Energi­försörjning avgörande vid värdlands­stöd

Värdlandsstöd definieras av Nato som det militära och civila stöd ett värdland ger till utländska styrkor eller organisationer på landets eget territorium. Det bygger på ömsesidiga avtal mellan länderna och kan ges i såväl fred som kris och krig. Värdlandsstöd kan ges till styrkor som genomför insatser eller uppehåller sig i landet, eller som transporterar sig genom det.

Begreppet värdlandsstöd används inte bara inom Nato, utan även av exempelvis FN och EU. Men i FOI-rapporten Svenskt värdlandsstöd – kunskapsunderlag för civilt försvar med fokus på energi ligger fokus på värdlandsstöd i relation till Nato.

– Sveriges förmåga till värdlandsstöd har varit relevant under en längre tid. Nu blir det förstås än viktigare i och med Sveriges Natoansökan. Själva grunden inom Nato är att kunna ge och ta emot stöd mellan länder, säger Beatrice Reichel, analytiker på FOI:s avdelning för försvarsanalys och tillsammans med forskningsledaren Daniel Jonsson författare till rapporten.

Framför allt civila resurser

Nato och Sverige har länge haft en nära relation, där Sverige bland annat deltagit i ett flertal övningar under organisationens paraply. 2014 undertecknade Sverige värdlandsstödsavtalet med Nato.

När Sverige blir medlem kan det innebära skärpta krav på vår förmåga att leverera värdlandsstöd, enligt Beatrice Reichel.

– Som Natomedlem skulle det vara av än större betydelse att Sverige lever upp till kraven. Vi startar inte på noll, i viss mån är vårt civila försvar anpassat, men kraven utvecklas ständigt, säger Beatrice Reichel.

Det går att ta emot ett annat lands förband genom ett ad hoc-förfarande, men värdlandsstöd handlar om att i största möjliga mån undvika det eftersom goda förberedelser ger bättre förutsättningar att samverka i skarpt läge, enligt Beatrice Reichel.

Värdlandsstödet kan handla om att tillhandahålla resurser i form av bland annat elförsörjning, drivmedel, transport, livsmedel och kommunikation mobiliseras, varor och tjänster som det privata näringslivet ofta står för.

– Det handlar framför allt om civila resurser. Det är de aktörerna som måste se till att saker som telekom och livsmedelsförsörjning fungerar, säger Daniel Jonsson.

Resilient energiförsörjning – ett baskrav

Rapporten är skriven på uppdrag av Energimyndigheten. Inom Nato finns sju baskrav som syftar till att möjliggöra värdlandsstöd, varav ett är resilient energiförsörjning. Det handlar bland annat om el- och värmedistribution, insatsbränslen, energigaser och drivmedel.

Den stora utmaningen med energiförsörjning vid värdlandsstöd är att energisystemen är anpassade efter fredsförhållanden, enligt Daniel Jonsson.

– I fred utgår systemen från var människor bor, var det är servicetätt och så vidare. Men militära operationer kan ske någon helt annanstans, där det är långt till närmaste bensinmack. Dessutom kan förband befinna sig i ständig rörelse, och då blir timing otroligt viktigt, säger Daniel Jonsson.

I rapporten pekar forskarna ut tre huvudvariabler för att planera värdlandsstöd till utländska förband: Rätt sak, rätt tid och rätt plats. Alla tre variabler gäller även för planeringen av energirelaterat värdlandsstöd.

– Det gäller att förstå vad som är rätt sak i det givna sammanhanget. Är det drivmedel eller nätbunden el? I vilka kvaliteter? Och en viss vara eller tjänst är bara till nytta om den finns där den verkligen behövs. Den typen av frågor behöver man ta ställning till i planeringen, säger Beatrice Reichel.

Syftet med rapporten är att den ska vara ett kunskapsunderlag för civila aktörer. I rapporten finns tre typfall med fiktiva scenarier som belyser olika aspekter och utmaningar förknippade med värdlandsstöd.

– Det går aldrig att planera för alla typer av händelseutvecklingar. Därför behöver det finnas en grundläggande robusthet och ett mindset som stimulerar flexibelt agerande, säger Daniel Jonsson.