Tysk storsatsning på försvar - konsekvenser för Europa & Sverige

Folk och Försvar bjuder in till seminarium den 4 april kl. 13.30-14.30.

Den 27 februari 2022 aviserade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz en stor förändring i försvarspolitiken, kallad zeitenwende. Förändringen innebär att 100 miljarder euro, utöver det årliga försvarsanslaget, avsätts för att snabbstarta förnyelsen av den tyska Försvarsmakten. Den aviserade satsningen motsvarar dubbelt så mycket som Tysklands årliga utgifter för försvaret. Tyskland siktar också på att nå 2 % av BNP i försvarsutgifter, enligt NATO-överenskommelsen. En nivå man inte uppnått sedan 1991 (SIPRI Milex).

Bakgrund

Sedan andra världskriget har Tyskland följt en försvarsstrategi som syftar till att upprätthålla fred och säkerhet genom samarbete inom bland annat genom handel med andra länder. Man har önskat behålla en säkerhetspolitisk status quo och istället för militära medel valt att fokusera sin strategi på diplomati och handel. Det har varit välkommen av många länder och gjort Tyskland till en stabil diplomatisk aktör inom europeisk säkerhetspolitik utifrån de premisserna.

USA:s vicepresident Theodore Roosevelt sa år 1901: “Speak softly and carry a big stick — you will go far.”. Citatet skulle kunna översättas till ”använd diplomatiska medel, men se till att backa upp dem med en stark försvarsmakt”. Varken Tyskland eller Sverige har valt att gå den vägen. I stället har Tyskland, likt Sverige, under de senaste decennierna valt att skala ned sin försvarsmakt.

Påverkan på Europa och Sverige

Zeitenwende syftar till att Tyskland ska ta större ansvar för sin egen säkerhet och minska beroendet av USA. Det innebär ökade försvarssatsningar för att ha större kapacitet att agera självständigt på den globala arenan. Om det uppnås påverkar detta EU:s strategiska autonomi.

Vad innebär det för Sverige och Europa? Måste Sverige anpassa sin försvarspolitik om våra grannars förmåga ökar, och är det i så fall i en positiv eller negativ bemärkelse? Hur påverkas Europa av dessa satsningar? Vilka möjligheter kommer med ett militärt starkare Tyskland och en europeisk säkerhetspolitisk autonomi?

För att diskutera dessa frågor har Folk och Försvar bjudit in Alina Engström, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Daniel Alling, journalist och utrikeskorrespondent i Berlin för Sveriges Radio samt riksdagsledamöterna Margareta Cederfeldt (M) och Alexandra Völker (S).

Program 4 april

13:30 Inledning
David Bruhn, försvarspolitisk programansvarig

13:35 Stora löften men vad är innebörden?
Daniel Alling, journalist, utrikeskorrespondent i Berlin, Sveriges Radio

13:45 Tysklands försvarsförvandling(?) och dess inverkan på Europa
Alina Engström, forskare FOI

13:55 Svenskt utrikespolitiskt förhållningssätt till militärt starkare grannländer
Margareta Cederfelt, Riksdagsledamot (M) utrikesutskottet
Alexandra Völker, Riksdagsledamot (S) utrikesutskottet

14:15 Frågor

14:30 Seminariet slutar