Rädda Liljeholmsbadet – till hälften av fastighetskontorets beräknade kostnader

Tisdagen den 4 april är en ödesdag för Liljeholmsbadet. Då ska fastighetsnämnden besluta om framtiden för det anrika badet. Fastighetskontoret har efter ett halvårs utredande kommit fram till att en renovering skulle kosta minst 100 miljoner och förordar därför att det anrika badhuset ska säljas och göras om till en annan verksamhet – oklart vilken.

Föreningen Liljeholmsbadets vänner anser att utredningen är ofullständig och har grova felbedömningar. Vi kan i dag presentera en kostnadsberäkning som visar att renoveringen kan av det flytande badhuset kan göras för halva summan – inklusive en återställning av badhuset till originalskick med sina ursprungliga stora glasfasader och vackra detaljer.

Mot denna bakgrund anser vi att fastighetsnämnden bör bordlägga ärendet och beställa en fullständig utredning.
Liljeholmsbadet är unikt. Det är Sveriges enda flytande varmbadhus. I 86 år har det legat förtöjt vid Hornstulls strand. Det är en omistlig del av stadsbilden och av Stockholms stadsmuseum klassat som en kulturhistoriskt värdefull byggnad. Badet är älskat av många för sin småskalighet, sin lugna atmosfär och varma bassängvatten.
Fortsättning på nästa sida
Badets betongskrov är i dag i dåligt skick och en omfattande renovering är nödvändig Men att detta skulle kosta minst 100 miljoner är en grovt överdriven siffra. Föreningen kan idag visa att en total renovering kan göras för halva denna summa. Vårt förslag skulle ge stockholmarna ett välbehövligt och fräscht badhus, samtidigt som de kulturhistoriska värdena bevaras
Kostnaden kan förmodligen pressas ytterligare om en ordentlig upphandling görs.
Föreningen anser att fastighetskontorets utredning är ofullständig. Den innehåller inga verkliga anbud, endast generella uppskattningar. Den är mycket tendentiös med ett tydligt syfte att framställa badet i så dålig dager som möjligt. Det nämns till exempel ingenting om att badet av stadsmuseet bedöms vara ”särskilt värdefull”. Det nämns heller ingenting om de investeringar som gjorts under senare år i vattenrening, isolering, nytt sprinklersystem, ombyggnad av personalutrymmen och andra åtgärder som gjorde att badets utrymmen och funktioner var i mycket gott skick vid tiden för badets stängning 2016.

Här är några av de felaktiga påståenden som utredningen för fram:
• Att badet kanske inte klarar en bogsering och uppallning i torrdocka. Föreningens experter anser att detta inte är några problem.
• Att bassängen är för liten och att en 25-metersbassäng är optimalt. Föreningen anser tvärtom att Liljeholmsbadets koncept behövs. Dvs en 16-metersbassäng med grund bassäng och uppvärmt vatten är optimalt för såväl simskolor som för äldre och människor med funktionshinder.
• Att badet riskerar påkörning av fartyg. Detta är inget nytt problem eftersom badet haft denna placering i många år.
• Att vattenrening, ventilation, omklädningsrum och mycket annat måste åtgärdas vid en renovering. Föreningen menar att badets interiör och funktioner var i bra skick vid tiden för stängningen. Bland annat hade personalutrymmena just rustats upp till toppskick för 400000 kr. En stor del av badets tekniska utrustning kan återvinnas vid en renovering.
• Verksamheten för personer med funktionsnedsättning och för simundervisningen har fått tider på andra bad. Föreningen, som talat med flera av de organisationer som hade verksamhet på badet, har dock en helt annan bild. Kvaliteterna hos Liljeholmsbadet, med dess 31-gradiga vatten, den grunda bassängen och goda tillgängligheten har varit närmast oersättlig för dessa grupper.
Intressenter vill köpa badet och då bygga om det till något annat än ett badhus. I utredningen nämns inga detaljer kring dessa påstådda intressenter eller om vilken verksamhet det skulle gälla. Det finns inga garantier för att det ens kommer att finnas kvar i Stockholm. Med tanke på att utredningens uppdrag bland annat var att utreda en eventuell försäljning av badet måste detta anses vara ett mycket klent beslutsunderlag.

