Är skolan en trygg plats för muslimska elever?

Att vara muslim i Sverige kan sätta en i positionen av att ständigt behöva försvara sig själv och sin religion. Vända och vrida på sin identitet för att passa in. Under Mänskliga Rättighetsdagarna i Helsingborg arrangerade Ibn Rushd Studieförbund seminariet Får man vara muslim i den svenska skolan där panelen berättar om sina erfarenheter i skolan. Religionslärare som inte hade någon kunskap om Islam, klassföreståndare som blev rasande på barn som inte ville äta griskött eller vara med på Lucia. Lärare som ifrågasatte hur muslimer kan kalla sig själva feminister.

Växa upp som muslim

2021 släppte Rädda barnen en rapport som visade att var fjärde barn med utländsk bakgrund uppger att de blivit diskriminerade eller trakasserade i skolan. Bland muslimska barn är siffran något högre. Sakariya delar med sig om berättelser från ungdomar han träffar som ungdomshandledare. Han berättar om barn som får sämre betyg i skolan för att deras namn klingar mellanöstern och elever som får sina hijabs neddragna. Om att muslimer hela tiden behöver försvara sin religion eller förklara sin ståndpunkt i krig och konflikter såsom Palestina. Men när de väl gör det förlorar de sina jobb. Sakariya tänker tillbaka på sin egen uppväxt och ser att samhällskulturen blir hetsigare, trakasserierna grövre. Panelen tar upp barnkonventionen, närmare bestämt artikel nummer 14, religionsfriheten och menar att i Sverige upplevs rättigheten mer som en frihet från religion än en frihet till att utöva sin religion.

Socialt stöd läker trauma och stress

Forskning visar att barn som inte upplever att skolan är en trygg miljö presterar sämre. “Jag måste tänka tusen gånger innan jag uttrycker mig.” Berättar Kaoula som reflekterar kring hur mycket energi som gick åt att hela tiden behöva försvara hennes identitet under sin skolgång. Energi som egentligen borde gått till att plugga. När Kaoula i nian flyttade till ett muslimskt land blev betygen genast mycket bättre, trotts att plugget var svårare och tempot högre. Kanske för att där är det ingen som ifrågasätter “varför har du sjal? Varför äter du på det sättet? Varför har du på dig dessa kläder?” Tänker Kaoula.

Panelen påpekar hur viktigt det är med mänskliga relationer och hyllar de fantastiska lärarna som stöttat och peppat dem under sin uppväxt. Socialt stöd läker trauma och stress berättar Hussein och säger att hade det inte varit för lärarna som trott på honom, hade han inte varit där han är idag.

Vilka får gå svenska som andraspråk?

Samtalet avslutas kring fenomenet ‘svenska som andraspråk’. Om hur det kommer sig att så många icke-vita svenskar tvingas gå svenska som andraspråk även när de är födda i Sverige och pratar flytande svenska. Sakariya berättar att ingen han kände fick gå svenska som förstaspråk. Kaoula berättar att i hennes klass tog de ett ett prov som bedömde vilken nivå barnen skulle läsa svenska på. Ett prov där invandrarna presterade bättre än de svenskfödda. Hussein skrattar och berättar att han bad läraren om att gå svenska som andraspråk för att alla “coola kidsen” gick där.

Text: Kimia Eghtesadi

Arrangör: Ibn Rusdh Studieförbund
Medverkare: Kaoula Channoufi, Fatme Audi, Hussein Hamad, Sakariya Hirsi