FOI utvecklar beräkningar för spridning av farliga ämnen

Nyheter   •   Aug 10, 2020 10:10 CEST

Att simulera spridning av farliga ämnen i stadsmiljö är mycket komplicerat och tar ofta för lång tid vid ett utsläpp. FOI utvecklar nya beräkningsmetoder med stöd av en egenutvecklad mjukvara, i samarbete med svenska myndigheter. EU är en av finansiärerna.

Att simulera spridningsförloppet av ett utsläpp i landsbygd är relativt enkelt. Vinden är stadig och ofta är det bara höjdskillnader som orsakar beräkningsproblem. Här finns system som på kort tid kan uppskatta spridningsförloppet efter ett utsläpp.
I städer kan parallella gator ha olika vindriktning på grund av de komplicerade vindar som orsakas av topografin som stadens byggnader skapar. Ofta måste spridningen av ett utsläpp beräknas från grunden, vilket kan ta veckor. Det är för lång tid för att vara till nytta vid akuta utrymningar. Då får snabba, men mindre precisa uppskattningar användas.

FOI-utvecklad mjukvara i militära och civila system

En kombination av bättre beräkningsmetoder, ökad datorkraft, ökad urbanisering och ökat terrorhot har fått EU:s ramprogram att finansiera två forskningsprojekt för att bland annat utveckla spridningsberäkningar för stadsmiljö. FOI deltar i båda projekten och utvecklar inom ramen för detta sin egen mjukvara, DE (Dispersion Engine).
FOI:s mjukvara DE används inte bara av FOI, den fungerar också som ett insticksprogram i andra aktörers system.

– Vår främsta avnämare är räddningstjänsten, som använder mjukvaran i sitt beredskapssystem för att snabbt kunna ta fram riskområden vid olyckor, säger Oscar Björnham, förste forskare vid FOI.

På den militära sidan har Saab byggt in mjukvaran i ett system för Försvarsmakten, som stöd vid risk för CBRN*-händelser. Systemet gör det möjligt att digitalt simulera utsläpp, koncentrationsfält och även sensorsignaler.

– Att göra riktiga utsläpp är kostsamt, omständligt och kan vara farligt. Med vårt gemensamma system kan man stå på ett övningsfält med mätinstrument kopplade till en dator. Ett simulerat utsläpp får samma effekt på instrumenten som ett riktigt utsläpp skulle haft, säger Oscar Björnham.

Även SMHI använder FOI:s mjukvara på sina servrar.

– För att kunna göra beräkningar av storskalig spridning vid radioaktiva utsläpp, liknande utsläppet från Fukushima. Detta simuleringssystem är uppsatt främst som stöd till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Modellering i mark och vatten

FOI arbetar även med modellering av spridningseffekter i mark och vatten.

– Vi tittar bland annat på hur olika ämnen kan ta sig genom olika marklager. Ett exempel är spridning av anthraxbakterier från nedgrävda djur. Bakterierna kan övergå i tålig sporform som kan överleva mycket länge. Den fråga vi vill ha svar på är om sporerna kan ta sig ända ner i grundvattnet och sedermera utgöra ett hot mot vattentäkter, berättar Oscar Björnham.
FOI har också startat ett forskningssamarbete finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kring kontamination från biologiska ämnen av dricksvattensystem.

– Med hjälp av mätinstrument ska vi kunna detektera föroreningar, med naturligt ursprung eller från en antagonistisk handling. Våra spridningsmodeller ska även kunna beräkna varifrån en förorening sannolikt kommer. Detta projekt är inriktat på att skydda dricksvatten vid större byggnader inom exempelvis fortifikation, men kan tillämpas i andra system också, säger Oscar Björnham.

Samarbetet med andra myndigheter och organisationer ger FOI extra motivation.

– Spridningsberäkningar i sig kan tendera att bli väldigt teoretisk med ett begränsat egensyfte. Men genom att koppla dessa till andra områden som faktiska källor och hälsoeffekter på människor uppnås direkt en praktisk nytta.

