Elektrifiering av transporterna bör göras med järnväg i första hand

Regeringen föreslår tillsammans med centern och liberalerna en kraftfull satsning på elektrifiering av transporterna. Men i den ingår ingen satsning på järnvägen annat än tidigare bidrag med 500 miljoner kronor extra för att minska underhållsskulden. Det räcker inte långt. Ändå är att öka transporterna på den redan elektrifierade järnvägen det snabbaste sättet att elektrifiera transporterna.

För att elektrifiera tunga de lastbilstransporterna genom att bygga ut en laddinfrastruktur för dem föreslås ett anslag på 500 miljoner kronor 2021 och 550 miljoner kronor 2022. Elektrifiering av lastbilstransporterna ger behov av ökad eltillgång på 26 TWh om året varnar Svenskt näringsliv.Det ger en ytterligare kostnad. Det beror på att lastbilsfrakt kräver tre gånger högre energiförbrukning än järnvägsfrakt på grund av lastbilarnas större rullmotstånd och luftmotstånd. Ytbehovet för vägtransporter är sjufalt större än med tågtransport. Det kräver väginvesteringar. Olyckskostnaderna är stora liksom buller och luftföroreningar från däcken.

Genom satsningen tränger man undan mer av de tågtransporter som ännu finns kvar. Genom orättvisa konkurrensvillkor mellan tåg och bil och utländska bilar som inte betalar skatt i Sverige undergrävs tågens konkurrenskraft. Utan denna snedvridning vore tågtransporter klart billigast.

Bättre vore att satsa på järnvägens logistik. Ersätta regionbanornas skarvspår med helsvetsad räls på betongslipers och makadam för att få upp hastighet och axeltryck. Öka bankapaciteten med fler mötesspår. Återuppbygga godsterminalerna för spår. Skapa smidigare godshantering så att järnvägen ånyo kan konkurrera om lättgodset och möjliggöra samverkan mellan tåg och eldrivna lastbilar för lokal distribution.

Regeringen vill satsa 50 miljoner per år 2021 och 2022 för att få fossilfritt flyg 2045 genom att forska om biobränsle och elflyg. Biobränsle är tre gånger dyrare än vanligt flygbränsle, det måste byggas raffinaderier för det, och det är tveksamt om det går att få tillräckliga volymer. Då är framtidsutsikterna bättre för elflyg, men batterierna kommer bara att räcka för små plan och korta sträckor, kanske 20 passagerare och 40 mil. Det är lämpligast för matarflyg från där det inte finns järnväg. Från Gotland och från Norrlands inland till kusten och kanske vidare med snabb järnväg. Enkelt byte emellan flyg och tåg bör studeras. Höghastighetståg ger bättre total restid än flyg i hela södra Sverige och upp till Sundsvall. Då är det på järnväg vi skall satsa och inte på att försöka klimaträdda flyget med biobränsle.

Naturverkets miljöprövningshandläggning föreslås få 13 miljoner kronor 2021. Forskning om fossilfria arbetsmaskiner vill man också ge 50 miljoner om året 2021 och 2022. Det kan vara större idé, men frågan är om inte batteriutvecklingen är så snabb att utvecklingen av eldrivna maskiner kommer att slå igenom i vilket fall.

Man kan undra om de medel som anslås till 2021 kommer att användas effektivt. Det är så nära dit. Finns det verkligen planer framme för vad man skall använda pengarna till?

Hans Sternlycke