Elbortfall en fara för folkhälsan

Nyheter   •   Jun 17, 2019 09:27 CEST

Det svenska samhället är sårbart för elbortfall. Direkt och indirekt får avbrott i energiförsörjningen även konsekvenser för folkhälsan, enligt en FOI-studie.

Väderhändelser likväl som mänskliga misstag som avgrävda kablar har orsakat kortare eller längre elavbrott ända sedan elen blev en del av vår vardag. Men konsekvenserna av ett elavbrott blir allt svårare när allt mer i vår vardag är elberoende – det räcker med att tänka bort allt vi kommunicerar med, maskiner i hemmet och elfordon för att inse delar av konsekvenserna.
Det gör i sin tur elförsörjningen till ett allt mer prioriterat mål för antagonistiska handlingar – i form av cyberattacker, terror eller rena krigshandlingar.

– I konfliktområden ser vi allt oftare angrepp på icke militära objekt som el-och vattenförsörjning med målet att skada civilbefolkningen, säger Annica Waleij, första analytiker vid FOI som genomfört utredningen Konsekvenser av energibortfall på samhällets funktionalitet och civilbefolkningens hälsa i samarbete med Louise Simonsson och Birgitta Liljedahl.

Dyrt för industri

I arbetet gjort inom ramen för ett projekt finansierat av Försvarsdepartementet, studerades konsekvenserna av kortare och längre elbortfall, framförallt hur de påverkar människors hälsa. Effekterna av internationella avbrott som det efter tsunamin i Japan, flera stora elavbrott i Nordamerika och elbortfallet efter orkanen Maria i Puerto Rico har studerats. Även svenska elavbrott, bland annat avbrottet i Kista 2011 och avbrotten efter stormen Gudrun 2005 beskrivs liksom konsekvenser av elavbrott i konfliktområdena i Ukraina, Kosovo och Syrien.

Studien visar att kortvariga avbrott kan bli dyrbara för industrin och ställa till problem med banktjänster, internet, belysning, hissar, kollektivtrafik och mobiltelefoni. Effekterna på folkhälsan är däremot begränsade.

– Svenska sjukhus har reservkraftanläggningar, dock kan hemsjukvården få problem. Äldre bor numera hemma så länge som möjligt, och hemmen har ingen reservkraft till elberoende utrustning som larm, lyftar och utrustning för andningshjälp, säger Annica Waleij.

Vid längre elavbrott hårdnar trycket på samhället. Mat kan bli förstörd, distribution av livsmedel blir ett problem och vattenbrist kan skapa svårigheter att upprätthålla personlig hygien. På sjukhusen kommer livsviktig vård att kunna upprätthållas med hjälp av reservkraft, men andra funktioner får stängas ner.
Och även om elbortfall inte direkt dödar noteras flera fall av indirekta dödsfall – exempelvis i form av fallolyckor eller kolmonoxidförgiftning efter eldning inomhus.

Psykisk ohälsa

Vid långvariga avbrott kunde forskarna se ett troligten underskattat hälsoproblem – psykisk ohälsa.

– Ångest, oro och vissa fall även en högre självmordsfrekvens, säger Annica Waleij.

Däremot ökade inte brottsligheten i någon större omfattning, trots minskade möjligheter att låsa och larma, med undantag för Puerto Rico.

Utredningen avslutas med några generella rekommendationer.

– Framförallt att det gäller att ha god planering inför ett elavbrott, exempelvis måste vården och andra samhällsviktiga verksamheter veta vad den ska stänga ner och vad som ska försörjas av reservkraft. Sedan handlar det om en väl dimensionerad reservkraft med en bra bränsleförsörjning, säger Annica Waleij.

Rapport

Det svenska samhället är sårbart för elbortfall. Direkt och indirekt får avbrott i energiförsörjningen även konsekvenser för folkhälsan, enligt en FOI-studie.

Läs vidare »

Sätter ljuset på gråzonen

Nyheter   •   Jun 13, 2019 10:41 CEST

Uttrycket gråzon förekommer frekvent i den svenska försvarsdebatten. Men vad är det? Det är en av de frågor som besvaras av FOI i en första rapport i ett arbete som ska bidra till att stärka det civila försvaret.