*CBRN står för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

Rapporter

Att simulera spridning av farliga ämnen i stadsmiljö är mycket komplicerat och tar ofta för lång tid vid ett utsläpp. FOI utvecklar nya beräkningsmetoder med stöd av en egenutvecklad mjukvara, i samarbete med svenska myndigheter. EU är en av finansiärerna.

Läs vidare »

”Båtfolket kan vara med i en lösning istället för att bara vara ett problem”

Nyheter   •   Jul 28, 2020 09:32 CEST

I det trettonde avsnittet av FOI:s podcast Rapporterat handlar det om undervattens­buller och dess påverkan på det marina djurlivet.

Gäst i avsnittet är försteforskaren Mathias Andersson. Han berättar bland annat om

  • FOI:s unika kompetens när det gäller bullermätningar i svenska havsområden
  • Nyttan som både den civila och militära sektorn har av mätningarna
  • Vad alla båtägare kan göra för att störa marina djur så lite som möjligt

Du får även veta varför du aldrig ska knacka på glaset i ett akvarium som det finns guldfiskar i.
Avsnittet är 23 minuter långt och finns där poddar finns.

Länk till podden

I det trettonde avsnittet av FOI:s podcast Rapporterat handlar det om undervattens­buller och dess påverkan på det marina djurlivet.

Läs vidare »

FOI kartlägger buller i havet

Nyheter   •   Jul 27, 2020 10:37 CEST

Det är ett ständigt och ökande buller under vatten. FOI:s marinbiolog forskar kring hur ljudet påverkar livet i havet, en forskning som ökar både det civila samhällets och Försvarsmaktens kunskaper.

För djur som lever nära havets farleder kan ljudet under ytan jämföras med att bo nära en motorväg. Till detta kan läggas tidvis störande starka ljud från sprängningar, seismiska undersökningar eller pålningsarbeten. Ovanpå det kan läggas senare tiders nya ljud, exempelvis från nya typer av ekolod på fritidsbåtar och driftljud från vindkraftverk. Inte undra på att djuren i havet kan bli stressade.

– Vissa djur kan ha vant sig, men liksom människor kan de påverkas. Vi vet att skolbarn presterar sämre i bullriga miljöer och kan anta att även djuren gör det. I en mörk miljö som havet är dessutom ljudet djurens primära sinne som hjälper dem att leta föda, att navigera och att upptäcka fara, säger Mathias Andersson, förste forskare och marinbiolog vid FOI.

Djur i havet kan, liksom människor, bli hörselskadade.

– Marina däggdjur som säl eller tumlare kan få en skada som liknar lomhördhet som kan övergå i permanent hörselskada. Fiskarna kan också få hörselskador, men deras hårceller i innerörat, och därmed hörseln, kan komma tillbaka.

Till ljudbilden ska också läggas att några av djuren är riktiga gaphalsar.

– Framförallt valar, men även sälar. En torsk däremot är mera av en viskare.

Stora variationer i svenska vatten

År 2015 fick FOI i uppdrag av Hav- och Vattenmyndigheten att långsiktigt mäta ljudnivåerna på tre ställen: Sundsvall, Norra Midsjöbankarna (söder om Öland) och Hönö utanför Göteborg, ett arbete som ingår i EU:s marina strategi. Vidare byggde FOI under 2019 en modern hydrofonstation, cirka 3 km väster om Vinga utanför Göteborg- Detta inom ramen för EU-projektet Jomopans. Stationen mäter bakgrundsbrus men kan även användas för att mäta akustiska signaturer på kommersiella fartyg.

Resultatet från mätningarna används för att studera långsiktiga trender i ljudmiljön. Men man ska vara medveten om att ljudets färd i vattnet är mycket komplex och påverkar hur långt bort ett fartyg kan höras. Detta gör att det kan bli regionala skillnader som en följd av stora variationer av temperaturer och salthalt i svenska vatten, vilket påverkar vattnets densitet.

– Sverige har en lång kust med närmast färskvatten i Bottenviken till rent saltvatten vid Strömstad, och ljudet böjer sig som ljus i ett prisma vid olika densiteter. Det dämpas också vid högre salthalter.

Försvarsmakten har länge forskat kring ljud under vatten, för navigering och för att upptäcka minor, ubåtar och andra hot. Från den forskningen har det civila samhället hämtat kunskaper. Exempelvis har miljöforskare kunna använda försvarsforskningens modeller för hur ljudet färdas under vatten.

