Kan Putin dömas för krigsbrott?

Folk och Försvar bjuder in till seminarium den 11 maj kl. 10:00-11:25

Mer än ett år har förflutit sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Detta har orsakat inte bara ett stort mänskligt lidande, stora förluster och såväl ett säkerhetspolitiskt osäkert läge som en stor oro i Europa och resten av världen. Borde man inte kunna ställa Putin inför rätta i någon domstol? Detta är en lätt fråga att ställa, men svaret är desto mer komplicerat. Dels finns det olika typer av överträdelser av internationell humanitär rätt och annan folkrätt som kan utgöra internationella brott i krig, dels behöver dessa brott bevisas och en domstol behöver kunna väcka åtal. Nyligen utfärdade internationella brottsmålsdomstolen ICC (International Criminal Court) en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och barnrättskommissionär Maria Lvova-Belova, men vad betyder detta i praktiken – är det ett steg mot en fällande dom eller ett slag i luften?

Just nu pågår ett aktivt arbete inom det internationella samfundet med att samla in bevis för krigsförbrytelser i Ukraina. Detta är en omfattande process som både tar lång tid och kan vara svårnavigerad. Det kan vara fysiskt svårt att ta sig fram i krigsdrabbade områden, bevis kan ha skadats eller förstörts till följd av kriget eller avsiktligen, det kan vara utmanande att säkerställa vittnesmål – människor kanske inte vet om att de blivit utsatta för just krigsbrott eller vågar inte vittna av rädsla för repressalier. Hur ser processen ut, vilken samordning sker mellan stater och organisationer som samlar in bevis och vad kan det leda till?

Stater har ett viktigt ansvar gällande att samla in bevis och att använda de nationella rättssystemen för att åtala krigsförbrytare. Många länder är aktivt engagerade i att utreda till exempel olika krigsbrott och aggressionsbrottet mot Ukraina (som bryter mot våldsförbudet i FN-stadgan, vilken alla stater har förbundit sig till). Vad har Sverige för roll och ansvar i detta och skulle någon kunna dömas för aggressionsbrott i Sverige?

Utöver nationella domstolar kan en internationell domstol bli aktuell. Det finns redan en utpekad sådan domstol för bland annat krigsbrott, Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) i Haag, som har jurisdiktion över brott som begås på territorierna tillhörande någon av de 123 stater som har ratificerat den så kallade Romstadgan. Men, Ryssland är inte en av dessa stater. Vilka andra internationella domstolar skulle kunna bli aktuella eller inrättas särskilt för aggressionen mot Ukraina och hur går detta praktiskt till? Vad finns det för utmaningar på vägen och varför går det så långsamt? Har folkrätten spelat ut sin roll?

Dessa och många flera frågor kommer att diskuteras under seminariet. Välkommen!

Anmäl dig genom att klicka här.

PROGRAM

Moderator: Karin Abbor-Svensson, stabschef, Folk och Försvar

10:00 Introduktion

Karin Abbor-Svensson, Folk och Försvar

10:05 Vad är en krigsförbrytare och vilka andra internationella brott aktualiseras i Ukraina?

Anna Andersson, Forskare, FOI

10:20 Brottsplats Ukraina: Lägesrapport, utredningar och bevis

Måns Molander, Nordenchef, Human Rights Watch

10:35 Att åtala en krigsförbrytare – vad har Sverige för roll?

Niklas Kebbon, Enhetschef folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt, Utrikesdepartementet

10:50 Upprättande av en internationell domstol – utmaningar och möjligheter

Mark Klamberg, Professor i folkrätt, Stockholms universitet

Hans Corell, f.d. Rättschef, Förenta Nationerna

11:05 Frågor/Q&A

11:25 Seminariet slutar

Seminariet kommer också finnas tillgängligt att se i efterhand. Du behöver inte anmäla dig för att delta digitalt.