----------------------------

Liljeholmsbadet kan räddas!

Föreningen Liljeholmsbadets vänner kan nu presentera ett förslag till hur det kulturhistoriskt värdefulla och flytande badhuset kan räddas till nutida och kommande generationer stockholmare. Liljeholmsbadet från 1930 vid Bergsunds strand minner om en tid då många lägenheter ännu saknade modern standard. Det lilla badets småskaliga och lugna karaktär har med tiden gjort det till ett mycket uppskattat rum för en social och trivsam badkultur samt som nödvändig rehab för många handikappföreningar.

Liljeholmsbadet är i Stadsmuseets klassificering av Stockholms byggnader grönklassat. Det innebär att det bedöms som ”särskilt värdefullt från en historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. Klassningen innebär att ingrepp som görs i byggnaden inte får vara ovarsamma ur kulturhistorisk synvinkel, negativa för stadsbilden eller förvanska kulturhistoriska värden.
Liljeholmsbadet är idag hotat efter förra årets upptäckt av omfattande skador på bassängens betongkassun. Både reparation och nybyggnad har bedömts som kostsamma. Föreningen vill med denna inlaga peka på ytterligare en möjlighet. Vårt förslag innebär ett bevarande av de synliga byggnadsdelarna och nybyggnad av den dolda bassängen - och det till halva kostnaden som förvaltningens utredning uppger.
Fastighetsförvaltningen nämner i sin utredning att man har haft i uppdrag att bedöma möjligheterna till en nybyggnation och även att det skulle kunna göras billigare. Man avfärdar dock det spåret direkt och felaktigt med att det skulle innebära en pontonkonstruktion (en flytande plattform) som med sin högre höjd för bassängen skulle förvanska utseendet. Vi vill här med eftertryck påpeka att Liljeholmsbadet INTE är en pontonkonstruktion utan en kassun. En kassunkonstruktion är en sänklåda och en bassäng i en sådan ligger nedsänkt och i vattenlinjen.
Utifrån det befintliga badets mått och förutsättningar har Pampas Marinentrepenad, som har god erfarenhet av byggnader på flytande betongkonstruktioner, gjort en översiktlig bedömning av möjligheten att bygga en ny kassun som kan ersätta det befintliga betongskrovet och bassängkonstruktionen. Arbetet kräver kunskap och erfarenhet av marina konstruktioner för att kunna balansera bassängkassunens flytkropp i förhållande till både sin egen och överbyggnadens vikt.
I bifogat dokument redovisar Pampas en översiktlig kostnadsbedömning av arbetet. Utgångspunkten har varit att minimera dyra arbetskostnader genom att bygga en nutida och enklare betongkonstruktion. Synliga delar ska dock inte skilja sig från badets nuvarande utseende. Pampas bedömer kostnaden för den nya bassängkassunen till cirka 25 mkr. En ny överbyggnad bedöms även den till cirka 25 mkr. Föreningen tänker dock att överbyggnaden kan flyttas till den nya kassunen, helt eller delvis. Det blir ett tillfälle att göra önskvärda ändringar såsom förbättra isoleringen eller ändra fönstersättning till den ursprungliga, se illustrationen.
I ett kulturhistoriskt perspektiv bör en sådan ombyggnad betraktas som varsam då den inte förvanskar badets kulturhistoriska värde eller är negativ för stadsbilden. Bassängen och de dolda delarna av skrovet anser föreningen inte vara en kulturhistorisk fråga. Badverksamheten i det flytande badhuset är det kulturhistoriska värdet och det kan fortgå om än i en ny bassäng. Interiört och exteriört bibehålls befintligt eller kanske till och med ursprungligt utseende. Den nygjutna kassunen ligger osynlig under vattenytan. Den behöver inte göras högre och förändrar inte heller stadsbilden. Badet får samma yttermått som idag och kommer att i stadsmiljön se ut som före ombyggnaden.

För Liljeholmsbadets vänner

Ola Forsby, arkitekt SAR/MSA
Per Glembrandt, arkitekt SAR/MSA