Forskningen hjälper Försvarsmakten

Nu kan Försvarsmakten hämta kunskap från FOI:s civila forskning.

– En storskalig beskrivning av den ljudmiljö man jobbar i ger Försvarsmakten en förbättrad lägesbild av havet. Med hjälp av Sjöfartsverkets insamling av fartygsrörelser finns även möjligheten att kartlägga all fartygstrafik och det ljud som de genererar, säger Mathias Andersson.

Att FOI sedan 2011 har en marinbiolog som tillsammans med kollegor kartlägger ljud i vatten minskar dessutom risken för felaktiga bedömningar. När ljud från minkar och sillar togs för ljud från ubåt när de uppfattades av marinens hydrofoner är ett exempel på en sådan felbedömning.

FOI:s kartläggning av biologiska ljud och djurens viktiga områden gör också att Försvarsmakten kan hålla säkra riskavstånd så att ubåtjaktssonarer och undervattensexplosioner inte stör djurlivet mer än nödvändigt vid övningar.

Det är ett ständigt och ökande buller under vatten. FOI:s marinbiolog forskar kring hur ljudet påverkar livet i havet, en forskning som ökar både det civila samhällets och Försvarsmaktens kunskaper.

Läs vidare »

Vässad metod för skador från kemiska ämnen

Nyheter   •   Jun 17, 2020 09:37 CEST

Vårdens triagesystem är i första hand anpassat för traumaskador som exempelvis kraftig blödning. FOI har i samverkan med Socialstyrelsen skapat ett förslag till nytt system som kan användas vid exponering för kemikalier.

Triage är ett system som används för att på plats eller i akut sjukvård prioritera skadade utifrån behov av omhändertagande och förutsättningar att rädda liv. Men inom vården är metodiken i första hand anpassad för traumaskador. Skador orsakade av kemikalier uppvisar inte samma symtom som vid trauma. Ibland kan det även ta timmar innan effekter syns. Det innebär en risk att de som skadats av kemikalier ges en lägre prioritet vid triage än de borde. Det innebär också risker för vården, vars personal kan förgiftas av sekundärkontamination.

– Olika kemikalier kräver dessutom olika behandlingssätt. Och vissa kemikalier kräver snabba åtgärder på skadeplats, säger Lina Thors, forskare vid FOI, som tillsammans med Elisabeth Wigenstam och Anders Bucht skrivit rapporten ”Triagemetodik vid exponering för kemiska ämnen”.

Samma metodik även vid sällanhändelser

I rapporten ges en princip för lägesbeskrivning på plats, anpassad för insatspersonal.

– Tanken är att de som utför triage på skadeplats ska kunna arbeta med samma metodik som vid ”vanliga” händelser. Separata metoder utformade för kemiska ämnen försvårar för personalen då detta är sällanhändelser, säger Lina Thors.

Ett första steg i FOI:s system är att vårdpersonal bör misstänka kemiska skador om någon är dålig utan att uppvisa symtom för trauma.

– Steg två är att identifiera vilken typ av kemikalie som en person exponerats för, genom att identifiera kritiska symtom. I rapporten bidrar vi också med en prioritering på vilka kemikalier som måste identifieras tidigt för att den skadade ska få rätt omhändertagande. Det finns kemikalier som ger liknande symtom, exempelvis opioider och nervgaser, och dessa behöver kunna särskiljas för att kunna ge korrekt behandling, säger Lina Thors.

Systemet har tagits emot väl av vården.

– Region Sörmland har använt FOI:s studie för att utarbeta sina riktlinjer. De används också i undervisning i katastrofmedicin och omhändertagande på olycksplats, berättar Lina Thors.

Olika system bör vägas samman

Nu återstår att anpassa systemet för allmänt operativt användande samt länka samman systemet med Försvarsmaktens arbete.

– Försvarsmakten har sin triagemetodik, men ur ett totalförsvarsperspektiv bör systemen vägas samman, säger Lina Thors.

Även Nato har ett triagesystem som vi kan lära oss av.