För bara 30 år sedan, under det kalla kriget, var hotbilden tydlig. Två supermakter stod emot varandra, och hotet var ett väpnat angrepp. I dag ser världen annorlunda ut, och när totalförsvaret nu ska byggas upp så går det inte att göra som man gjorde senast.
Därför har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gett FOI ett femårigt uppdrag att studera hur det civila samhället ska kunna stärkas mot så kallad gråzonsproblematik. Arbetet görs genom studier av tre tematiska områden, tre F: Försvarsvilja. Försörjningsförmåga. Förståelse av hotbild.

Nu har en första delrapport blivit publicerad – Civilt försvar i gråzon – och för att skapa förståelse för nya hotbilder har forskarna studerat hur man kan definiera gråzon. Genom studier i allt från statliga policydokument till hur gråzon beskrivs i populärkultur, ser de två huvudlinjer:

  1. Att det är en situation som präglas av osäkerhet.
  2. Att det är en situation där samhället belastas av många, samtidiga fientliga incidenter.

– Vi har valt att inte ta ställning eftersom vi inte vill fastna i en begreppsdebatt. Istället vill vi se gråzonsproblematik som en del av en sammantagen antagonistisk hotbild, säger projektledaren Daniel Jonsson.

Hög försvarsvilja

En enkätundersökning bland befolkningen gav ett, för forskarna, lite överraskande resultat, både kring försvarsvilja och försörjningsförmåga.

– Försvarsviljan visade sig överraskade hög, även vid risk för livet. När det gäller försörjningsförmåga förväntar sig människor att staten ska ta ett stort ansvar i en krissituation, 78 procent vill se statliga lager, ransoneringssystem och prioriteringar. Men faktum är att vi inte har några stora lager eller etablerade system, samhället får huvudsakligen förlita sig på marknaden, säger Daniel Jonsson.

I rapporten beskrivs också hur gråzonens komplexa hotbild ställer nya krav på samhällets aktörer, såväl privata om offentliga.

– Ställer man krig mot gråzon så är krig något som inträffar sällan, men är något väldigt påtagligt. I gråzon måste man försöka skilja på vanligt brus, som olyckor eller tekniska fel, och att vara utsatt för en fientlig handling. Och om folk inte förstår att de under angrepp, kan acceptansen för störningar vara lägre. I krig har också myndigheter en helt annan rätt att förfoga över resurser än i gråzon.

Att göra saker rätt

Inom ramen för detta arbete levererar forskarna ett antal funderingar.

– En av dessa är att vi inte är helt övertygade om att försvarsvilja, byggd på att man är villig att göra uppoffringar, är så viktig som det beskrivs i policydokument. Försvarsstödjande beteende – oavsett vad man vill, tycker och tänker – är kanske viktigare. Det kan exempelvis uppstå via socialt tryck, ekonomiska incitament eller lagstiftning, säger Daniel Jonsson.

– Vi är inte heller övertygade om att totalförsvarets olika verksamheter behöver en gemensam hotförståelse i alla frågor. Det viktigaste är att man gör rätt, att man exempelvis säkerställer en robust infrastruktur för hela hotskalan; från stormar, terrorangrepp, handelsstörningar och gråzonsproblematik till ett väpnat angrepp.

Arbetet fortsätter nu med ett antal vetenskapliga artiklar, och genom att forskarna delar information kring dessa frågor.

Rapporten

Uttrycket gråzon förekommer frekvent i den svenska försvarsdebatten. Men vad är det? Det är en av de frågor som besvaras av FOI i en första rapport i ett arbete som ska bidra till att stärka det civila försvaret.

Läs vidare »

Supermaterialet grafen väntar på genombrott

Nyheter   •   Maj 28, 2019 10:52 CEST

Intresset för att studera militära tillämpningar av materialet grafen är stort – men ännu finns inget genombrott.

Grafen, byggt av ett tunt skikt av kolatomer, är 200 gånger starkare än stål, leder elektricitet snabbare än kisel, är lätt, böjligt, genomskinligt och kemiskt beständigt. Materialet är nästan för bra för att vara sant med mängder av möjliga tillämpningar – bland annat som ballistiskt skydd.

– Det är lätt att dras med i stora tekniska rön, som med grafen. Men man bör hålla i minnet att tidigare upptäckter inom det nanotekniska området, som så kallade buckyballs eller nanorör, fortfarande väntar på kommersiella genombrott. Det säger Steven Savage, forskningschef på FOI:s avdelningen för ledningssystem i Linköping.

