Den sammanflätade försvars­industrin

Försvarsindustrin är troligen Europas hetaste affärsområde i dag. Forskare på FOI har kartlagt branschen. De har tittat på samarbeten och andra kopplingar mellan företagen.

Efter många år av låg efterfrågan utsätts försvarsindustrin nu av vad FOI:s forskare kallar en ”efterfrågechock”. Plötsligt vill alla köpa vapen, helst i dag. Att efterfrågan ökat har flera orsaker, enligt Ann Lundberg, förste forskare vid FOI som tillsammans med Michał Budryk och Jens Lusua skrivit rapporten En sammanflätad industri.

– I första hand kriget i Ukraina. Men även erfarenheterna från pandemin poängterar vikten av nationell och europeisk kapacitet. Dessutom är omvärldsläget över lag inte det bästa, säger hon.

När forskarna kartlägger den europeiska försvarsindustrin framkommer en brokig skara. Det är ett fåtal stora företag och många mindre. Några företag har en bred repertoar av produkter medan andra är smala. Några arbetar enbart med försvarsmateriel, andra har det som sidoverksamhet.

Sammanflätat ägande och samarbeten

Den europeiska försvarsindustrin må vara brokig, men forskarna hittade två genomgående drag inom branschen. Nämligen att:

• Samarbetena i branschen domineras av fem stora företag: BAE Systems (Storbritannien), Airbus (transnationellt,) Thales (Frankrike), Safran (Frankrike) och Leonardo (Italien). Ser man till omsättning utgör dessa fem cirka 50 procent av den europeiska försvarsindustrin.
• Samarbetena och ägandet är minst sagt sammanflätat, vilket även rapportens titel understryker. Det styrks i hög grad av den nätverksanalys (se faktaruta) FOI-forskarna gjort för att tydligare se hur företag hänger ihop.

– Alla företag har någon form av koppling till ett annat företag i studien, exempelvis i gemensamma produktsamarbeten. Vissa företag korsäger varandra eller har gemensamt ägande och ibland har de startats som en del av ett annat företag i branschen, säger Ann Lundberg.

Förhållandena den svenska försvarsindustrin är en del i detta. Den domineras av en grupp större företag, där alla de stora utom Saab är utlandsägda – som BAE Systems Bofors och BAE Systems Hägglunds som båda ägs av brittiska BAE, Nammo har norska staten och finska Patria som ägare och Eurenco har franska ägare.

Flyget centralt i nätverket

Bland flera stora företag inom försvarsindustrin har flyget en central roll och alla de fem centrala försvarsföretagen i nätverket har flyget som en huvudsaklig eller viktig verksamhet. Just nu pågår två internationella samarbeten inom den nya generationens stridsflyg, det brittiskt-italienskt-japanska GCAP och det fransk-tysk-spanska SCAF.

– Flygområdet är helt enkelt en avancerad verksamhet, som kräver stora resurser och samarbete för att klara av utvecklingen, säger Ann Lundberg.

Trots samägande och flygsamarbeten hittar FOI-forskarna förvånansvärt få produktsamarbeten mellan företagen och rörligheten på marknaden är förhållandevis liten.

– Det är svårt för nya företag eller produkter att ta sig in på försvarsmarknaden eftersom det måste finnas en stat eller en försvarsmakt som vill satsa. Det gör de sällan på en oprövad leverantör, säger Ann Lundberg.

Andra former för samarbeten sker via EU:s ramprogram Horizon 2020 och EDF (European Defence Fund). EDF bidrar med 10-15 procent av branschens forsknings- och utvecklingspengar. EDF:s övergripande mål är att främja konkurrenskraft, effektivitet och innovationskraft hos den europeiska försvarsindustrin genom att skapa förutsättningar för ökat samarbete. På sikt kan det leda till en minskad fragmentering och färre materielsystem.

– Ramprogrammet och EDF är en källa till finansiering av forskning och utveckling. Vi kan se att försvarsföretagen samarbetar genom programmen. Inom EDF uppstår det även samarbeten inom andra segment än vad företagens produktsamarbeten täcker, säger Ann Lundberg.

Ytterligare forskning

Ann Lundberg vill utifrån denna studie inte dra för stora slutsatser om framtiden för europeisk försvarsindustri. Mer kunskap krävs, och i rapporten finns ett antal förslag för framtida forskning.

– Eftersom vi i denna studie bara tittat på de stora företagen kan vi ha missat samarbeten mellan mindre företag. Vi har inte heller studerat samarbeten mellan europeiska och amerikanska företag och vi kan troligen komma djupare genom att studera patentdata. Men med dessa bredare studier som grund kan vi nu börja titta på smalare frågor som innovation, kapacitet och prisutveckling, säger hon.

Läs rapporten