– Nato har en lite förenklad variant som tar in alla bokstäverna i CBRN*. Men det kan skapa oklarheter på grund av allt för generella symtombeskrivningar. På en olycksplats syns exempelvis kemiska skador ofta ganska snabbt, medan en B-händelse kan ta längre tid.

*CBRN står för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

Läs rapporten

Vårdens triagesystem är i första hand anpassat för traumaskador som exempelvis kraftig blödning. FOI har i samverkan med Socialstyrelsen skapat ett förslag till nytt system som kan användas vid exponering för kemikalier.

Läs vidare »

Autonoma vapen: ”Att använda sig av mänskliga egenskaper när man beskriver maskiner skapar förvirring”

Nyheter   •   Jun 15, 2020 08:55 CEST

Avsnitt 12 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om vapen med automatisk funktionalitet i någon form och vilka internationella avtal som gäller för dem.

Avsnittet gästas denna gång av analytikern Jessica Appelgren och forskningsledaren Martin Hagström. De berättar bland annat om vilka stater som vill förbjuda autonoma vapen, om folkrätten och riskerna med regleringar som är väldigt tekniska.

I frågan om den ryske officer som ifrågasatte ett satellitlarm syftar Madeleine Westerlund på vad Stanislav Petrov gjorde natten mellan den 25 och 26 september 1983.

I samband med frågan om nackdelar med att programmera in etiska regler i vapen nämner Martin Hagström deontologiskt perspektiv. Deontologisk etik är en filosofisk term som hävdar att en handlings etiska status är helt eller delvis oberoende av dess konsekvenser.

Avsnittet är 17 minuter långt och finns där poddar finns.

Läs mer och lyssna

Avsnitt 12 av FOI:s podcast Rapporterat handlar om vapen med automatisk funktionalitet i någon form och vilka internationella avtal som gäller för dem.

Läs vidare »

FOI kartlägger risker för styr- och kontrollsystem

Nyheter   •   Jun 11, 2020 13:39 CEST

Industriella styr- och kontrollsystem har ofta en lång och komplicerad leverantörskedja. Det innebär risker, som framförallt användare och men även leverantörer bör vara medvetna om, enligt FOI-rapporten ”Säkra leverantörskedjor för styrsystem”.

Industriella styr- och kontrollsystem (ICS) för samhällsviktig infrastruktur – inom exempelvis transportsektorn, banker och sjukvård – byggs ofta av komponenter från många leverantörer, inte sällan från flera länder. Ibland är systemen dessutom en blandning av skräddarsydda komponenter och kommersiella standardkomponenter.

Det skapar komplicerade leverantörskedjor vilket leder till risker för de operatörer som ska driva systemen och den verksamhet som systemen ska styra.

Riskfaktorer är exempelvis att komponenter kan komma från leverantörer i länder som kan ha intresse av att hota eller störa Sverige, där myndigheter kan kräva tillgång till hemlig kod. Men även naturkatastrofer kan också stoppa leveranser. Lägg till att ICS har också ofta en lång livstid, och ska leva över flera generationer traditionella it-system. Den kan innebära att teknisk kunskap om komponenter kan försvinna i samband med it-systemskiften, uppköp, företagskonkurser eller pensionering av nyckelpersoner.

Fysiska skador

De skador som uppstå kan vara fysiska skador på den infrastruktur som systemen styr, exempelvis genom att komponenter överhettas. Ett exempel är Stuxnet, som skadade centrifuger i iranska kärnkraftverk. Systemen kan också öppna för rena it-sabotage, som NotPetya där en leverantör för skattebokföring i Ukraina utsattes för virus som spreds till deras kunder.

– NotPetya skapade även konsekvenser utanför Ukraina. Exempelvis ledde det till att Maersk fick problem med sina transporter. I Sverige fick Timrå kommun ett hundratals datorer otillgängliga, med effekter på äldreomsorg och hemtjänst, berättar Erik Zouave, analytiker vid FOI, och som skrivit till rapporten tillsammans med Margarita Jaitner.

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som har gett FOI i uppdrag att ta fram ett förslag på hur säkra leverantörskedjor till industriella styr- och kontrollsystemsystem kan skapas. Detta som ett kompletterande underlag för MSB:s arbete med en vägledning för industriella styr- och kontrollsystem.

