Att ta farväl är en av livets största händelser där traditioner och ritualer länge har hjälpt till att ge sorgen en plats. Under allhelgonahelgen blir detta särskilt tydligt, när ljusen tänds och minnena får ta plats. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar dock att sättet vi minns på skiljer sig åt – för de flesta sker minnet i stillhet medan andra söker tröst i gemenskap eller små ritualer.
Allhelgona är för många en tid för stillhet och minnen. Men när ljusen ska tändas på kyrkogårdar över hela landet är det många som inte kan vara där. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att över en miljon svenskar gärna skulle vilja besöka en gravplats, men saknar möjlighet. Bland dem som faktiskt planerar ett besök är männen betydligt färre än kvinnorna.För många är allhelgonahelgen en särsk
Fonus har för andra året i rad tilldelats Svensk Kooperations utmärkelse för bästa styrningsrapport inom kategorin Lättillgänglighet. Priset delas ut av Svensk Kooperations kodkommitté och lyfter fram hur kooperativa företag arbetar med öppenhet, transparens och demokratiska processer.
Juryn framhåller att Fonus styrningsrapport har ett pedagogiskt upplägg och är lätt att ta till sig. Rapporten
När någon dör väcks många känslor – men inte alltid de vi förväntar oss. Förutom sorg och saknad kan reaktionerna vara mångfacetterade och svåra att tala om. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar hur känslor som ångest, lättnad och ilska är en betydande del av många svenskars sorgeupplevelse.
Vem kommer stå där för att ta farväl av oss och hylla vårt liv när vi en dag dör? För många handlar tankarna på döden inte bara om slutet i sig, utan om oron för att bli bortglömd. Många svenskar bär nämligen på en oro att ingen ska komma på deras begravning – mest oroar sig de unga.
Astrid Lindgren, Lill-Babs, Avicii – kan man sörja någon man aldrig har träffat? En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att svaret är ja, nästan var tredje svensk har känt sorg eller blivit ledsen när en offentlig person dött. – Ibland sörjer vi en känd person som om det vore någon i vår egen familj, säger begravningsentreprenören Conny Sohlberg.
Ju äldre du blir, desto mer tänker du på döden? Nja, riktigt så enkelt är det inte – snarare tvärtom. Sju av tio unga svenskar tänker på döden minst en gång i månaden, vilket är mer än någon annan åldersgrupp. Samtidigt är det just unga som känner sig mest obekväma med att prata om döden – det visar Fonus nya rapport Svenskarna och döden, som nu släpps för tredje gången.
“Av jord har du kommit, jord skall du åter bli”, en vanlig fras vid en begravningsceremoni, och något många svenskar också kan tänka sig i praktiken. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar nämligen att hälften av svenskarna kan tänka sig att deras aska blir till en del av ett träd.
Förr var en begravningsceremoni en självklarhet, men nu verkar det som att våra traditioner vid livets slutskede förändras. Statistik från Fonus visar att allt fler svenskar väljer att avstå helt från den traditionella begravningsceremonin. Samtidigt visar forskning att ceremonin kan vara en viktig del av sorgeprocessen och ge tröst till de efterlevande.
Nya siffror från Fonus visar att nära 14
Döden är ett ämne som många har svårt att närma sig. Samtidigt kan samtal och tankar om döden göra en stor skillnad och till och med få oss att må bättre. Med initiativet Dödsotyst vill Fonus nu därför underlätta för fler svenskar att börja prata om döden.
Det är naturligt att känna ett motstånd mot att ta upp ämnen som kan kännas obekväma eller svåra, inte minst när det gäller frågor om döden.
Julen är en tid för gemenskap och glädje, men också en tid då minnen och saknaden över de som inte längre finns bland oss gör sig extra påmind. En ny undersökning från Fonus visar att julen är den högtid då flest svenskar tänker på nära och kära som gått bort. Därför öppnar Fonus upp sin digitala ljuständning för att göra det enklare för fler att minnas och hedra avlidna anhöriga under jul och nyå
En ny rapport från Svensk Kooperation visar att den kooperativa sektorn står fortsatt stark. Rapporten belyser även den ekonomiska och samhällsmässiga betydelsen av kooperativa företag i Sverige, där Fonus ekonomisk förening är en del av den växande och motståndskraftiga kooperativa rörelsen.
Rapporten visar att de 100 största kooperativa företagen i Sverige ökade sin omsättning med 9,3 procent
