Nyhet -

Ny utgåva av rapport om krisberedskap och totalförsvar i Sverige

Nu finns en ny upplaga av Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige som ges ut vartannat år. I år har rapporten bland annat utökats med en bilaga om hur Nato fungerar som organisation och hur beslutsfattande går till för de civila och militära delarna.

Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige ger en beskrivning av hur totalförsvar och krisberedskap har utvecklats och inriktats, från början av 1900-talet fram till i dag. Fokus ligger på förändringar i lagstiftning, systemutveckling och hotbildsuppfattning. Läsaren får en inblick i de kriser, katastrofer och politiska skeenden i Sverige och andra delar av världen som har påverkat utvecklingen av svensk beredskap.

Nato, hybridhot och våldsbejakande extremism

– Nyheter i årets upplaga är bland annat en bilaga om Natos övergripande organisering och styrning och ett kapitel om hybridhot och våldbejakande extremism, säger Viktoria Asp, redaktör för rapporten och senior analytiker vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS), Försvarshögskolan.

Systemperspektiv på Sveriges krisberedskap och totalförsvar

– Syftet med rapporten är att ge en förståelse på systemnivå av Sveriges krisberedskap och totalförsvar. Den förnyade totalförsvarsplaneringen, en kom­plex hotbild och nya sårbarheter gör att systemförståelse är särskilt viktigt för att kunna planera för, motverka och hantera de allvarliga påfrestningar som det moderna samhället kan ställas inför för vid olyckor, kriser och krig, säger Fredrik Bynander, centrumchef, CTSS.

– Systemper­spektivet ökar förutsättningarna att agera effektivt och att anpassa planer och rutiner till oväntade händelser. I förlängningen ökar möjligheterna att uppnå målet med systemet: ett säkert och motståndskraftigt Sverige där alla och envar är inkluderade och tar ansvar utifrån sin förmåga, fortsätter han.

Undervisningsmaterial och underlag för yrkesverksamma

Försvarshögskolan har gett ut rapporten sedan 2007 och sedan 2018 i CTSS regi. Den utgör undervisningsmaterial i centrets uppdragsutbildningar och i Försvarshögskolans högskolekurser, men är också avsedd som ett underlag till verksamheter och indi­vider som ingår i totalförsvaret och inom svensk krisberedskap.

– Rapporten brukar vara väldigt uppskattad. Den är tänkt att ge grunderna och nästan fungera som ett uppslagsverk för yrkesverksamma eller intresserade som vill ha bättre koll på aktörers ansvarsområden och skillnader mellan krisberedskap och totalförsvar, säger Viktoria Asp.


Publikation

Ladda ned årets upplaga av Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige.

Köp boken i tryckt version i vår webbokhandel.
Rapporten innehåller fyra bilagor. I den trycka versionen ingår enbart bilagan om Nato.

Ämnen

  • Kriser, tillbud

Kategorier

  • försvar
  • utbildning
  • forskning
  • samverkan
  • krisberedskap
  • krishantering
  • ledarskap
  • totalförsvaret

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Årets Hugo Raab-pris till Maria Gussarsson

    Maria Gussarsson, docent i militärhistoria, har utsetts till 2023 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet.

  • Julia Zulver blir Wallenberg Academy Fellow vid Försvarshögskolan

    Julia Zulver har utsetts till en av årets Wallenberg Academy Fellows av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Hennes forskning handlar om hur feministiska organisationer arbetar för att bevara kvinnors rättigheter i komplexa säkerhetsmiljöer efter krig och konflikter.

  • "Gängkriminalitet är inget krig i juridisk mening"

    Diskussionen om att nyttja militärens stöd för polisiära insatser i bekämpningen av gängkriminaliteten kräver förståelse för militärens och polisens i grunden olika funktioner. – De skiljer sig åt på många fundamentala sätt, speciellt i våldsutövandet. Därför är det inte en bra idé att använda sig av militära aktörer i polisiära funktioner där våld kan behöva användas, säger Carina Lamont.

  • Kungen och kronprinsessan besökte Försvarshögskolan

    Krigsspel och rundabordssamtal stod på agendan när högskoleledningen tillsammans med en prominent skara forskare, experter och officerare tog emot kungen och kronprinsessan vid deras besök den 16 januari.

  • Satsning på Campus totalförsvar

    I Försvarshögskolans underlag till regeringens forsknings- och innovationspolitik lanserar lärosätet Campus totalförsvar som en central arena för att svara på de utmaningar som det förändrade omvärldsläget kräver.

  • Han vill bidra till fler perspektiv på miljökatastrofer

    I sin avhandling undersöker Rasmus Andrén de konflikdynamiker som uppstod i samband med översvämningskatastrofen i Kashmir 2014. – Jag visar att katastrofer både kan förvärra och mildra olika skeenden i en konflikt. Att ha insikt om de här förhållandena, som ofta pågår samtidigt, kan hjälpa oss att bättre förstå och hantera miljökatastrofer, säger han.

  • Ångestens betydelse för forskningsprocessen

    I en ny artikel utforskar forskare vid Stockholms universitet och Försvarshögskolan ångestens roll i forskningsprocessen. De fokuserar framför allt på hur man formulerar sin forskningsfråga och hur ångest och oro kan bidra till en mer kreativ forskningsprocess och intressantare forskningsproblem.

  • ”De mer otäcka scenarierna är ett krig på flera fronter samtidigt”

    Anders Ekholm forskar om operationskonst med utgångspunkt i den israeliska försvarsmaktens erfarenheter. Han har flera källor i regionen och följer den aktuella situationen efter Hamas terrorattacker på nära håll. – Rent militärt finns den största risken för Israel vid norra gränsen mot Libanon, säger han.

  • Frankrikes president besökte Försvarshögskolan

    Samtal om europeisk säkerhetspolitik stod på programmet när president Emmanuel Macron besökte Försvarshögskolan och Karlbergs slott där han talade till kadetter, studerande vid det Högre officersprogrammet och särskilt inbjudna gäster.

  • Hon vill förstå hur totalitarism uppstår

    Evin Ismail forskar om den islamistiska ideologins utveckling och skriver just nu på en populärvetenskaplig bok om islams moderna historia. – Jag intresserar mig också för informationspåverkan och undersöker vilka narrativ Iran och Kina för fram på engelska och i Mellanöstern.