Operatören ska ha huvudansvaret

En viktig inledning var att reda ut ansvarsförhållandet mellan operatörer och leverantörer av samhällskritisk infrastruktur. För i vissa fall hanterar operatörerna all verksamhet, i andra kan leverantörer även driva systemen.

– Men grundantagandet har varit att det är operatören som äger systemen och är bäst på att respondera vid attacker. Det innebär att det är operatören som bär huvudansvaret, säger Erik Zouave.

Med det antagandet i botten rekommenderar rapporten ett ramverk baserat på it-rätt och branschpraxis som vägs in redan vid kontraktsskrivning mellan leverantör och operatör. Ramverket kan delas in i fyra kategorier:

  • Att förhållandet mellan operatör och leverantör utreds. Det ska göra det tydligt hur operatören uppfattar leverantörens inflytande över operatörens system och vilka risker det innebär.
  • Genomförande av relevanta analyser. Operatörerna ska analysera hot, sårbarhet och risker samt kräva relevant information av leverantörer.
  • Etablering av policys och åtgärdsplaner. Operatörer måste skapa interna regler för ansvar och roller samt planer för hur incidenter ska hanteras.
  • Specificering av säkerhetskrav. Dessa specifikationer ska tas med i en upphandling.

Läs rapporten

Industriella styr- och kontrollsystem har ofta en lång och komplicerad leverantörskedja. Det innebär risker, som framförallt användare och men även leverantörer bör vara medvetna om, enligt FOI-rapporten ”Säkra leverantörskedjor för styrsystem”.

Läs vidare »

Viktigt att masker sluter tätt

Nyheter   •   Maj 20, 2020 14:46 CEST

Under den pågående pandemin har FOI fått ett antal uppdrag att testa masker som underleverantör till forskningsinstitutet RISE. Det är viktigt att säkerställa både att andningsskyddet passar och sluter tätt, och att materialet klarar uppställda krav enligt de standarder som finns.

FOI har lång erfarenhet av att testa och utveckla skyddsutrustning åt Försvarsmakten och FMV för de extremt höga krav som ställs för att skydda soldater mot biologiska eller kemiska vapen. Ett exempel är Skyddsmask 90 med tillhörande filter, som nu används inom delar av sjukvården för att skydda mot smitta.

I dagsläget har dock FOI ställt om verksamheten för att kunna utföra tester av dammfiltermasker, och hittills har ett femtiotal olika masker testats. En dammfiltermask täcker mun och näsa.

–De flesta tester som vi har utfört hittills har handlat om att kontrollera att materialet uppfyller de krav som ställs, och många av maskerna håller vad de lovar, men det finns också en betydande andel som inte gör det. Det visar att den här typen av test är väldigt viktiga. Samtidigt ska man inte glömma bort att det är lika viktigt att kontrollera att masken passar bra mot ansiktet. Om inandningsluften smiter in i ett glapp mellan masken och ansiktet spelar det mindre roll om materialet har god filterförmåga, säger Lillemor Örebrand som arbetar med personligt skydd på FOI.

Arbetsmiljöverket har i uppdrag att utfärda tillstånd för personlig skyddsutrustning, så som andningsskydd. För att ett andningsskydd ska kunna få ett tillstånd måste tillverkaren eller importören vända sig till ett så kallat anmält organ, som verifierar att andningsskyddet uppfyller de krav som ställs. I Sverige finns idag ett anmält organ och det är forskningsinstitutet RISE. I de delar som gäller test av filtermaterial och tillpassning hjälper FOI till med kompetens och infrastruktur för att utföra testerna.

Så här går ett test till

Först inspekteras maskerna vid ankomst, är de paketerade på ett lämpligt sätt? Verkar sömnad, näsklämma och fästband vara i gott skick?

Grundprincipen för att testa en mask är att utsätta masken för en dimma av små partiklar och jämföra mängden partiklar utanför masken med antalet partiklar innanför masken. Ju färre partiklar innanför masken desto bättre skyddsförmåga har den.

