Effektiviseringsutredningen - Inget mål, ingen strategi, ingen handlingsplan.

Enligt IEA som presenterade sin översyn av energitillståndet i världen i måndags är energieffektivisering vår helt överskuggande uppgift. Om vi inte lyckas minska energianvändningen radikalt så kan världen packa ihop.

Enligt den svenska energieffektiviseringsutredningen som presenterades i tisdags så är potentialen sett i IEA:s perspektiv blygsam. De siffror man redovisar kan låta höga men är tillkomna genom användning av en beräkningsmetodik, som EU godkänner, men som är frikopplad från de realiteter som IEA talar om.

Energieffektiviseringsutredningens skulle formulera ett mål för effektivisering i Sverige och presentera en handlingsplan för dess genomförande, man har i allt väsentligt undvikit att ta dessa grepp. Utredningen har visserligen på ett föredömligt sätt beskrivit hur långt Sverige hittills har nått med befintliga styrmedel men diskuterar inget strategiskt tänkande för framtiden. Vi saknar svar på följande grundläggande frågeställningar:

• Hur stor är potentialen för effektivisering och hur kan ett mål formuleras på denna grund?
• Hur borde en långsiktig strategi för effektivisering se ut?
• Vilka är de bästa åtgärderna för att uppnå målen? Hur borde en handlingsplan ut?

Vi menar att potentialen är väsentligt högre än vad utredningen visar och att uppgiften borde inriktats mer på att visa hur acceptansen kan öka för att, med olika styrmedel, frigöra denna potential hos berörda aktörer i samhället (enskilda, företag, organisationer, myndigheter m.fl.). Det handlar om att sätta igång en process som blir självgående när allt fler ser att åtgärderna fungerar - och är lönsamma.

Vi vet inte, med utredningen som underlag, varken om de satsningar som görs är de mest kostnadseffektiva eller om de leder till att vi får bättre energisäkerhet, eller robustare system som tål t.ex. prischocker, eller utveckling av en näringsstruktur med företag som kan leverera effektiviseringprodukter/-tjänster för framtidsmarknader.

De styrmedel som utredningen föreslår står vi till vissa delar bakom, MEN bristen är att de inte har någon koppling till potentialerna eller till de hinder för genomförande som finns. En sådan analys finns inte. Vi vet inte om det är rätt styrmedel som föreslås.

Utredningen är en katalog av möjligheter som försuttits.

• Offentliga sektorn som föredöme. Utredningen föreslår att ett energieffektiviseringsprogram ska integreras i det befintliga miljöledningssystemet för statliga myndigheter. Detta är helt otillräckligt, kraven måste vara mera distinkta.

Utredningen föreslår att kommuner och landsting ska erbjudas att teckna ett energieffektiviseringsavtal via Energimyndigheten. Vi anser att kraven på dem som tecknar avtal bör vara högre (till exempel får kommunen/lanstinget själv välja sitt mål).

Staten är Sverige största företagsägare. Utredningen ställer inga krav alls på statliga företag.

• Program för passivhus/lågenergihus. Vi saknar ett styrmedelsförslag från utredningen som driver på denna utveckling.
• Rörliga /fasta avgifter. Vi tror, till skillnad från utredningen, att en högre andel rörlig avgift bidrar till en ökad energieffektivisering.
• Elfakturor. Vi saknar också ett förslag som skulle ge alla elkonsumenter EN faktura i stället för två.
• Energieffektiviseringsfond. Vi menar att detta hade behövts av två skäl, dels för att visa marknaden att staten vill satsa långsiktigt på energieffektivisering (ryckiga bidrag är idag ett hinder på marknaden), och dels för att tydligare kunna kommunicera och visa en satsning på energieffektivisering.
• Vita certifikat, som kan skapa en marknad för så kallade NWh (nega-watt-timmar),
• Förmånsbeskattning av fordon. Ett styrmedel vi saknar är en tydlig koppling mellan förmånsbeskattningen och bilens energianvändning.
• Småhus. En stor potential finns i gruppen småhus. Vi anser att styrmedel för småhus inte har behandlats i tillräcklig utsträckning. De omfattas inte av det föreslagna konsultstödet.
• Verksamhetsel i lokaler. Enligt utredningens underlag är en av de största potentialerna inom verksamhetsel i lokaler. Vi anser att styrmedel inom detta område inte behandlats i tillräcklig utsträckning.
• Stöd till strategiska åtgärder inom bostäder, service mm., de åtgärder som föreslås har inte analyserats. Till exempel bör isolering av byggnader vara långsiktigt mer relevant att satsa på än styr- och regleråtgärder (styr- och regleråtgärder har redan idag en god lönsamhet).
• Utvärdering av systemet med energideklarationer. Vi anser det självklart att systemet ska utvärderas, men önskar en tidigareläggning av utvärderingen. På marknaden finns idag skarp kritik mot hur vissa energideklarationer genomförs och systemet bör snabbt komma till rätta med dessa problem.

Lotta Bångens, ordförande i EnergiRådgivarna, 08-747 86 98, 070-343 92 12, lotta.bangens@aton.se

EnergiRådgivarna (Föreningen Sveriges Energirådgivare) är en ideell förening som sedan 1982 arbetar för ett effektivt och rationellt utnyttjande av energi med så låg miljöpåverkan som möjligt. Medlemmar i föreningen är energikonsulter, VVS-konsulter, kommunala energirådgivare samt ett antal företag. Totalt har föreningen cirka 500 medlemmar.
www.energiradgivarna.com