Hur skyddar vi kulturen?
Tid 19 April 2023 10:45 – 12:05
Plats Lilla Nygatan 14, 111 28, Stockholm
Kulturen har en betydande roll för vårt samhälle, i så väl fred som i krig. Kultur är sådant som vi som konsumerar i form av exempelvis musik, teater, litteratur och konst. Vi kan ta del av den i form av radio, tv-program och tidningar. Den kan bestå av fysiska handlingar eller materiella verk. När vi pratar om att bevara och skydda kulturarv är det ofta det fysiska skyddet av historiska byggnader och konstföremål som avses. I media har vi sett bilder från kriget i Ukraina där statyer plastas in för att skydda dem från att förstöras i strider. Det pågår samarbeten mellan ukrainska och svenska kulturinstitutioner för att skydda det ukrainska kulturarvet från kriget.
Kulturarv är skyddat enligt folkrätten. Det är förbjudet att begå fientliga handlingar riktade mot exempelvis historiska minnesmärken, konstverk eller platser för religionsutövning. Ändå sker detta. Antingen oavsiktligt eller riktade attacker för att vinna taktiska militära fördelar.
Vad är kulturarvs betydelse i krig och konflikt? Kulturarv och kulturmiljöer kan bli måltavlor vid krig för att dess betydelse är större än enbart materiella aspekter. Krig kan handla om geografiska områden och landsgränser, men det kan också omfatta kampen om historieskrivning och identitetspolitik. Det finns en makt i kulturen som inte bara påverkar vår syn av historien, utan även vår inställning till framtiden.
Vilken del av kulturen är det som ska skyddas? Begreppet kultur innefattar i en bredare tolkning vårt sätt att leva, traditioner, normer och idéer. På så sätt är kulturen inte bara ett arv som vi fysiskt bör bevara, utan något som formas kontinuerligt. Kultur blir en annan form av maktmedel än konventionella vapen, och kriget om kulturen kan utspela sig även i fred och i gråzonen.
Hur kan det svenska skyddet av kultur stärkas? När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i november 2022 presenterade behov för det civila försvaret lyftes skyddet av kulturarv. Kulturmyndigheterna är idag inte utpekade beredskapsmyndigheter, men ett antal kulturmyndigheter har i uppgift att planera för undanförsel av kulturhistoriska föremål. Riksantikvarieämbetet har också fått i uppgift att utreda inrättandet av en nationella kulturskyddsråd som en del av totalförsvarsplaneringen.
På seminariet kommer vi att höra om olika delar av kulturens betydelse i och inför krig. Vi kommer att höra om kulturarvets roll i totalförsvaret, men också vad det är som vi ska skydda och varför.
Program
10.45 Introduktion
Lotta Lundmark, programansvarig krisberedskap och civilt försvar, Folk och Försvar
10.50 Kulturarvets betydelse i krig och konflikt
Anna McWilliams, arkeolog och forskare, Försvarets forskningsinstitut FOI
11.05 Erfarenheter från Ukraina – vad kan Sverige lära?
Helene Rånlund, överintendent, Statens försvarshistoriska museer
11.20 Förutsättningar för kultursektorn
Henrik Sundbom, politiskt sakkunnig, Kulturdepartementet
11.35 Vad är det skyddsvärda i kulturen?
Stina Oscarson, dramatiker, författare, samhällsdebattör och skribent, Svenska Dagbladet
11.50 Gemensam diskussion och publikfrågor
Moderatorn och samtliga talare
12.05 Seminariet slutar
Seminariet kommer också finnas tillgängligt att se i efterhand. Du behöver inte anmäla dig för att delta digitalt.