När det gäller test av materialets filterförmåga sätts masken fast i en hållare som placeras i en kammare med en dimma av små partiklar av koksalt eller små droppar med olja. En pump ansluts sedan till hållaren, och 95 liter luft/minut sugs genom masken, vilket motsvarar mycket häftig andning. Maskerna testas dels direkt ur paketet, dels efter att de utsatts för simulerad andning och av- och påtagning, och dels efter att utsatts för mekanisk påverkan.

För att testa hur väl masken fungerar när den används under realistiska förhållanden används istället testpersoner. Varje testperson tar på sig masken och kliver därefter in i kammaren med dimman av små partiklar av koksalt. Testpersonen utför sedan ett antal övningar som att vrida på huvudet, prata och gå på ett gångband medan antalet partiklar innanför masken mäts och jämförs med antalet partiklar utanför masken.

–Generellt kan vi säga att tillpassningen är av yttersta vikt för att ett andningsskydd faktiskt ska skydda användaren så bra som det utlovas av tillverkaren. Andningsluften kommer alltid ta lättaste vägen, så om det finns glipor mellan ansiktet och masken kommer luften och partiklarna passera där i stor utsträckning istället för genom filtermaterialet, konstaterar Lillemor Örebrand.

Fakta om skyddsnivåer och tester

Dammfiltermasker har olika tre olika skyddsnivåer: FFP1, FFP2, eller FFP3, där FFP3 är den som ger bäst partikelavskiljning. Lite förenklat innebär dessa nivåer:

FFP1: Högst 20 procent av partiklarna penetrerar filtermaterialet.
FFP2: Högst 6 procent av partiklarna penetrerar filtermaterialet.
FFP3: Högst 1 procent av partiklarna penetrerar filtermaterialet.

Exakt hur dessa tester ska genomföras redovisas i svensk standard SS-EN 149:2009. Under corona-pandemin har dock en förenklad testprocedur för europeiska marknaden tagits fram vilken återfinns i RfU02.075. Den förenklade testproceduren fokuserar på att utvärdera filterförmågan hos andningsskyddets material, och innehåller bara en subjektiv bedömning av hur väl masken upplevs sitta på ansiktet.

Under den pågående pandemin har FOI fått ett antal uppdrag att testa masker som underleverantör till forskningsinstitutet RISE. Det är viktigt att säkerställa både att andningsskyddet passar och sluter tätt, och att materialet klarar uppställda krav enligt de standarder som finns.

Läs vidare »

”Afrika är högt på EU:s agenda”

Nyheter   •   Maj 18, 2020 09:04 CEST

I det elfte avsnittet av FOI:s podcast Rapporterat går två experter igenom fyra stora EU-länders agerande i Afrika och vad det kan betyda för svensk Afrikapolitik.

Gäster i avsnittet är Karolina Gasinska, försteanalytiker, och Carina Gunnarsson, försteforskare. De berättar om hur Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland ökar sin närvaro i Afrika, både militärt och genom mjuka maktresurser. Detta påverkar Sverige, något som experterna också går igenom. Vid ett par tillfällen nämns Sahel, det är en gränszon mot södra Sahara som sträcker sig från Senegal i väst till Sudan i öst.

Avsnittet är 25 minuter långt och finns där poddar finns.

Läs mer och lyssna

I det elfte avsnittet av FOI:s podcast Rapporterat går två experter igenom fyra stora EU-länders agerande i Afrika och vad det kan betyda för svensk Afrikapolitik.

Läs vidare »

Desinformation gror i hälsokriser

Nyheter   •   Maj 13, 2020 10:13 CEST

Hur mycket desinformation och felaktigheter sprids i hälsorelaterade kriser? En rapport från FOI visar på en rad sårbarheter: Allt från myndighetsinformation som drunknar i informationsflöden till bedrägerier och försök till politisk påverkan.

Memot “Information pollution during health-related crises” har fångat upp ett aktuellt ämne.

– Många människor är utsatta i hälsorelaterade kriser. Ju mindre fakta som finns tillgängligt, desto värre kan det bli. I vår osäkerhet söker vi ofta efter information, det är lätt att hamna i ett bias-läge där vi omedvetet söker bekräftelser på sådant vi redan tror på. Situationen förvärras naturligtvis av såväl informationsbrus som kommersiella budskap och bedrägeriförsök, säger Sabrine Wennberg, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, projektledare och initiativtagare till rapporten.

