Avskräckning del 2: Kärnvapenavskräckning

En central del i diskussionen om avskräckning är kärnvapen. Stormaktsbalansen under kalla kriget byggde till stor del på en kapprustning och balans mellan stormakterna USAs och Sovjetunionens kärnvapenarsenaler. Idag bygger Natos koncept för avskräckning i Europa till stora delar fortsatt på sitt kärnvapenparaply, något som numera Sverige huserar under som medlemmar i alliansen. Det här seminariet är tänkt att dyka djupare i konceptet kärnvapen som avskräckningsmedel. Hur fungerar kärnvapenavskräckning och hur ser Natos kärnvapenstrategi ut?

Seminariet är även tänkt att lyfta hur kontrollen och icke-spridningen av kärnvapen ser ut idag. Vilka är de kontrollmekanismer och avtal som finns på plats idag? Vad reglerar de och fyller de sin funktion av kontroll och icke-spridning?

I och med att relationen mellan USA och Europa satts i gungning sedan Donald Trumps intåg som president har frågan om USAs roll i Europas säkerhet ifrågasatts. En central del i detta är USAs dominans i Natos kärnvapenparaply. Detta har väckt frågan om Europa behöver fler egna kärnvapen för att garantera sin säkerhet. Vad är det för säkerhetspolitiska dilemman Europa ställs inför och vilken roll har kärnvapenavskräckning i detta?

Program

Inledning
Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Kärnvapens roll i avskräckning
Karl Sörenson, förste analytiker, Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI)

Kontroll och icke-spridning
Tytti Erästö, senior forskare, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI)

Dilemman och utmaningar för framtida avskräckning
Peter Haldén, lektor, Försvarshögskolan