100 år av allmän rösträtt – kvinnorna, politiken och demokratin

Sverige firar i år 100 år av demokrati med anledning av införandet av allmän och kvinnlig rösträtt 1921. Under hösten 2021 har vi haft äran att få samtala med välkända kvinnliga toppolitiker om deras väg in i politiken, om utmaningar och framgångar, makt och vanmakt, och om vart de tror att demokratin är på väg.

Sverige firar i år 100 år av demokrati med anledning av införandet av allmän och kvinnlig rösträtt 1921. Med allmän rösträtt blev kvinnorna också valbara och fem kvinnor valdes in i riksdagen, en, Kerstin Hesselgren, till förstakammarsalen. Det tog dock lång tid innan kvinnor kunde ta samma utrymme som männen. Idag har fem, snart kanske sex, av de åtta riksdagspartierna kvinnliga partiledare och det feministiska partiet FI leds av två kvinnor. Vad betyder det för demokratin, feminismen, jämställdheten och politiken? Hur är det att vara politiker och kvinna idag – och hur var det förr? Hur påverkas kvinnliga politiker av de radikalnationalistiska röster som idag tar plats i de beslutande församlingarna?

Under hösten 2021 har vi haft äran att få samtala med välkända kvinnliga toppolitiker om deras väg in i politiken, om utmaningar och framgångar, makt och vanmakt, och om vart de tror att demokratin är på väg.

Samtalsserien är ett samarbete mellan Ordfront och Diskrimineringsbyrån Gävleborg. Den första filmen kommer att finnas tillgänglig digitalt hos Ordfront och Diskrimineringsbyrån Gävleborg från den 13 december.

Samtalen innehåller personliga berättelser om den allmänna rösträtten och vad den egentligen innebar – var den så allmän egentligen? 

Se filmerna här. 

Medverkande: Barbro Westerholm, Teysir Subhi och Alice Bah Kuhnke.
Samtalsledare: Anna Wigenmark, Ordfront.