Svenska skatter åter i fokus hösten 2025

Nya 3:12-regler, beskattning av ägare till riskkapitalbolag och avdrag för räntor i aktiebolag kommer att stå i fokus när skatter diskuteras och ska planeras i höst.

Budgetpropositionen för 2026 är en ”valbudget” och därmed en joker. Fortsatt sänkta inkomstskatter väntas. Internationellt överskuggas skatteförslagen nu av tullar och hot från USA mot omvärlden. Då väljer EU sina strider, särskilt som OECD är skadeskjutet av egna alltför offensiva förslag och av ett USA som nu öppet prioriterar vad som är bäst för sina egna företag.

Förenklade 3:12-regler i nästa budgetproposition?

Det förslag till nya och förenklade 3:12-regler för ägare till fåmansföretag, som varit ute på remiss under våren, förväntas av de flesta bedömare presenteras i budgetpropositionen. Möjligen med mindre justeringar i några delar som mött stark kritik. Förslaget, som regeringspartierna har bundit sig hårt till, innebär förbättringar för omkring 400 000 ägare av de minsta företagen. Därtill finns inslag av förenklingar. Detta är viktigt inför ett riksdagsval! FAR har haft en expert med i utredningen bakom förslaget.

Lagförslag om carried interest osäkert efter dom i HFD

En fråga som är mer osäker i skrivande stund är lagförslaget om carried interest, beskattning av vinster för ägare inom riskkapitalbranschen. Här har flertalet bedömare innan sommaren räknat med att det förslag som, var ute på remiss under våren skulle läggas fram av regeringen inför hösten.

Efter Högsta förvaltningsdomstolens principiellt viktiga dom i juni, som slog fast att carried interest som huvudregel ska beskattas som inkomst av kapital och inte som inkomst av tjänst, är lagförslagets öde mer osäkert. Möjligen avvaktas Skatteverkets analys av domen, vilken väntas komma i slutet av augusti. För branschen och svensk kapitalförsörjning är detta en viktig rättssäkerhetsfråga, och därför har FAR initialt varit drivande.

Utökade avdragsmöjligheter för aktiebolag och företrädaransvar att vänta

En tredje fråga där vi nu ser resultatet av FAR:s med fleras arbete är utökade avdragsmöjligheter för räntor i aktiebolag. Här väntas väsentligt större avdragsmöjligheter föreslås i budgeten för 2026, något som är viktigt framför allt för fastighetsbranschen.

Mer rättssäkra regler för det personliga ansvaret för aktiebolags skatter, så kallat företrädaransvar, har aviserats att komma som proposition inför budgeten. Det skulle vara mycket välkommet, och har efterfrågats av FAR under flera år.

Budgetpropositionen för 2026 finns förslag om höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt på tjänst, sannolikt ett nytt jobbskatteavdrag och en försiktig sänkning av bolagsskatten som har störst betydelse för branschen.

Konkurrenskraft och förenkling i fokus internationellt

Internationellt väntas takten på lagstiftningen avta, både inom EU och OECD. Flera av de långtgående utkast till direktiv som kommit från EU-kommissionen vilar eller har dragits tillbaka, en inställning som stöds av Sverige.

I stället är det stärkt konkurrenskraft och förenkling som står i fokus nu när Europa utmanas av USA och Kina. Detta är positivt för ökad rättssäkerhet och minskad kostnadsbörda vid företagens hantering av nya regler.

Inom OECD arbetas det vidare med en global minimibeskattning på nivån 15 procent av aktiebolag genom Pillar 2, den svenska tilläggsskatten. Allt fler länder, förutom USA, är dock numera öppet kritiska, både till komplexiteten och att reglerna inte omfamnas av alla länder.

EU och OECD utmanas

I dagsläget anses USA, Kina och Indien ha en konkurrensfördel gentemot europeiska bolag, osäkert hur stor i förhållande till olika länder, branscher finansierings- och ägarstruktur med mera. Detta innebär en utmaning för EU och OECD. Frågan kommer att adresseras inom EU först när ”dammet” kring tullarna lagt sig, eftersom även beskattning av amerikanska företag berörs.

I frågan om hur vägen framåt ser ut för den nya tilläggsskatten har också medlemsländerna olika uppfattningar när det gäller att ändra i EU-direktivet om minimiskatten. Samtidigt söker EU efter en egen inkomstkälla och vill få beskattningsrätt på större aktiebolag, något som Sverige klart motsätter sig. Timingen på sådana tankar känns inte heller helt rätt.

Källskatt på bruttobetalning

Några som arbetar på, närmast som om inget hänt, är utvecklingsländerna genom FN. Där fortsätter projektet med att finna en ny modell för beskattning av betalningar för i första hand tjänster som säljs, typiskt sett från tillverkningslandet till marknadslandet.

Mycket förenklat övervägs en källskatt på bruttobetalningen. USA har lämnat denna dialog, medan EU och OECD är mer ”pragmatiskt kritiska”. Intressant är att dialogen däremot har öppet stöd av Kina och Indien. Den kan därför inte bortses ifrån.

Modellen med en källskatt ses även som förenklingar i förhållande till de oerhört komplexa förslag som kommit från OECD. År 2027/2028 ska ett första förslag till en, i praktiken, helt ny internationell bolagsbeskattning presenteras. Både viktigt och spännande! FAR följer även detta arbete.

Men skattehösten 2025 blir en ny 3:12-höst!