Han har i en FOI-studie samlat information från öppna källor och analyserat den för att få en uppfattning om grafens potential för förbättrad lättviktsskydd.

– Många resultat visar förbättringar i materialegenskaper som hållfasthet och seghet och ett högre ballistiskt gränsvärde när grafen inkluderas i materialen. Det finns verkligen många tänkbara användningsområden, så väl ballistiskt skydd som inom flygindustrin, men det behövs många tester och utvecklingssteg.

Stort intresse från flygindustrin

Steven Savage berättar att det finns ett stort intresse inom flygindustrin för grafen.

– Kolfiberkompositmaterialet i en Gripen består av 70 procent kolfiber, resten är plast som håller samman fibrerna. Det är plasten som går sönder vid mindre olyckor, exempelvis vid underhåll. Kan vi därför tillföra några procent grafen i plastblandningen blir materialet mycket starkare. Eftersom grafen dessutom leder el bra, behöver planen inget blixtskydd mot åsknedslag och isbildning kan enkelt avhjälpas, säger han.

Försök har också gjorts för att förstärka de viktigaste materialtyperna som används i ballistiskt skydd: fibrer, keramer, lim, polymerer och epoxi. Likaså har småskaliga ballistiska tester utförts.

– Försöken med datorsimuleringar visar att material förstärkt med grafen har en enorm energiupptagning, så möjligheterna finns. Men samtidigt visar de få praktiska tester som har gjorts på endast måttliga förbättringar.

Samtidigt är användningsområdena närmast obegränsade – exempelvis böjbar elektronik, kompositer till bilindustrin, elektronikkomponenter eller avisningsbeläggningar på vindkraftverk. Medicinska tillämpningar som konstgjorda näthinnor och biosensorer är andra tänkta produkter.

Kan det bli verklighet?

Frågan är då, kan allt detta bli verkligt? Steven Savage skrattar till.

– Som vanligt måste svaret bli: Ja kanske, men vi vet inte. Det finns tusentals forskare som arbetar med grafen, men av dem sysslar endast ett hundratal med grafen och ballistiskt skydd. Det kan ta 10–25 år för att ta fram, kvalificera, kvalitetssäkra och validera nya material för nya plattformar. Materialen som idag används för att bygga Airbus A380 började forskas fram för 30 år sedan. Å andra sidan när det väl kommer kan det ge enorma prestandaförbättringar – därför är det av största vikt att bevaka utvecklingen.

FOI arrangerar Nato-konferens om grafen

FOI är med och arrangerar en konferens tillsammans med NATO Applied Vehicle Technology (AVT) Panel. Det är ett specialmöte om ämnet grafenteknik och försvar. Konferensen är öppet för Nato-länderna plus de tre länderna Australien, Sverige och Finland och hålls i Trondheim, Norge, den 10–11 oktober 2019.

Exempel på ämnen:

  • Strukturella applikationer för mark-, sjö-, luft- och rymdplattformar inklusive skadetoleranta fiberförstärkta kompositmaterial
  • Lättvikt, högpresterande ballistiskt skydd
  • Beläggningar för att minska underhållskraven, särskilt korrosion och slitage
  • Signaturhantering och kamouflage
  • Fibrer och textilier
  • Sensorer, inklusive radar, och andra elektroniska applikationer

Till konferensens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Intresset för att studera militära tillämpningar av materialet grafen är stort – men ännu finns inget genombrott. Han har i en FOI-studie samlat information från öppna källor och analyserat den för att få en uppfattning om grafens potential för förbättrad lättviktsskydd.

Läs vidare »

Totalförsvarets tillväxt - utmaningar och möjligheter

Nyheter   •   Maj 22, 2019 09:04 CEST

I den åttonde utgåvan av Strategisk utblick, FOI:s framåtblickande samlingsrapport, finner du högaktuell forskning om totalförsvaret i Sverige.

Artiklarna är grundade på forskning och analyser på en rad olika ämnen av strategisk betydelse för den försvars- och säkerhetspolitiska debatten.

Rapport och webbsändning

I den åttonde utgåvan av Strategisk utblick, FOI:s framåtblickande samlingsrapport, finner du högaktuell forskning om totalförsvaret i Sverige.

