Låt vattnet ta plats i staden

Göteborgs stad är föregångare när det gäller vattenfrågor för att minska risken för översvämningar, och en av deltagarna i Vinnovaprojektet WiCiD. Lisa Ekström på stadsbyggnadsförvaltningen berättar om hur man kan arbeta med vattnet som en resurs istället för att se det som ett problem.

Hur kommer det sig att Göteborgs stad är så långt framme när det gäller vattenfrågor?

– Bakgrunden är att Göteborg ligger i ett riskutsatt läge med regnvatten som rinner ner i centrum från omkringliggande höjder, periodvis höga flöden i Göta älv och den pågående havshöjningen. Med de förväntade klimatförändringarna har vi insett att vi behöver hantera vattenfrågan mer som vi hanterar exempelvis infrastruktur för trafik. Vägnätet består av stora leder, mellanstora vägar och mindre gator, och ändrar man på ett ställe påverkar det trafiken på flera andra håll. Det är samma sak med vatten, det är ett komplext system som hänger ihop och som dessutom inte bryr sig om kommungränser och som är av stor betydelse även för växt- och djurlivet.

Hur har ni gått till väga?

– Vi började med att analysera hur staden skulle drabbas vid ett så kallat hundraårsregn och tog fram strukturplaner för skyfall. Kretslopp- och vattenförvaltningen fick ett samordningsansvar för skyfallsfrågor i staden. Vattnet har fått ta plats både i våra interna processer och konkret i staden. I den nya översiktsplanen behandlas vattenfrågor på ett mer strukturerat sätt. När det planeras och byggs nytt ställs numera krav på vattenhantering, ungefär som vi ställer krav på grönytor.

Vilken är den stora utmaningen med att få till ett sådant arbetssätt?

– Kommunen har inte har rådighet över all mark, så det gäller det att skapa acceptans hos de berörda fastighetsägarna där vattnet finns. Det gäller att trycka på mervärden – vilket kan vara svårt när vattnet eller åtgärderna inte nödvändigtvis skapar mervärden för alla fastighetsägare. Frågan är ganska ny för många, vi måste bli bättre på att skapa förståelse för vad vattnet kan åstadkomma i den täta staden i synnerhet. Det gäller inte bara externa fastighetsägare utan även tjänstemän och politiker. Vi behöver kunna visa vad olika beslut och åtgärder leder till.

– Här kommer verktyget som DHI utvecklar inom forskningsprojektet WiCiD att bli till stor hjälp. Det är ett visuellt scenarioverktyg som gör att man på sittande möte kan testa olika alternativ och direkt se konsekvenserna. Vart tar regnvattnet vägen om man bygger på olika platser i stan? Vad blir det för skillnad för avrinningen om man hårdgör yta respektive anlägger en gräsmatta eller öppna dagvattensystem?

– Vi ser ett stort behov av att bättre kunna kommunicera och tydligare visualisera vad olika val ger för konsekvenser. Här tror vi att visuella digitala verktyg kan vara en viktig pusselbit, det är också därför vi är med i WiCiD.

Vad har man som kommun att vinna på att arbeta mer strukturerat med vattenfrågor?

– Primärt handlar det om att samhället ska påverkas så lite som möjligt. Fastigheter och infrastruktur ska inte skadas vid skyfall. Ambulans och räddningstjänst ska kunna göra sitt jobb, människors hälsa och säkerhet ska klaras. Det är också en ekonomisk fråga. Här ska man ha i åtanke att den ackumulerade skadeeffekten och därmed kostnaderna blir större när skyfallen kommer tätare. Man får inte heller glömma de indirekta kostnaderna som produktionsbortfall och påverkan på människors välmående.

– Men det handlar också om det som WiCiD trycker på, att se vatten inte bara som ett problem utan som en resurs i stadsmiljön. I den täta staden är det hårt tryck på ytorna. Här kan vattnet fungera som ett argument för att bevara de gröna luckorna i staden och skapa vackra och samtidigt funktionella platser för både människor och djur. En nedsänkt gräsyta i en park kan bli en vattenspegel. Träd suger upp regnvatten och minskar risken för översvämningar – och ger dessutom skugga vid värmeböljor, är hem åt pollinerande insekter och skapar trivsel.

– Sådant som inte tydligt går att mäta kan vara svåra att hantera och värdera i en planprocess. Vad är det fulla värdet av att plantera ett träd till exempel? Inom WiCiD tas det nu fram en metodik som synliggör de mjuka värdena av vatten, som gör det lättare att få en helhetsbild och därmed att prioritera när vi utvecklar staden.

Fakta: WiCiD – Water in City Design, solutions for wicked planning problems

Hur kan vatten i staden användas som en resurs som stärker sociala värden, ökar den biologiska mångfalden och bidrar till minskad klimatpåverkan? Det utforskar WiCiD.

WiCiD utvecklar nya arbets- och beslutsprocesser inom klimatanpassning som stöds av en avancerad digital plattform med scenariogenerator. WiCiD tar också fram en metodik för planeringsprocesser där vattnets positiva effekter på trivsel, trygghet och folkhälsa kan synkas med exempelvis klimatanpassningsåtgärder och ekonomiska förutsättningar.

WiCiD är ett Vinnovafinansierat samarbete mellan DHI Sverige AB, FOJAB, Zenta AB, Chalmers Tekniska Högskola AB, Göteborgs kommun, Lunds kommun, VA Syd, Tyresö kommun och Göteborgsregionens Kommunalförbund.