Arvid Lagercrants talar på Skellefteås psykiatridag

Forskning visar att det är när personer går ut och berättar om sina erfarenheter som attityder påverkas i positiv riktning. Därför har Hjärnkolls knutit till sig en rad kända personer som delar med sig av sina erfarenheter och syn på på psykisk ohälsa.

Arvid Lagercrantz berättelse i (H)järnkoll:

Jag berättar gärna om mitt galna liv

– Mitt råd till människor som får diagnosen bipolär sjukdom är att acceptera sjukdomen, lära sig känna igen symptomen, godta medicinen och låta bli att slarva med sömnen. Lika viktigt är det att vara öppen med sjukdomen, det har helt klart gjort livet lättare för mig, säger Arvid Lagercrantz, författare till boken ”Mitt galna liv” som handlar om hur det är att leva med diagnosen bipolär sjukdom.

I ”Mitt galna liv” berättar Arvid Lagercrantz hur han gick i terapi redan som åttaåring, om elchockerna vid femton års ålder och om alla gånger han varit intagen på psykiatriska kliniker. Han berättar om sorgen efter tvillingbrodern som tog livet av sig vid 21 års ålder och om sina svårigheter att acceptera den egna diagnosen ¬– bipolär sjukdom typ 1.

Boken är en memoar om psykisk sjukdom, skriven av en av Sveriges mest erfarna journalister som parallellt med sin sjukdom gjort karriär som P1-chef, vice VD och VD för Sveriges Riksradio. 

– När man läser boken kan man få intrycket av att jag har varit sjuk hela tiden, men det har jag inte. Jag har haft långa perioder när jag har varit helt symptomfri, då jag har arbetat och levt som vanligt. Så ser det nog ut för många av oss som är bipolära.

Snabbt sjuk och snabbt frisk
Bipolär eller manodepressiv sjukdom innebär att man får återkommande maniska och depressiva sjukdomsperioder, så kallade skov. Arvid Lagercrantz har haft tolv skov. Han har fått elchocker, legat i bälte och fått massor av psykosmedicin.

– När jag har gått in i ett skov har det gått snabbt. På bara ett par dagar har jag hamnat i ett maniskt tillstånd och gjort tokiga saker. Jag har aldrig varit våldsam men jag har till exempel fått förföljelsemani och trott att kvällstidningarnas rubriker varit skrivna direkt till mig. I sådana situationer har den stora utmaningen för min omgivning varit att få mig inlagd för behandling.

– När jag har fått behandling har det gått ganska snabbt att komma tillbaka igen, det har handlat om en eller två månader. Sedan har jag kunnat leva som vanligt igen.

Mår bra av att ha tråkigt
Under de senaste 20 åren har Arvid Lagercrantz inte behövt lägga in sig för behandling, trots känningar av både mani och depressioner.

– Vändningen kom när jag till slut accepterade medicinerna, då fick jag grepp om sjukdomen. Det har hjälpt mig att stoppa sjukdomsutbrotten i tid. Jag gick upp i varv ordentligt i samband med arbetet med boken, men kunde landa tack vare medicinen.

Han berättar att man i början av manin, när man ofta anser sig vara oerhört begåvad och idérik, kan ha svårt att ta till sig att man behöver medicin. Men att det är viktigt att bryta beteendet i tid för att slippa inläggning.

– Jag mår bäst av ha lite tråkigt, att städa och göra sådant som inte utlöser några känslostormar. Jag måste också sova ordentligt och mår dåligt av stora tidsomställningar vid resor. Stress och förändringar är heller inte bra.

– Omgivningen kan hjälpa till genom att finnas där med omtanke, omsorg och kärlek. Men det är viktigt att påpeka att anhöriga, vänner och arbetsgivare inte kan förändra sjukdomen. De kan bara hjälpa till att lindra följderna.

Öppenhet som medicin
Arvid Lagercrantz har alltid varit öppen med sina psykiska problem. Han menar att öppenheten är oerhört viktig för att man ska kunna få ett så bra liv som möjligt.

– Under 1970- och 80-talen när jag hade många skov förvarnade jag alltid arbetsgivarna om vad som kunde hända. Jag ville inte att det skulle tisslas och tasslas i korridorerna. För det mesta blev jag positivt bemött, men psykisk ohälsa är kanske mer accepterat bland journalister än i andra branscher… 

Han har full förståelse för att det inte är lika lätt för alla att vara öppna med sina psykiska problem.

– Jag kommer från en släkt med en viss inbyggd säkerhet, min fru har stått vid min sida och jag har haft ett jobb att komma tillbaka till. Är du ensam i allt är det inte lika enkelt. Därför är det viktigt med ett öppnare klimat i samhället kring psykisk ohälsa. Vi måste diskutera de här frågorna och satsa på bra vård och behandling, och bättre omhändertagande efteråt. Det skulle göra livet lättare för många.

– Vem som helst kan råka ut för psykiska problem. Jag tror att de flesta har närmare till galenskap än vad man vill erkänna.