Läs vidare »

Ny metod skyddar mot extrema solstormar

Nyheter   •   Maj 16, 2019 09:16 CEST

FOI har utarbetat en metod som bidrar till att skydda samhällskritisk infrastruktur vid extrema solstormar. Metoden kan bli ett kraftfullt verktyg för att förutsäga på vilka platser i Sverige ett solutbrott kan påverka kraftnätet mest.

– Vi bidrar med en viktig pusselbit för att förutsäga hur bland annat elledningar i Sverige påverkas vid extremt rymdväder, säger Lisa Rosenqvist, förste forskare på avdelningen för försvars- och säkerhetssystem i Kista.

En solstorm är ett utbrott på solen där strålning och elektriskt laddade partiklar slungas ut. I sällsynta fall sker extrema solstormar som kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har gjort en nationell risk- och förmågebedömning. Den visar att ett extremt kraftigt solutbrott kan leda till långvariga och omfattande avbrott i eltillförseln. MSB har därför låtit ett forskarkonsortium bestående av institutet för solfysik vid Stockholms universitet, Institutet för rymdfysik, IRF, och FOI arbeta för att förbättra rymdväderprognoser för Sverige.

Skydd mot framtida solutbrott

– Det svenska elnätet är väl rustat för att klara normalt rymdväder men förbättrade prognoser kan ge förvarning i tid för att skydda systemet mot ett framtida extremt solutbrott, säger Lisa Rosenqvist.

Konsortiets olika medlemmar tog sig an olika forskningsområden i den händelsekedja som startar vid aktiviteterna i solens inre, som solutbrottet, solvinden, hur magnetfältet runt jorden påverkar partiklarnas färd samt vad som händer på jorden.

FOI tog hand om den senare delen. Den rör förståelsen för hur de strömmar som solutbrottet släpper loss i jordskorpan påverkas och sprids, beroende på berggrundens uppbyggnad och de elektriska fält som skapas. Där det elektriska fältet är starkt är det också störst risk för kraftiga strömmar, så kallade geomagnetiskt inducerade strömmar.

I tidigare svenska modeller av hur strömmarna sprids har man enbart tittat på berggrunden ur ett endimensionellt perspektiv. Det vill säga att man har utgått från att jordskorpan har samma ledningsförmåga över hela landet och att den endast varierar med djupet i berggrunden.

– Vi har istället arbetat med en tredimensionell bild. I Sverige finns det stora lokala variationer av hur strömmar leds, alltså både på djupet men även längs landet, säger Lisa Rosenqvist.

Dessa beräkningar visar att i vissa regioner leds strömmarna lättare, till exempel i malmrika bergarter. Där är därför det elektriska fältet svagare där. Exempel på det är i Skellefteåbältet. På andra ställen, som i södra Sverige, är ledningsförmågan i marken sämre, och där är det elektriska fältet därför starkare. I vissa lokala områden, där ledningsförmågan ändras kraftigt, till exempel vid kuster, kan det elektriska fältet också förstärkas.

Gagnar även signaturanpassning

Projektet har bland annat utgått från geologiska kartor med data från speciella mätningar av geologin samt provborrningar.

– Tillsammans med Svenska Kraftnät har vi gjort tester på kraftledningar som visar att våra modeller stämmer väl överens med faktiska mätningar.

Forskningsarbetet gagnar även FOI:s pågående arbete med att kartlägga jordens elektromagnetiska brusbakgrund, alltså strålning från såväl naturligt ursprung – som solsstormar – samt från mänsklig aktivitet. Detta är viktigt när man undersöker signaturer från olika fordon.

– Projektet har gett oss mycket kunskap om variationerna i elektriska och magnetiska fält som är direkt tillämpbara när vi ska mäta detekterbarheten hos ett fordon eller fartyg som i förlängningen stärker vår signaturanpassning, säger Lisa Rosenqvist.

Karta

Där det elektriska fältet är starkt är det störst risk för kraftiga inducerade strömmar, om det skulle inträffa en kraftig magnetisk störning över området. Figuren visar det geoelektriska fältet på marken och hur det varierar över landet. Det elektriska fältet är starkare i områden markerat med grönt, gult och rött, till exempel i södra Sverige samt i områden där det är stora lokala variationer i ledningsförmåga, som vid kuster. Källa: FOI.

