Gå direkt till innehåll
Alva Schiöler arbetar som lärare i svenska som främmande språk på Folkuniversitetet i Stockholm.
Alva Schiöler arbetar som lärare i svenska som främmande språk på Folkuniversitetet i Stockholm.

Nyhet -

Snabb omställning till online-undervisning i svenska

Alva Schiöler, svensklärare på Folkuniversitetet i Stockholm, fick snabbt rycka in när Folkuniversitetet beslutade att ställa om all undervisning i svenska som främmande språk till digital undervisning. 
– Deltagarna uppskattar verkligen att vi fortsätter med undervisningen online. Det fungerar mycket bra, berättar Alva.

Alva Schiöler har arbetat som lärare i svenska som främmande språk på Folkuniversitetet i Stockholm sedan 2017. Parallellt med undervisandet utbildar hon sig till gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk.

Hur har du kunnat hjälpa dina kollegor som också undervisar i svenska på Folkuniversitetet?
När vi insåg att vi var tvungna att gå över till distansundervisning började jag gå igenom vilka digitala alternativ som fanns på marknaden. Till slut kom jag fram till att det digitala verktyget Zoom skulle passa oss bäst.

– Jag har haft workshops med lärarna i hur programmet fungerar, och jag har även stöttat dem under lektionstid. Det är nästan så att jag blivit tekniker (självlärd) för att kunna lösa alla tekniska problem, och jag har nog tagit en del av arbetsbelastningen från Zooms kundtjänst, säger Alva och skrattar.

Hur tycker du att det funkar med distansundervisningen?
Det fungerar mycket bra! Lärarna har varit väldigt flexibla och deltagarna uppskattar verkligen att vi fortsätter med undervisningen. En del av våra deltagare har varit tvungna att lämna Sverige och de är glada över att kunna fortsätta kursen online.

Vad är svårast med att undervisa online?
Som lärare måste man vara uppstyrd på ett helt annat sätt än i ett klassrum. Det gäller till exempel att se till att alla inte pratar i munnen på varandra, och att ha koll på tekniken. Man måste också planera lektionerna noga och fråga sig själv när, hur och varför man ska göra olika moment.

Finns det fördelar/nackdelar med distansundervisningen?
En stor fördel är att deltagarna kan vara med var de än är, även om de inte befinner sig i Sverige. Så länge internetuppkopplingen fungerar så går det utmärkt. I dessa tider passar det förstås extra bra, med tanke på att det är ganska många som måste hålla sig hemma.

– Nackdelen är att det inte går att vara spontan på samma sätt som vid vanlig fysisk undervisning, framför allt inte i början när man håller på att lära sig programmet.

Vad är dina bästa tips för att lyckas med distansstudierna?
Egentligen gäller samma tips som för de ”vanliga” kurserna. Det vill säga; kom i tid, var aktiv under lektionen och gör dina läxor. Men man behöver ett fungerande internet och en dator eller surfplatta med mikrofon och kamera också.

– Ett bra tips, som jag vet att många deltagare redan använder sig av, är att ha kontakt med de andra i gruppen via sociala medier även utanför lektionstid. Då kan man ställa frågor till varandra om det skulle vara något som inte funkar. Sen ska man såklart inte glömma att ha kul också!

Hur går en lektion till?
Ungefär som en vanlig lektion. Eleverna och läraren kopplar upp sig till kursens virtuella klassrum. Det mesta som man kan göra i det fysiska klassrummet går att göra även i det virtuella, som att lyssna på ljudfiler, titta på videoklipp, ha helklass- och smågruppsdiskussioner. Läraren kan spegla sin skärm och på så sätt både visa power point-presentationer och skriva i realtid.

– Ju mer man lär sig programmet, desto mer förstår man hur många möjligheter som finns. Det finns jättemånga roliga funktioner, till exempel kan man chatta, skicka olika reaktioner i form av smileys, räcka upp handen och annat kul. Även deltagarna kan spegla sina skärmar, vilket kan vara användbart om de har presentationer eller om de ska visa varandra saker när de är inne i grupprum.

Hur ser framtidens undervisning ut tror du?
Vi kan, och bör, aldrig ersätta den fysiska klassrumsundervisningen, men online-undervisning är ett bra komplement. Det gör att fler kan gå kurser, även de som har långa pendlingstider, bor utomlands eller av andra anledningar inte har möjlighet att ta sig till Folkuniversitetet. Jag är definitivt en förespråkare för teknik, så länge man funderar på varför man använder det och på vilket sätt det gör undervisningen bättre. Jag tror att vi kommer se fler distanskurser i framtiden, inte minst med tanke på att många skolor nu tvingas sätta sig in i hur det fungerar.

För mer information om kurser i svenska på Folkuniversitetet i Stockholm kontakta:

Paula Levy Scherrer

Huvudlärare i svenska

Telefon: +46 8 789 41 37

paula.scherrer@folkuniversitetet.se

www.folkuniversitetet.se/stockholm

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar

Regioner