I början av pandemin med coronaviruset covid-19 gjorde hon och en arbetsgrupp (Kajsa Colde, Elise Östevik, Marc Bruce, Albin Falck) inom FOI en undersökning kring desinformation och felaktig information (disinformation och misinformation*). Granskningen gjordes i traditionella kanaler som textmeddelanden, e-post, telefon och sociala medier.

Influensers gör skada

– Vi började med en översikt av den vetenskapliga litteratur som finns inom området. Där fann vi också tre olika modeller för att strukturera uppgifterna utifrån aktörernas avsikt som vi anammade, berättar Kajsa Colde.

De tre modellerna är desinformation och felaktig information för:

  1. Kommersiella ändamål
  2. Politiska ändamål
  3. Försök att lura traditionella medier för nöjes skull.

– Efter genomgång i olika sökresultat valde vi ut elva fall som medier rapporterat om 23 – 31 mars i år. De flesta fallen var kommersiellt drivna. Inom den gruppen fanns olika aktörer, till exempel bedragare som försökt utge sig för att vara myndigheter. Men även influencers som mer eller mindre omedvetet gör skada, säger Sabrine Wennberg.

I det senare fallet kan det handla om någon som gör reklam för en produkt som sägs hjälpa mot virusangrepp, när produkten inte är vetenskapligt verifierat – och når en stor grupp följare som litar på personens utsaga. Det finns även fall där kommersiella intressen rekommenderat hälsovådliga åtgärder – som att dricka kolloidalt silver, det vill säga finfördelat silver.

I rapporten tas även upp försök till politisk påverkan, såväl internt inom landet som utifrån.

– Vi har sett försök från en auktoritär statlig aktör där de velat ge en falsk bild av Sveriges hantering av krisen. Vi fann även att desinformation kring coronaviruset har spridits i högerextrema onlineforum, säger Sabrine Wennberg.

* Disinformation används i betydelsen som ”vilseledande information som har en avsiktlig grund” och misinformation som ”vilseledande information utan avsiktlig grund”.

Några exempel ur rapporten

  • SMS-text som utger sig komma från Karolinska institutet och som lurar människor att donera pengar till falsk forskning om coronaviruset.
  • Telefonsamtal från bedragare som hävdar att de är från Folkhälsomyndigheten och att mottagaren sägs ha hittats via smittspårning. De vill ha tillgång till bank-ID.
  • E-post där bedragare försöker få personlig information genom att hävda att det finns ett botemedel som forskare inte är villiga att dela med allmänheten.
  • Falsk information via Snapchat om coronaviruset och som namnger personer i södra Sverige som spridare av viruset.
  • Svenska influensers sprider felaktig information om coronaviruset på Instagram.
  • Användare på Facebook uppmuntras att dricka skadliga vätskor för att skydda sig mot coronavirus.
  • Information på Facebook som hävdar att det finns en koppling mellan coronavirus och 5G-nätverk.
  • Twittermeddelanden med högerextremistiska och nazistiska konspirationer om ursprunget till coronaviruset.

Hur mycket desinformation och felaktigheter sprids i hälsorelaterade kriser? En rapport från FOI visar på en rad sårbarheter: Allt från myndighetsinformation som drunknar i informationsflöden till bedrägerier och försök till politisk påverkan.

Läs vidare »

Allt fler och större militära övningar inom Nato

Nyheter   •   Maj 11, 2020 08:58 CEST

Mellan 2014 och 2019 har Nato ökat sin övningsverksamhet och skiftat fokus. Allt för att återförsäkra de allierade och avskräcka en kvalificerad motståndare: Ryssland. Det visar en rapport från FOI.

Rysslands illegala annektering av Krim 2014 påverkade Natos övningsverksamhet omedelbart. Antalet övningar som Nato och dess medlemsländer har genomfört har dubblerats mellan 2014 och 2019, från 155 till 310 stycken. Det visar rapporten ”Västlig militär övningsverksamhet 2014–2019”.