Fakta om solstormar

Solstormar är explosioner på solens yta. Explosionerna är solens sätt att frigöra energi när väte omvandlas till helium. På avstånd ser explosionerna ut som utkastningar eller moln av eld på solens yta. I själva verket består de av laddade partiklar som avlägsnar sig från solen i mycket hög hastighet. Farten är så hög att partiklarna kan nå fram till jorden, en sträcka på omkring 149 600 000 kilometer, på bara 18 timmar. Det är också solstormar som står bakom fenomenet norrsken.

FOI har utarbetat en metod som bidrar till att skydda samhällskritisk infrastruktur vid extrema solstormar. Metoden kan bli ett kraftfullt verktyg för att förutsäga på vilka platser i Sverige ett solutbrott kan påverka kraftnätet mest.

Läs vidare »

Så ser svenskarna på totalförsvaret

Nyheter   •   Maj 10, 2019 09:05 CEST

Varannan svensk uppger sig vara villig att delta i Sveriges försvar i en stridande roll om Sverige angrips militärt av ett annat land. Det, och mycket annat, visar FOI:s nya rapport ”Allmänheten och totalförsvaret”.

Rapporten ”Allmänheten och totalförsvaret” redovisar resultaten av en enkätundersökning genomförd av FOI i samarbete med Statistiska centralbyrån, SCB, under hösten 2018.

– Syftet med enkäten var att undersöka hur gemene man och kvinna ser på totalförsvaret och sin egen roll i det. FOI arbetar ofta på uppdrag av centrala myndigheter och blir därför som regel en del av ett uppifrånperspektiv. Men eftersom totalförsvaret både berör och består av vanliga människor såg vi att deras perspektiv behövdes i de här frågorna. Resultaten har inte bara ett akademiskt intresse. De kan också vara av relevans för specifika policyprocesser och i den allmänna försvars- och krisberedskapsdebatten, säger Christoffer Wedebrand, analytiker på FOI:s avdelning Försvarsanalys och författare till rapporten.

Personligt ansvar vid kriser och krig

Undersökningen tyder på att närmare 90 procent anser att det är mycket eller ganska rimligt att var och en efter förmåga har ett personligt ansvar för att kunna klara sig själv en tid vid kriser och krig. Samtidigt har omkring 80 procent uppfattningen att det främst är statens uppgift att säkerställa en god försörjningsberedskap av varor och tjänster, genom antingen ransonering och prioriteringar eller ordentliga beredskapslager. En lika stor andel uppger att de inte har vidtagit några särskilda åtgärder för att själva göra sig bättre förberedda för kriser och krig.

– Det är viktigt att minnas att enkätfrågorna i stor utsträckning handlar om respondenternas upplevelser av olika saker, vilket kan skilja sig från de faktiska omständigheterna – inte minst när frågorna rör hypotetiska framtida situationer, menar Christoffer Wedebrand.

Många möjligheter till vidare forskning

Rapporten redovisar endast undersökningsdeltagarnas svar per fråga, men Christoffer Wedebrand berättar att planen är att genomföra fördjupade analyser av resultaten.

– Det finns flera olika sätt att ta resultaten vidare och i rapportens diskussionsdel lyfter vi några idéer. En av dem är att titta på hur våra resultat förhåller sig till resultaten av andra undersökningar. Till exempel visade MSB:s undersökning ”Opinioner 2018” att 81 procent av befolkningen är positiva till att delta i totalförsvaret utifrån sin förmåga, och vår undersökning kan ses nyansera deras resultat.

I FOI:s enkät uppgav ungefär varannan person sig vara mycket eller ganska villig att delta i Sveriges försvar i en stridande roll, med fara för sitt eget liv, om vi angrips militärt av ett annat land. När frågan gällde villighet att delta i försvaret i en icke-stridande roll, men med fara för sitt eget liv, var dock siffran 77 procent. Och andelen som uppger att de är mycket eller ganska villiga att delta i Sveriges försvar i en icke-stridande roll, utan fara för sitt eget liv, var 84 procent.

