Elvägar dyrt sätt att minska växthusgaser

Väg- och transportforskningsinsitutet, VTI, har på uppdrag av Trafikverket gjort en studie om elvägar. Ett förslag är att bygga 150 mil dubbelriktad elväg för 37 miljarder kronor. En kvarts miljard milen. Om hälften av de tunga lastbilarna kan köra på både el och diesel påstås det minska klimatgasutsläppen från dem med hälften. Trafiken står för 30 procent av växthusgaserna I Sverige, och enligt Naturvårdsverket står den tunga trafiken för 20 procent. Med en halvering från den innebär det tre procent lägre växthusgasutsläpp i Sverige. Det kan betvivlas och är inte värt kostnaderna.

Det finns 85 000 tunga lastbilar I Sverige. Till det kommer de utländska bilarna De utgör 16 procent av alla och står för 19 procent av transporterna. En tung lastbil kostar en miljon kronor. Skall den kunna köra på både el och diesel blir den en halv miljon dyrare. Det innebär en merkostnad på 25 miljarder kronor för 50 000 bilar. Nu är vi uppe i 62 miljarder kronor.

Den gränsöverskridande trafiken skaffar knappast sådana bilar. Svenska åkare kan inte konkurrera med utländska långtradare med låga löner och ingen bränsleskatt. Tvärtom konkurrerar de om svensk inhemsk trafik genom frikostiga cabotageregler. Svenska tunga lastbilar kör ofta kortare och andra sträckor än de föreslagna elvägarna. Många är timmerbilar.

Elvägar ger magnetfält och ökar olycksrisken antingen elen kommer uppifrån eller från vägbanan. Bilarna blir fler och det blir trångt på vägen. Det behövs en ny vägfil i var riktning. Det kostar två hundra miljoner kronor milen. Med 30 miljarder kronor är vi uppe i 92 miljarder kronor, sex hundra miljoner kronor milen.

Enligt Svenskt Näringsliv behövs det 26 TWh el för att elektrifiera vägrafiken. De tunga lastbilarna kör 360 miljoner mil och förbrukar 1,3 miljarder liter diesel. En eldriven lastbil har bara halva energiförbrukningen. Om hälften av lastbilarna skall ha eldrift krävs 3 TWh extra el. För att täcka det behövs en investering på 24 miljarder kronor, om vindkraften kostar 20 miljoner kronor per MW i effekt, och om varje MW ger 2 500 MWh. I södra Sverige räcker inte elkapaciteten till. Svenska kraftnät vill investera 75 miljarder kronor för att jämna ut mellan norr och söder. Skall de tunga bilarna betala en rättvis andel är det ett par miljarder till. Den totala kostnaden för den föreslagna elvägssatsningen blir 119 miljarder kronor, åtta hundra miljoner kronor milen.

Det är bättre att satsa 230 miljarder kronor på det föreslagna höghastighetsnätet. Då blir det jämnare hastigheter på de gamla stambanorna och då ökar kapaciteten där tre gånger, så som Gunnar Malms höghastighetsutredning visade. Enligt masterplanen för järnvägsinvesterinar från ÖBB, österrikiska järnvägen, ger varje satsad krona två igen. Enligt Bo-Lennart Nelldal, KTH, är höghastighetsbanor lika lönsamma, om man använder en rättvisare trafikanalysmodell än Trafikverkets.

Trafikverkets utredning, Godsanalyser i den långsiktiga trafikplaneringen, spår tredubblad godstrafikvolym till 2040. Väg- och sjöfart ökar, men järnvägens andel minskar från 19 till 17 procent. I alternativet med kilometerskatt på 20 kronor per mil, differentierat, utöver dagens bränsleavgifter ökar inte trafiken på järnväg på grund av alla flaskhalsar där, men det ger nio miljarder kronor mer per år till statskassan. Dessa pengar kan användas till att bygga bort järnvägens flaskhalsar. Tredubblad tung vägtrafik blir dyr. Det går åt femton vägiler för att motsvara kapaciteten hos en dubbelspårig järnväg.

Att lägga pengar på elvägar är att slänga ut dem på en teknisk återvändsgränd. Lastbilar kräver tre gånger mer energi än tåg på grund av högre luftmotstånd och 15 gånger större rullmotstånd, även om de är eldrivna. Det finns redan tunga lastbilar för vätgasdrift och batteritekniken utvecklas snabbt, så om fem år kommer det att finnas ellastbilar för tung transport.

Hans Sternlycke