Stormakters konkurrens om Afrika ökar

Det som händer i Afrika får allt större betydelse för Europa, EU och Sverige. Runt kontinenten går viktiga handelsrutter och cirka 20 procent av EU:s handel passerar Afrikas horn. De senaste åren har våldsbejakande islamism spridits till allt fler länder med stora konsekvenser för säkerhet, stabilitet och migration.

Afrika blir också allt viktigare i det geopolitiska spelet, exempelvis genom antalet röster i FN:s generalförsamling. Där är Afrika den största regionala gruppen. Det har västvärlden känt av vid försöken att få generalförsamlingen att enhälligt fördöma den ryska invasionen i Ukraina. Då harmånga afrikanska länder valt att lägga ner sina röster. Det är till stor del i det ljuset som den ryske utrikesministern Lavrovs fyra besök i Afrika efter den utökade invasionen av Ukraina ska ses.

– Det finns också en tradition i Afrika sedan kalla kriget att man inte vill bli tvingade att ta ställning. Dessutom finns det band kvar till den tiden när Sovjet stödde befrielseorganisationer i södra Afrika, säger Anna Ida Rock, projektledare för FOI:s Afrikagrupp.

Nya rapporter och memon

På FOI jobbar fem personer i Afrikagruppen och lika många deltar periodvis i gruppens studier. Arbetet görs på uppdrag av Försvarsdepartementet. Gruppen har nyligen släppt en rapport och två memon som rör relationen till den forna kolonialmakten Frankrike och Rysslands agerande i Afrika efter invasionen av Ukraina.

I rapporten Relationen mellan Frankrike och Mali 2017–22, analyserar forskarna Carina Gunnarson och Gabriella Körling den dramatiska ”skilsmässan” mellan Mali och den tidigare kolonialmakten Frankrike. Den diplomatiska krisen mellan länderna skedde inför öppen ridå under åren 2021–22 och ledde till att den franska militära insatsen Barkhane med cirka femtusen soldater avslutades. Barkhane stöddes även av svensk militär genom insatsen Task Force Takuba.

– Brytningen var öppen och kom på tre fronter. Politiskt, där Frankrikes ambassadör utvisades ur Mali. Militärt, genom att Frankrikes styrkor kallades hem och utvecklingsmässigt, när Frankrike drog in sitt bistånd till Mali, säger Carina Gunnarson.

I FOI-memot Russia's relations with Africa Small and military-oriented with destabilising effects beskriver FOI:s analytiker Karolina Lindén Rysslands roll i Afrika. Här kan vi läsa om ett Ryssland som har sämre ekonomiska muskler än EU och USA. Ryska aktörers engagemang karaktäriseras istället av vapenexport.

– Ryssland är Afrikas största leverantör av vapen – desinformation, samt säkerhetsstöd genom den så kallade Wagnergruppen. De riktar ofta in sig på att stödja regeringar i länder som tampas med instabilitet och som har stora naturfyndigheter.

Burkina Faso nästa?

Wagnergruppens destabiliserande roll beskrivs även i analytikern och tidigare ambassadören Carl Michael Gräns memo Russia's growing influence in Mali - Is Burkina Faso next? Där berättar han om oroväckande tecken på att Burkina Faso ska följa Mali, genom att vända västvärlden och Frankrike ryggen och istället närma sig Ryssland.

– Länderna har ett scenario som liknar varandras med terrorism, militärjuntor, och anti-franska opinionsströmningar mot den forna kolonialmakten. Men till skillnad från Mali har Burkina Faso inte någon tidigare relation till Ryssland och juntan har hittills varit försiktig med att bryta med andra länder, säger Carl Michael Gräns.

Minskat beroende av Ryssland

Projektledare Anna Ida Rock ser framför sig hur Afrikas strategiska vikt fortsätter att öka. Kontinenten har stora fyndigheter av gas, mineraler och metaller som skulle kunna göra Europa mindre beroende av import från Ryssland och Kina. Kina har etablerat en militärbas i Djibouti och Ryssland försöker öppna en bas i Sudan.

– Dessutom har Afrika världens snabbast växande befolkning. År 2050 beräknas 25 procent av jordens befolkning bo där. Afrikas unga befolkning kommer då att stå i stark kontrast till en åldrande befolkning i många andra delar av världen, säger hon.