Om undersökningen

Undersökningens population utgjordes av personer i åldern 18 år och uppåt. Antalet personer i urvalsramen var 8 066 211 stycken. Från denna ram drogs ett urval omfattandes 5 000 personer. Totalt svarade 42,7 procent av urvalspersonerna på enkäten, alltså 2 132 stycken. I syfte att minska bortfallsskevheten och möjliggöra redovisande av resultat för hela populationen beräknades vid SCB särskilda vikter med avseende på variablerna kön, ålder, utbildningsnivå, inkomst, civilstånd och bakgrund (svensk eller utländsk).

Läs rapporten

Varannan svensk uppger sig vara villig att delta i Sveriges försvar i en stridande roll om Sverige angrips militärt av ett annat land. Det, och mycket annat, visar FOI:s nya rapport ”Allmänheten och totalförsvaret”.

Läs vidare »

Jens Mattsson utnämnd till ny generaldirektör på FOI

Pressmeddelanden   •   Maj 09, 2019 12:39 CEST

Från och med den 12 augusti 2019 är Jens Mattsson generaldirektör och myndighetschef för FOI. Beslutet om utnämningen togs vid regeringens sammanträde torsdagen den 9 maj. Jens Mattsson kommer närmast från Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) där han varit generaldirektör och myndighetschef sedan 2012.

Jens Mattsson har tidigare bland annat varit verksam som avdelningschef vid Karolinska Institutet . Han var åren 2014–2016 ledamot av Statens jordbruksverks insynsråd. Jens Mattsson invaldes 2018 som ledamot vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och han är också medlem i akademiens utskott för forskningsfrågor. Han är därutöver ledamot i flera stiftelser, nämnder och råd.

Jens Mattsson utexaminerades från Uppsala universitet 1989 och disputerade 1993 vid Sveriges Lantbruksuniversitet på en doktorsavhandling i mikrobiologi. Han är docent i molekylär parasitologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut för tillämpad forskning inom försvar och säkerhet. Vi är en statlig myndighet under Försvarsdepartementet men merparten av projekten är uppdragsfinansierade. Våra största kunder är Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Vi har även många uppdrag inom den civila sektorn för statliga myndigheter, kommuner och företag. Vi gör säkerhetspolitiska analyser och bedömningar av olika typer av hot. Vi är ledande inom undervattensforskning och forskning kring explosivämnen. Vi forskar även kring flygsystem, IT-säkerhet, radar, laser och andra sensorsystem, samt skydd mot farliga ämnen. FOI:s kunskap är efterfrågad internationellt och vi leder flera EU-projekt.

Från och med den 12 augusti 2019 är Jens Mattsson generaldirektör och myndighetschef för FOI. Beslutet om utnämningen togs vid regeringens sammanträde torsdagen den 9 maj. Jens Mattsson kommer närmast från Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) där han varit generaldirektör och myndighetschef sedan 2012.

Läs vidare »

Målsättning saknas för beredskapslagring

Nyheter   •   Maj 06, 2019 07:56 CEST

Beredskapslagring kan stärka Sveriges försörjningsförmåga vid kris och krig. Men för att kunna börja planera, krävs en tydlig målsättning kring försörjningsförmågan.

Det är några av slutsatserna som FOI-forskarna Ann-Sofie Stenérus Dover, Anders Odell, Johan Lindgren och Per Larsson drar efter att på uppdrag av Justitiedepartementet ha genomfört en studie kring beredskapslagring.

Det är inte så länge sedan som Sverige hade stora lager av mat, drivmedel och andra viktiga produkter i händelse av krig eller kris. Men när hotbilden förändrades under 1990-talet avvecklades i stort sett alla svenska beredskapslager.

– I dag finns, om vi talar i termer av beredskapslager, enbart lagring av drivmedel. Det pågår visserligen arbeten kring läkemedels- och livsmedelsförsörjning som en totalförsvarsfråga, men än finns inga lager i beredskapssyfte, säger Ann-Sofie Stenérus Dover, som projektlett studien.

Studien konstaterar att flera förutsättningar har förändrats för beredskapslagring.

– Som just-in-timeprincipen, som lett till färre varor i produktion- och återförsäljarledet, och att en stor del av dessa varor finns ute på vägarna. Vi lever också i ett digitalt samhälle, med nya kommunikationslösningar och större elbehov, säger Ann-Sofie Stenérus Dover.

Flera frågor behöver svar

Forskarna påpekar dessutom att det i dagsläget saknas mål för försörjningsnivå när en framtida försörjningsberedskap planeras.

