Ny forskningschef på jakt efter dolda fakta och öppen dialog med fisket

2006-08-02 Vissa fiskarter i svenska vatten har minskat under flera års tid. För att lösa problemen vill havsfiskelaboratoriets nye chef Joakim Hjelm satsa på bättre samtal med fiskare. - På något sätt måste vi få en bättre relation mellan oss som förvaltar fiskresursen och de som utövar fiske, säger han. Vid Gullmarsfjordens inlopp på västkusten ligger labbet som har hållit koll på havets fiskar i snart 80 år. Här har Joakim Hjelm arbetat sedan år 2002. Bland annat med att analysera mängden av olika fiskarter och ansvara för forskningsfartyget Argos. Nyligen blev han utsedd till chef över hela laboratoriet. Själv verkar han ha lite svårt att förstå hur det gick till. - En del olyckliga omständigheter gjorde väl att jag fick det, säger han skämtsamt och fortsätter: - Ganska många tyckte att jag skulle söka jobbet. Jag antar att jag är ungefär lika dålig på allt, jag kan lite om en massa bitar, säger han. Forskade om grodyngel Kollegornas stöd har naturligtvis betytt mycket, men andra saker har också verkat till hans fördel. Inte minst hans forskarbakgrund, där han både har undersökt grodyngel och letat efter nya fiskarter i Kina. En annan viktig merit är att han har haft många kontakter med fiskare och forskare. - Jag tror att jag är ganska prestigelös och kan prata med både kreti och pleti, säger han. ● Hur skulle du beskriva dig som person? - Jag är lite tystlåten och tillbakadragen. Men också ganska rak, jag tenderar att säga vad jag tycker. Annars är jag ganska vanlig. Lite torr och tråkig, säger han. Kanske krävs det en rak och lite torr person för att ta sig an en så känslig fråga som fiskbestånden. Undersökningarna av antalet fiskar i havet är en ständig källa till diskussion mellan fiskare, forskare och Fiskeriverket. Stundtals är tonläget högt. Det här är en av tre saker som Joakim Hjelm vill ändra på. - I diskussionerna med fisket kan vi inte påstå att det fungerar särskilt bra. Det innebär inte att vi ska lägga oss platt inför dem. Men där kan vi nog bara bli bättre, säger han. På tur med barnen Hanna och Hugo. Viktigt att synas mer En annan sak som är angelägen för Joakim Hjelm är bättre analyser av forskningen som bedrivs. Ofta hinner inte laboratoriets anställda gå igenom all fakta som samlas in. - I beståndsanalyserna finns mycket dolt. Analys av data är en prioriteringsgrej och jag kan försöka se till att det blir bättre, säger han. Den tredje saken han vill förbättra är allmänhetens syn på laboratoriet. Förbättrade kontakter med medier, universitet och andra myndigheter kan underlätta arbetet. - Vi ska jobba mer med att labbet ska synas. Att höra talas om oss ska inte vara något hemskt utan en positiv sak, säger han. Dålig balans i havet Men i laboratoriets undersökningar finns naturligtvis en del saker som oroar. Inte minst storleken på bestånden ute i havet. Torskens problem är känd sedan länge och andra arter är hotade, berättar Joakim Hjelm. - Vi balanserar på ruinens brant. De flesta bottenlevande fiskarna i Västerhavet och Östersjön, inklusive tunga, kolja och torsk, har gått ner sedan 90-talet. Vi måste göra saker så att de kan återhämta sig. Just nu finns det ingen balans, det är för mycket fiske i förhållande till vad resursen pallar med, säger han. Ett sätt att förbättra bestånden är att begränsa fisket. - På ett sätt är det ganska enkelt. Minskar vi fisket kan bestånden återhämta sig. Samtidigt måste vi förstå att yrkesfiskarna driver företag, säger han. Kunskapsluckor att täppa igen Han tror att det bästa sättet att lösa problemen är just genom att samtala, mer och bättre. Möjligheten till förändring ligger hos dem som arbetar inom fisket. - På något sätt måste vi få en bättre relation mellan resursen och de som utövar fiske. Sedan kan vi också ta reda på vilka kunskapsluckor vi har inom forskningen. Det gäller att komma längre och kombinera analys med bättre kommunikation. På samma sätt måste vi förbättra dialogen internt, inom den resursbiologiska rådgivningen. När vi exempelvis har mycket tunga och rödspätta kan vi inte öka fisket där, samtidigt som vi har lite av torsk. Man kanske behöver tänka mer på vissa arter, säger Joakim Hjelm. Nytt projekt får nyckelroll På längre sikt tror han att dessa frågor blir avgörande. Hur havet ser ut om tjugo år tycker han är svårt att spekulera i. - Det beror helt på hur beståndet har återhämtat sig. Men vi måste tänka mer optimalt och balansera resursen med ekonomin. Det är också viktigt att få en bättre helhetsbild av ekosystemet framöver. Det nya provprojektet med havsdagar tror han kommer att ha en nyckelroll för fisket under kommande år. Tanken är att fisket i Kattegatt och Skagerrak på prov ersätter de bestämda kvoterna med valfritt fiske under bestämda dagar till havs. En första försöksomgång har redan inletts, under översyn av havsfiskelaboratoriet.