Nyhet -
Den fria konsten i kris och krig
I en ny FOI-rapport lyfts kulturens och konstens viktiga betydelse och roll i kris och krig. Frågor som vilken rättslig ställning konst och kultur har i totalförsvaret och var sårbarheterna finns i den svenska kulturpolitiska modellen diskuteras i skenet av det ändrade säkerhetspolitiska läget.
– Kulturlivet kan bli viktigt för Sverige i händelse av krig, konstaterar Anna McWilliams, forskare på FOI och projektledare för rapportgruppen. Många internationella och historiska exempel visar att konst kan ha en viktig roll i att skapa gemenskap, hantera trauma och inge hopp.
Rapporten betonar vikten av att människor ges möjlighet att ta del av konst och kultur även under kriser och krig, samt behovet av att skapa förutsättningar för konstnärlig frihet i sådana situationer. Internationella och historiska exempel visar att konst ofta har använts som propagandaverktyg i krig, vilket understryker vikten av att stärka skyddet för den konstnärliga friheten som en del av vår samlade beredskap.
Det finns idag mekanismer som skyddar den konstnärliga friheten genom exempelvis grundlagen och principen om armlängds avstånd. Men hur står sig konstnärlig frihet i händelse av krig? Går det i fredstid att säkerställa att den fria konsten står stark mot polarisering, påverkan och förstörelse?
– Rapporten pekar på att hoten mot konstnärlig frihet kommer öka vid kris och krig och kan ses som ett första steg i arbetet med att förstå och planera för hur beredskap kan stärkas inom kultursektorn, säger Kajsa Ravin, generaldirektör på Kulturrådet. Offentliga, privata och ideella aktörer kommer behövas i arbetet framöver.
– Det finns behov av att stärka beredskapsstrukturen för kultursektorn. Kulturrådet arbetar vidare med hur myndigheten kan fortsätta upprätthålla konstnärlig frihet och ett kulturutbud vid höjd beredskap.
Rapporten är tänkt att öka förståelsen för beredskapsfrågorna och föreslå ytterligare steg för utveckling av beredskapssystemet. Tre perspektiv har behandlats; hotbilden, juridiska och förvaltningspolitiska perspektiv.
– Rapporten lyfter vikten av att förbättra de ekonomiska villkoren för konstnärer och kulturaktörer för att minska sårbarheten, säger Mika Romanus, direktör på Konstnärsnämnden. Studien pekar också på behovet av att stärka normer och praxis kring den konstnärliga friheten, särskilt på lokal nivå, vilket är en angelägen fråga.
Konsten och kulturen har en stark rättslig ställning i fred såväl som i krig. Dels genom grundlagen och dels genom internationella konventioner, rättigheter som kan begränsas men det är strikt reglerat hur denna begränsning kan ske. Principen om armlängds avstånd ger också skydd men kräver också att principen respekteras.
Rapporten Den fria konsten i kris och krig har tagits fram på uppdrag av Kulturrådet och Konstnärsnämnden under 2025. Syftet har varit att utforska förutsättningarna för att upprätthålla konstnärlig frihet och tillgång till levande kultur i Sverige under kris och krig. Tre frågor har varit ledande: Hur riskerar den konstnärliga friheten att påverkas vid krig och säkerhetspolitiska utmaningar? Vilken rättslig ställning har konsten och kulturen i totalförsvaret? Var i den svenska kulturpolitiska modellen finns sårbarheter?
