Avskräckning del 1: Konventionell avskräckning som koncept

Sveriges medlemskap i Nato innebär till viss del ett skifte från tröskeleffekt till avskräckning. Tidigare har det handlat om att höja insatserna och kostnaden för en motståndare att överväga att angripa Sverige. De senaste decennierna har Sveriges mål varit att ha en hög tröskel för att bli angripna. Med medlemskapet i Nato så handlar det inte längre i första hand om en tröskeleffekt utan om att avskräcka en motståndare från att angripa såväl Sverige som Sveriges 31 allierade.

En stor del i diskussionerna kring medlemskapet i Nato har varit att Sverige nu ingår i det som brukar benämnas kärnvapenparaplyet. Sveriges bidrag till Natos avskräckning är dock helt konventionell. Det är Sveriges konventionella förmågor som står för Sveriges del av avskräckningen. Avskräckning handlar dock inte bara om numerären, styrka eller beredskap hos Försvarsmakten utan det handlar också om att Sverige som potentiellt transitland har tillräckligt god infrastruktur för att förflytta trupper och ta hand om skadeoffer. Således är avskräckningen mer än bara Försvarsmaktens förmåga.

Vad är avskräckning? Vad innebär detta skifte för Sverige, att gå från tröskeleffekt till avskräckning? Hur mäter man om avskräckning fungerar? Går det att göra?

Detta seminarium ämnar till att dyka djupare i avskräckning som koncept och hur Sverige är en del av Natos gemensamma avskräckning. Seminariet är en del av en seminarieserier i två delar om avskräckning.

Program

10:00 Inledning
Pasi Huikuri, programansvarig säkerhetspolitik, Folk och Försvar

Vad är avskräckning?
Barbara Kunz, direktör, SIPRI European Security Programme

Är Sverige under kalla kriget på väg tillbaka?

Jacob Westberg, lektor, Försvarshögskolan

Sveriges roll i Natos konventionella avskräckning

Karlis Neretnieks, tidigare rektor vid Försvarshögskolan