Trängsel hotar solcellsutbyggnaden

Ökad styrbarhet och energilagring kan vara lösningen på trängseln i de lokala elnäten som nu börjar bli ett hinder vid installationer av solceller. I Dagens Industri skriver Mats Karlström från Ferroamp om hur flexibilitet måste börja värdesättas och bli synbar på elräkningen innan problemen börjar bli akuta.

Trängsel kan uppstå i elnätet när effektbehovet i ett område är högt men också när många solcellsanläggningar producerar maximalt. Även om det bara sker vid enstaka timmar under året måste elnätsägaren dimensionera nätet för att klara dessa extremtimmar och därutöver lägga på en buffert.

Det gör att den som vill installera solceller kan bli tvungen att vänta med inkoppling tills nätägaren kunnat förstärka anslutningen eller elnätet i området vilket kan ta flera månader och ge kunden ökade kostnader.

Problemet kan undvikas om fler har tillgång till styrbar lagring av energin i fastighetsbatterier eller laddning av elfordon. Då kan exporten begränsas vid kritiska timmar. Det utvecklas nu möjligheter för centrala aktörer att vid behov styra enheterna för att parera behoven i elnätet. Det görs redan för att stötta balansen i det nationella elnätet och inom lokala så kallade flexmarknader men skulle också kunna utnyttjas för att hantera möjliga problem vid etablering av solel.

Mats Karlström, affärsutvecklare och medgrundare till Ferroamp lyfter i artikeln behovet av att hantera problemen innan de blir akuta så att inte de som är sist in på marknaden blir sittande med kostnaderna eller helt stängs ute från möjligheten att producera sin egen el. Han vill därför se ett omtag från elnätsägare, myndigheter och politiker när det gäller hur kostnaderna för elnätet fördelas.

- De skrivningar som redan finns i Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnäts strategidokument om flexibilitet och förmåga att avlasta elnätet behöver nu omsättas i praktiken så att förmågan till flexibilitet också avspeglas på elräkningen. Det skulle skapa affärsmodeller för investeringar i styrning och energilagring, säger Mats Karlström.

Läs artikeln i Dagens Industri