Kvinnlig rösträtt 100 år - eller? Teysir Subhi (Fi) deltar i panelsamtal på Göteborgs universitet

Feministiskt initiativs ena partiledare tillika ledamot i Göteborgs kommunfullmäktige, Teysir Subhi, deltar idag klockan 16.10 i panelsamtal med riksdagsledamöterna Åsa Lindestam (S) och Barbro Westerholm (L) under rubriken "Kvinnorna – demokratin idag och i framtiden". 

Den kvinnliga rösträtten fyller 100 år, sägs det. Men är det så enkelt?
– För 100 år sedan slutade manligt kön vara ett krav för att få rösta i och vara valbar till riksdagsvalet. Det var ett stort framsteg, men det betyder inte att alla kvinnor fick rösträtt eller kunde ställa upp till val. Det fanns fortfarande krav som uteslöt många grupper från rösträtten. Successivt har rösträtten inkluderat fler. Först 1959 fick romer rösträtt och först 1989 avskaffades omyndigförklaring, som tidigare uteslöt människor med intellektuell funktionsnedsättning eller psykiatriska diagnoser från rösträtten, säger Teysir Subhi, partiledare, Feministiskt initiativ.

– Visst ska vi fira den kvinnliga rösträtten, men vi måste också komma ihåg att den för 100 år sedan gällde långt ifrån alla kvinnor, säger Teysir Subhi, partiledare, Feministiskt initiativ.

Teysir Subhi. Foto: Emma Franzén.

– Jag vill påstå att rösträtten fortfarande inte gäller alla. Krav på medborgarskap för full rösträtt exkluderar fortfarande svenska invånare från att delta fullt ut i demokratin. Mitt parti vill att tre års folkbokföring ska räcka för rösträtt till riksdagen. För val till kommuner och regioner vill vi att en månads folkbokföring ska räcka. Nu ökar främlingsfientligheten kraftigt och det är viktigt att de som påverkas allra mest kan göra sina röster hörda. Vi vill också sänka rösträttsåldern till 16 år, säger Teysir Subhi, partiledare, Feministiskt initiativ.

Se panelsamtalet direkt eller i efterhand här:

FAKTA kvinnlig rösträtt i Sveriges riksdagsval
10-26 september 1921 hölls det första riksdagsvalet i Sverige där kvinnor fick rösta. Rösträtten gällde dock inte den som var fattig, hade dömts till straffarbete eller fängelse, var försatt i konkurs, hade skatteskulder eller var omyndigförklarad på grund av en intellektuell funktionsnedsättning eller psykiatrisk diagnos.

RÖSTRÄTTENS FRAMSTEG HITTILLS
• 1945 fick den som var försatt i konkurs, beroende av socialbidrag eller under straffpåföljd rösta.
• 1959 inkluderades även romer i rösträtten.
• 1975 sänktes rösträttsåldern till 18 år.
• 1989 avskaffades omyndigförklaring i Sverige och ersattes med förvaltarskap. Först då började rösträtten gälla alla svenska medborgare över 18 år.

FAKTA rösträtt i Sverige idag
• Rösträttsåldern är idag 18 år.
• Idag krävs svenskt medborgarskap för rösträtt till riksdagsvalet.
• För rösträtt till kommuner och regioner krävs medborgarskap i Sverige, annat EU-land, Island eller Norge om du har bott i Sverige i mindre än tre år.
• Alla invånare som har bott i Sverige i tre år eller mer har rösträtt i kommunen/regionen där hen är folkbokförd.

SÅ FORTSÄTTER VI FRAMÅT
Feministiskt initiativ vill inkludera fler i rösträtten genom att:
• Sänka rösträttsåldern till 16 år.
• Alla invånare som har varit folkbokförda i Sverige i tre år ges rösträtt till riksdagen.
• Alla invånare som har varit folkbokförda i Sverige i en månad ges rösträtt till kommunen/regionen.