Ny teknik kan utveckla framtidens försvars­förmåga

Tillsammans med Försvarets materielverk (FMV), Försvarshögskolan och Försvarsmakten driver FOI forsknings- och teknikutvecklingsprogrammet (FoT) Forskningsskanning och teknisk prognos. Här är några exempel på teknik och forskning med potentiell relevans för Sveriges framtida försvar som programmet studerat:

Hydroorganogeler

En gel består av ett tredimensionellt nätverk som bildar porer som är fyllda med en vätska eller gas. Kännetecknande för geler är att fyllnadsmedlet (vätska/gas) upptar cirka 95 procent av materialet. Hydroorganogeler kan sägas vara en hybrid mellan hydrogeler och organogeler. De två sistnämnda är geler där fyllnadsmedlet utgörs av vatten respektive ett organiskt lösningsmedel. För hydrogeler finns ett antal välkända exempel som kontaktlinser, plåster för diabetiker och svartvinbärsgelé. Forskning kring hydroorganogeler har vuxit enormt de senaste åren. Deras kombination av töjbarhet, hög elektrisk ledningsförmåga, hög temperaturtolerans och lång livslängd har gjort materialet intressant i en rad försvarstillämpningar. Framtida områden skulle kunna vara självdrivna fotodetektorer eller batterifria kroppsnära sensorer som gör det möjligt att på distans, i realtid, läsa av till exempel en soldats hälsostatus.

Läs rapporten Hydroorganogeler - En avskanning av forskningsfronten

Högentropikeramer

Ett exempel på en keram som finns i dag är kolfiber som smälter vid 3 000 grader Celsius. Kolfiber spricker vid kraftiga påfrestningar. Högentropikeramer smälter över 3 000 grader Celsius, väger lite, leder inte värme och går inte sönder så lätt. Det gör att högentropikeramer är högintressanta för att i framtiden använda till pansar eller termisk isolering i rymdfarkoster och hypersoniska vapen.

Fotonikradar

Vanlig klassisk radar använder radioteknik för att sända ut och ta emot radiosignaler. En fotonikradar skulle använda fotonik-komponenter, för att sända ut och ta emot radiosignaler genom användning av elektrooptisk sändare och mottagare. En sådan radar kan hantera en extremt mycket större bandbredd än en vanlig radar. Ju större bandbredd, desto högre upplösning av det objekt man belyser med radarn. Den stora bandbredden gör att radarn samtidigt kan sända på många olika frekvensband vilket gör att man kan upptäcka farkoster som använder smygteknik (stealth) då denna teknik endast fungerar för ett visst frekvensband. Fotonikradarn ger dessutom ifrån sig betydligt mindre värme på grund av att den använder ljus istället för elektriska strömmar, vilket då tillåter miniatyrisering av radarn. På sikt skulle detta kunna ge små bärbara robusta radarsystem.

Satellitoberoende navigering

Mycket av navigering är i dag beroende av satelliter. Men det finns ett antal teknologier, som när de kombineras kan komplimentera och ersätta satelliter för positionering och navigering. Samtidigt har teknikutvecklingen gjort att äldre teknologier kan göras mindre, billigare och noggrannare. Kombinationer av olika teknologier kan i framtiden ge möjlighet till små, lätta och billiga navigeringssystem för mindre plattformar och soldatbruk.

Efterfrågad kunskap

I slutet av april genomförde forskare en presentation för anställda på bland andra industriföretag och försvarsmyndigheter. FMV var arrangör.

– Jag tror att det var bra att flera fick höra om denna forskning, mitt intryck var att det var både efterfrågat och uppskattat, säger Patrik Stensson, överstelöjtnant och ordförande för FoT-programmet Forskningsskanning och teknisk prognos.

Rickard Stridh, överste och forskningschef på Försvarsmakten, var också på plats.

– Det var en bra spridning på besökarna vilket var viktigt. För att bibehålla en trovärdig krigsföringsförmåga arbetar Försvarsmakten aktivt med att identifiera de möjligheter som ny teknik erbjuder. Forskningsskanning och teknisk prognos är en del av det arbetet, säger Rickard Stridh.