 år sedan.
Rådets bedömning blir ett ”betyg”
Regelrådet bedömer konsekvensutredningen bland annat ur följande aspekter:
- alternativa lösningar
- hur många företag av olika slag som berörs
- storleken på de administrativa kostnaderna för förslaget
- påverkan på verksamhet och konkurrens
- behov av särskild hänsyn till små företag
Syftet är att utgöra underlag till beslut om förslaget. Rådets bedömning av konsekvensanalysen blir även en ”betygsättning” av den som lämnat förslaget. Indirekt ger detta successivt ökad effekt. Alla delar som underkänns motiveras utförligt för att ge vägledning till nästa gång ett förslag ska tas fram.
De förslag som granskas kommer från Regeringskansliet, olika utredningar och myndigheter. Även förslag från EU granskas vad avser effekter på svenska företag. I det senare fallet behövs ofta en kompletterande analys innan förslaget kan införas i svensk rätt. Här är utmaningarna stora, eftersom tiden ofta är knapp när nya direktiv och regleringar från EU ska införas. FAR har därför ökat fokus på dessa frågor genom Accountancy Europe. Vi lämnar också allt fler remissvar på förslag direkt till EU och OECD.
Förra året granskades drygt 300 förslag
För att ge lite perspektiv på resultatet i Regelrådet så granskades 303 förslag under 2022. Drygt 40 procent av dessa bedömdes inte ha några större effekter på företag. Av de förslag som hade viss betydelse godkändes konsekvensanalysen i två tredjedelar av fallen och underkändes i en tredjedel av fallen. Bristerna handlade oftast om hänsyn till mindre företag och uppskattning av företagets ökade administrativa kostnader, vilka ofta underskattas, liksom hur många företag som berörs.
Vad kan då göras för att målet ”alla godkända” ska nås? Flera förslag finns framtagna. När väl det svenska ordförandeskapet i EU är över väntas regeringen återkomma till dessa i höst. Under 2021 lämnade mikroföretagsutredningen ett betänkande med flera bra förslag. FAR hade en expert med i den utredningen.
Det finns också en promemoria i Regeringskansliet med förslag, liksom skrivningar i senaste budgetpropositionen om att förstärka Regelrådet och att minska regelbörda och administration för företag. Detta är positivt, men kräver genomförande för att för att målet alla godkända ska nås. En annan viktig aspekt är att konsekvensutredningar bör genomföras tidigare i processen, så att ökad hänsyn kan tas till resultatet av analysen. Väl avvägda regler med hög legitimitet är även indirekt en rättssäkerhetsfråga.
FAR bidrar till samhällsnytta genom Regelrådet
Sammantaget blir Regelrådets uppdrag alltmer angeläget. Inom beskattningen växer, som exempel, företagens administrativa kostnader för att betala skatter snabbt inom EU. Samtidigt förbättras successivt konsekvensanalyserna och det finns i dag ett positivt momentum i frågor kring regelbörda och utformning av regler. Även här bidrar FAR till samhällsnytta!
