Pressmeddelande -

Hela Sverige skall leva med järnväg

Järnvägsnedläggningarnas tid är inte förbi. Förstörelsen av realkapital inte över. 200 mil järnväg ses som olönsamma och lågtrafikerade av Trafikverkets enligt definitionen av att ha en trafik på under 30 tåg om dygnet. Underhållsskulden där återställs inte för att kunna satsa mer på banor i och mellan storstadsområden.

Trafikverket skriver i sitt förslag till infrastrukturplan att vi måste våga prioritera och lägga ner järnväg och ersätta med buss. Men att resa med buss tar dubbla tiden mot med tåg. Pendling omöjliggörs. Kommunerna drabbas av befolkningsminskning.

För att motivera nedläggning görs åtgärdsvalsstudier ofta med vinklade siffror på dagens användning och och på framtida potential med en upprustning av järnvägen som bara kostar en bråkdel av vad som krävs för vägen.

Med sådana metoder ville man få bort DVVJ, Dal västra Värmlands järnväg till Bengtsfors. Trafikverkets representanter gick ut med en uppmaning till godstransportörerna att gå över till lastbil därför att järnvägen ändå skulle läggas ner. Samma behandling skedde med Lysekilsbanan som leder till Sveriges enda möjliga djuphamn och det största raffinaderiet. Karlsborgsbanan ligger för upprivning medan lika långa Simrishamnsbanan med samma befolkningsunderlag men i sämre skick från början har med upprustning idag 1,2 miljoner resande om året.

Den linjeansvarige som får sina underhållspengar att räcka till mer straffas, som jag ser det. Anders Hedlund bytte till betongslipers på en sträcka av Borås-Alvesta järnväg och på en sträcka av Viskadalsbanan bytte från spikbefästning till fjädrande befästning och svetsade ihop skarvspåren. Strax efter kom beskedet att underhållsanslaget för Varberg-Borås-Herrljunga och för Kust till kust-banan skulle minskas.

Kommunerna efter HNJ, Halmstad Nässjö järnvägar, gjorde en utredning som visade att för 100 miljoner kronor räckte på de 20 milen för byte till fjädrande befästning i stället för spik, hopsvetsning av spåren och justerad rälsförhöjning, så att farten höjas, busstrafiken halveras och länstrafikbolagen sparar 44 miljoner kronor om året trots större trafikutbud. Med spikbefästning får inte tågen köras över 100 kilometer i timmen. Trafikverket vägrar byta vare sig som underhållsåtgärd eller investering.

Då har man ändå kvar grus och träslipers. Med betongslipers på makadam och med helsvetsade spår kunde farten ytterligare ökas. Det kostar det 70 miljoner kronor milen, tiondedelen av att bygga nytt. Elektrifiering drar 30 miljoner milen till. Om alla de 200 milen nedläggningshotad järnväg inte har den standarden är det en kostnad på 14 miljarder kronor. Pengar som det vore lönsamt att låna upp. Det skulle ge mångdubblat resande, sänkt underhållskostnad och ge billigare järnvägstransporter för näringslivet.

Trafikverket är så järnvägsfientligt, att det borde sprängas och vi få ett Banverk igen. Alternativet är att man fråntas det lågtrafikerade nätet, och att kommuner och regioner tar över det och driver det efter Inlandsbanemodell.

Den dåliga järnvägen kostar fem miljarder kronor om året för dem som inte kommer i tid. Priset för 60 miljoner resor som väljs bort är tre miljarder. Näringslivet förlorar tre miljarder kronor kronor på att godset inte kommer fram i tid. Godstågens onödiga kötid kostar en miljard. Summa 12 miljarder kronor. Att låna med järnvägsobligationer skulle snabbt kunna lösa missförhållandena.

Trafikverket har fördubblat kostnaderna för att bygga höghastighetsbana genom att välja konventionell banvall och helt plötsligt slänga in 90 miljarder kronor för stabiliseringskostnader man inte räknat med. Med modern teknik på bro kunde man bygga billigare på bråkdelen av tiden och slippa barriärer. På stambanorna kunde trafikkapaciteten tredubblas med jämnare hastighet för tågen kvar där. Utan höghastighetsbanor blir det inte en krona mer i anslag till övriga nätet eftersom pengarna lånas till dem. All järnväg behövs om den skall vara konkurrenskraftig, om hela Sverige skall leva och om vi inte skall få ytterligare centralisering. Banorna som matar till de trafikstarka banorna får inte läggas ner.

Hans Sternlycke

Ämnen

  • Transport