– Försvarsberedningen föreslår att vi ska kunna klara en kris i tre månader. Men för att kunna planera ett beredskapslagerssystem behövs fler antaganden – som hur utrikeshandeln påverkas, vilket ambitionsnivå som gäller för samhällets funktionalitet och vilken försörjningsnivå som befolkningen kan förvänta sig.

Ytterligare en fråga är vem som ska betala för lagren.

– När det gäller drivmedel hamnar kostnaden i dag på konsumenten, och så skulle det bli på flera områden. Alternativet är skattebetalarna tar kostnaden.

Intervjuade myndighetsföreträdare ser näringslivets deltagande som avgörande.

– De ser framför sig att beredskapslagring i stor utsträckning bör ske i näringslivet. Från näringslivets sida funderar man bland annat på hur detta kan påverka konkurrensen, så att inte ett företag gynnas eller missgynnas av att delta i beredskapslagring. Det ökade utländska ägandet kan också påverka, att företagen kanske inte känner samma nationella ansvar, säger Ann-Sofie Stenérus Dover.

Studien har även gjort en internationell utblick, där Finland ofta lyfts fram som ett föredöme.

– Men Finland har till skillnad mot Sverige aldrig monterat ned sin beredskap. Därför är även länder som Tyskland och Schweiz intressanta att titta på, eftersom de har organiserat sina beredskapslager på lite olika sätt.

Ann-Sofie Stenérus Dover berättar att det i Sverige i dag överhuvudtaget finns mycket små lager av både livsmedel och läkemedel.

– Så fram till att nya beredskapslager skapats ligger det i enskilda individers och organisationers intresse att ha en egen beredskap.

Läs rapporten

Beredskapslagring kan stärka Sveriges försörjningsförmåga vid kris och krig. Men för att kunna börja planera, krävs en tydlig målsättning kring försörjningsförmågan.

Läs vidare »

Ta hatet till en digital robot

Nyheter   •   Maj 03, 2019 09:13 CEST

På hatomaten.se kan vem som helst skriva in exempel på svenskspråkigt näthat. Materialet ska på sikt hjälpa rättsvårdande myndigheter att utreda hot, kränkningar och trakasserier av grupper eller enskilda individer i digitala miljöer.

Strategisk utblick lanseras 22 maj

Nyheter   •   Apr 29, 2019 11:08 CEST

Den åttonde utgåvan av Strategisk utblick har temat totalförsvarets tillväxt. Den lanseras med ett webbsänt seminarium kl. 9.00–11.00, där inrikesminister Mikael Damberg medverkar.

Strategisk utblick är FOI:s framåtblickande samlingsrapport. Årets utgåva har temat totalförsvarets tillväxt – utmaningar och möjligheter.

På seminariet presenteras tre av texterna närmare och hela rapporten kommenteras först av inrikesminister Mikael Damberg och diskuteras sedan av en panel med forskaren Charly Salonius-Pasternak, finska Utrikespolitiska institutet, och ledarskribenterna Linda Nordlund, Expressen, och Patrik Oksanen, Hela Hälsingland. Moderator: Annika Nordgren Christensen.

Seminariet går att följa direkt och i efterhand på vår webbplats.

Den åttonde utgåvan av Strategisk utblick har temat totalförsvarets tillväxt. Den lanseras med ett webbsänt seminarium kl. 9.00–11.00, där inrikesminister Mikael Damberg medverkar.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 3 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressansvarig
  • Pressansvarig
  • maddriupa.rwhuixgohissijonsw@fqeoieb.snterd
  • 073 3713838
  • 08 5550 3155
Maria Hugosson Bygge är pressansvarig vid FOI.

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • alprbeyertzt.hynagxzerkj.broerjtnabatslw@fdtoiyc.sxcewi
  • 0708 586 657
  • 08 555 032 19
Albert Hager Bernats är kommunikatör på FOI.

Om FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI forskar för en säkrare värld

FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, teknikutveckling och studier.

FOI är Sveriges största forskningsinstitut med cirka 1000 anställda varav 850 är forskare. Omsättningen 2012 var 1,1 miljarder kronor och den uppdragsfinansierade andelen var 83%.

Adress

  • FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut
  • Gullfossgatan 6
  • 164 90 Kista
  • Vår hemsida

Länkar