– Den här ökningen visar att ett stort kliv har tagits för att öka den samlade förmågan med målet att samarbeta mer effektivt, säger Albin Aronsson, biträdande forskare på avdelningen för försvarsanalys på FOI och en av författarna till rapporten.

Han förklarar att i och med att säkerhetsläget förändrades 2014 omvärderades situationen och övningsverksamheten blev ett prioriterat område bland Natos medlemmar.

Fler länder deltar

Att övningar fått en mer framskjuten plats i Natos strategiska tänkande syns också i flertalet europeiska staters och USA:s ökade försvarsbudget.

– Länder har valt att delta i högre utsträckning. Övningarna blir mer komplexa och större med fler soldater, vilket är ett tecken på att budgeten ökat och att de prioriteras, säger Björn Ottosson, forskare på FOI och den andra författaren till rapporten.

Jämfört med åren före 2014 är fler övningar nu:

  • Kollektiva territorialförsvarsövningar
  • Fokuserade på högintensiv krigsföring mot en kvalificerad motståndare
  • Baserade på artikel 5-scenarion, som handlar om att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp mot hela alliansen och att alla medlemsstater ska försvara det land som blivit utsatt för angrepp.

– Tidigare låg fokus på att sända expeditionsstyrkor till Mellanöstern och Afghanistan. Nu handlar övningarna om att träna förmågor som behövs när man strider gemensamt mot en kvalificerad motståndare. Det handlar till exempel om att förflytta gemensamma resurser från väst till öst, luftförsvar och ubåtsjakt. Det är en rejäl skillnad, säger Björn Ottosson.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen har också lett till att två av tre nyckelövningar har genomförts i Sveriges närområde, till exempel i Norge och Baltikum. Det är ett sätt att öka kännedomen om vår regions terräng och förutsättningar.

Tydliga brister framkommer

Att övningarna blivit fler, större och mer avancerade har dock också gjort att de tar lång tid att planera.

– Det är en brist att planeringsarbetet tar lång tid. För att koordinera många länder och säkerställa att många soldater får en gedigen övning tar vissa övningar flera år att planera. Det gör också att de blir mindre anpassningsbara, säger Albin Aronsson.

Trots att Natos övningar har ökat i storlek är de fortfarande förhållandevis små i jämförelse med Rysslands storskaliga strategiska övningar som kan uppgå till 100 000 man.

– Stora förbandsövningar genererar lärdomar om den samlade förmågan, och det är ett problem att europeiska stater inte har så stora styrkor att öva med, säger Björn Ottosson.

Ett annat dilemma handlar om att Natomedlemmar ser olika på vilka förmågor som ska övas – och vilka hotbilder som är aktuella. Här finns oenigheter både mellan Öst- och Västeuropa liksom Nord- och Sydeuropa.

– Nato har många medlemmar med egna nationella intressen. Men trots meningsskiljaktigheterna är det anmärkningsvärt att en så stor organisation har gjort en så stor omställning på så kort tid, säger Björn Ottosson.

Läs rapporten

Mellan 2014 och 2019 har Nato ökat sin övningsverksamhet och skiftat fokus. Allt för att återförsäkra de allierade och avskräcka en kvalificerad motståndare: Ryssland. Det visar en rapport från FOI.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 3 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Pressansvarig
  • Pressansvarig
  • maiuripka.pohuqigoozssgxonar@fzfoion.stteff
  • 073 3713838
  • 08 5550 3155
Maria Hugosson Bygge är pressansvarig vid FOI.

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • allpbensrtoz.houagnmerxr.bcserljnapttsbo@fhooiiy.sksewl
  • 0708 586 657
  • 08 555 032 19
Albert Hager Bernats är kommunikatör på FOI.

Om FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI forskar för en säkrare värld

FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, teknikutveckling och studier.

FOI är Sveriges största forskningsinstitut med cirka 1000 anställda varav 850 är forskare. Omsättningen 2012 var 1,1 miljarder kronor och den uppdragsfinansierade andelen var 83%.

Adress

  • FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut
  • Gullfossgatan 6
  • 164 90 Kista
  • Vår hemsida

Länkar