Pressmeddelande -
Vart tog människan vägen? Replik till DN Ekologisk härdsmälta..
Sammanfattning
Den 3:e oktober publicerade ett antal forskare en artikel ”Ekologisk härdsmälta med lokala beslut om vargjakt”. Där hävdade man bland annat att de trofiska sambanden på en isolerad ö i ett djungelområde var överförbart till svensk kulturbygd där människan i århundraden har varit den dominerande organismen i näringskedjan. Var och en med den minsta kunskap och i besittning av sunt förnuft förstår att detta inte kan göras. Resultat av ett sådant experiment riskerar bli katastrofalt för de människor som blir utsatta för det.
Huvudtext
En gång hade jag stor tilltro till forskarnas integritet och förmåga att se stora sammanhang. Den tilltron naggades ytterligare i kanten av denna artikel. Att jämföra stora områden av vildmark (område med ingen eller minimal mänsklig verksamhet) med vårt svenska (och europeiska) kulturlandskap är fullständigt missvisande. Det finns t.ex. inget område i Sverige där ett normalt vargrevir inte innefattar mänskliga aktiviteter, aktiviteter som är livsviktiga för dessa människors trygghet, ekonomi och livskvalitet. Något som skyddas i Declaration of Human Rights från FN, av den Europeiska Unionen och Svensk författning. Observera att återinförandet av stora rovdjur till ett ekologiskt system som varit utan dem i närmare 200 år är att jämföra med att introducera en ny art. Den biologiska ekologiska historien är full av exempel på oönskade effekter av sådant agerande. Vårt ekologiska system bygger på förekomsten av odlade marker med småskalig djurhållning där just blandningen av skog och icke-skog leder till en biologisk mångfald som långt överträffar den rena taigan, det ekologiska system som fanns innan människan koloniserade landet. Det är människan som är den drivande kraften i vårt ekologiska system. Ta bort henne och det kollapsar.
Och det systemet kan endast vidmakthållas av människor som lever med naturen och kulturlandskapet, inte på avstånd från Naturvårdsverkets bunker under Centralstationen i Stockholm. Istället för att leka med modeller och studera områden utan människor borde forskarna koncentrera sig på människans betydelse och komma med rekommendation hur vi ska vidmakthålla vårt kulturarv med dess biologiska mångfald. Visst begås det misstag men rent generellt kan man nog säga att de stora misstagen begås av forskare, företag och organisationer som inte måste leva med följderna. Inga beslut som inte har förankring på lokal nivå kommer att ge ett positivt utfall. Vart fanns forskarna när hela ekosystem, våra älvar, slogs i kras för att förse stadsbefolkningen med billig el? Bygg ut kärnkraften och återställ dem. Det var inte småbrukaren som började med stora kalhyggen och åtföljande lövbekämpning med hormoslyr. Det var påhitt från centralt håll. Vad sa forskarna?
Om vargen ska återta sin ”naturliga” utbredningsområden så kom ihåg att det var i historisk tid som kungligheter jagade varg på Djurgården. Vi tvivlar på att en Östermalmsdam på promenad med sin sällskapshund skulle tycka det vara en fantastisk och önskvärd upplevelse att bli konfronterad av en varg eller en björn. Varför tror ni att vi eftersträvar det på landsbygden? Europeisk bison fanns utbredd i hela Europa inklusive Sverige. Varför inga kampanjer för att vi ska få tillbaka den? Vildsvinet, en gammal svensk art, är tillbaka. Men något tal om att den ska få sprida sig okontrollerat är det inga forskare som hävdar, trots att dess ekologiska nytta genom sitt födosök är mycket större än vargens.
I debatten om vargen återkommer man ofta till att människa och varg ska lära sig leva tillsammans. Vem sätter vargen på skolbänken? Glöm aldrig utvecklingen i Finland 1877-81 där 30 barn dödades av tre olika konstellationer av varg. Ryska vargjägare fick kallas in som utrotade vargen i Södra Finland. I Finland minns man och därför kommer aldrig vargen tillåtas komma tillbaka i större mängd, EU kan säga vad de vill nere i Bryssel. De ca tvåhundra vargar man kommer att tillåta kommer att kontrolleras noggrant och kommer aldrig att ha någon större inverkan på ekologin i Finland.
Människan är den enda topporganismen i näringskedjan som kan ha kontroll över sitt näringsuttag av arter längre ned i kedjan. Att tro att man kan ersätta människan i denna roll är mot all forskning, sunt förnuft och erfarenhet. När man begär att glesbygden skall lära sig leva med stora rovdjur betyder det i klartext: "Det är oundvikligt och naturligt att stora rovdjur skadar och dödar människor och ibland även använder dem som föda". Jag föreslår att forskarna till att börja med läser artikeln ”Habituering, en livsviktig kunskap”. Den finns på www.folkaktion.com avsnittet Viktig läsning. Där finns också mera information, bl.a. om Finland och Hazaribagh i Indien. Vi begär inte att tigrar i Indien och krokodiler i Afrika ska obehindrat få förse sig med människor som föda. Låt de berörda länderna sköta den saken.
Vad gäller inavelsproblematiken så är en population som förökar sig och sprider sig självsanerande (Prof Emeritus Valerius Geist). Dåliga gener kommer att sorteras bort. Erfarenheterna från Isle Royale visar också att en liten isolerad population av varg inte degenereras över åren.
Calle Seleborg, Folkaktionen ny Rovdjurspolitik
Ämnen
- Jordbruk, lantbruk, fiske