Hur ska jobb skapas när företagen drunknar i skattehöjningar?

I dag presenterade regeringen sin budgetproposition. Den innehåller svindlande 16,49 miljarder i skattehöjningar, samtidigt som ynka 2,4 miljarder satsas på näringslivet, eller drygt 8 miljarder om subventionerna till bostadsbyggande räknas in. Företagarna oroas för vad detta kommer få för konsekvenser för företagen och antalet jobb.

- Regeringen vill höja skatten på arbete, på rut- och rottjänster, på drivmedel, på sparande, och man gör det också dyrare att anställa. Det är en jobb- och företagarfientlig budget, säger Företagarnas vd, Gunther Mårder.

- Regeringens ”näringspolitiska offensiv” och ”jobbpaket” är båda slag i luften, när man samtidigt drar undan mattan för företagen. Det är företagen som skapar riktiga jobb, som får vår gemensamma ekonomi och välfärd att växa och som betalar in nya skattepengar till statskassan, säger Mårder.

Sänkningen av rut- och rotavdraget kommer slå hårt mot respektive bransch. För att protestera har Företagarna bland annat drivit det uppmärksammade #rotupproret på Facebook.

- Regeringen tror sig kunna dra in nästan 6 miljarder på sänkningen av rotavdraget, men beräkningen bygger på ett antagande om att efterfrågan kommer ligga kvar på samma nivå som idag, trots att det blir dyrare. I verkligheten kommer ju betydligt färre ha råd att renovera, vilket leder till att människor sägs upp, seriösa företagare konkurreras ut och att mindre pengar kommer in till statskassan. Redan idag planerar nästan hälften av de små byggföretagen uppsägningar på grund av sänkningen, säger Mårder.

Han är också bekymrad över sänkningen av rut-avdraget.

- Rut-branschen är en av få som domineras av kvinnor – ofta kvinnor med utländsk bakgrund. Den har varit en kraftig integrationsmotor, där kvinnor genom att starta eget också blivit mer ekonomiskt självständiga. Eftersom kvinnor ofta driver personalintensiva tjänsteföretag är personalkostnader dessutom den största utgiftsposten, vilket gör att höga arbetsgivarkostnader drabbar dem mer. Liksom sjuklöneansvar, rigida arbetsmarknadsregler och höga skatter.

Regeringen höjer också arbetsgivaravgiften för unga.

- Kostnaden för att anställa är ett av de främsta tillväxthindren i Sverige idag och att höja arbetsgiviaravgiften är därför att gå åt fel håll, säger Mårder. Vi föreslår att kostnaderna för att anställa istället sänks, exempelvis genom ett arbetsgivaravdrag som skulle kunna riktas speciellt mot mindre och växande företag.

Företagna ser också kritiskt på att löneskatten återinförs för dem över 65 år. Enligt organisationens chefsekonom, Daniel Wiberg, sänder det helt fel signaler

- För att klara välfärden måste fler jobba längre. Nu höjer regeringen skatten för personer över 65 år som arbetar, och sänker skatten för dem som väljer att gå i pension. Det ger märkliga incitament, är det "pensionslinjen" regeringen vill införa?

Även de omfattande skattehöjningarna på bensin och diesel slår mot företagare, inte minst ute i landet. Enligt Företagarna visar regeringen en fundamental oförståelse för företagares och landsbygdens villkor och verklighet. Det är tråkigt, Företagarna tror på vikten av ett levande Sverige även utanför storstäderna.

Günther Mårder är också kritisk till den höjda skatten på sparande på investerarsparkonto och de försämrade villkoren för företagen att få finansieringen genom en inskränkning av investeraravdraget.

- Av Sveriges företag är 99,3 procent småföretag. Trots det har regeringen uppenbarligen inte tagit hänsyn till småföretagares verklighet i budgetarbetet och det kommer synas i jobbsiffror, i pengar som kommer in till statskassan och inte minst i människors möjligheter att starta företag och satsa på sina drömmar.

Men det finns också ljuspunkter i budgeten.

- Vi välkomnar en reformering av det statliga riskkapitalet, och bland annat förslaget om en fond-i-fond struktur för de statliga riskkapitalsatsningarna, så att investeringar alltid sker tillsammans med privata aktörer. En utredning har också föreslagit ett garantisystem för företagslån vilket verkligen kan bidra till att minska risken och kostnaderna för företagslån och därmed underlätta finansieringen, säger Daniel Wiberg.