Gå direkt till innehåll
Nordic Battlegroup redo – drygt 1900 svenskar i höjd beredskap

Pressmeddelande -

Nordic Battlegroup redo – drygt 1900 svenskar i höjd beredskap

Från den första januari fram till den sista juni 2015 har drygt 1900 svenskar höjd beredskap för att göra en insats för EU. De svenska soldaterna ingår i Nordic Battlegroup som består av nästan 2500 personer från Sverige, Estland, Finland, Irland, Lettland, Litauen och Norge.

- Nu är vi redo och kan lösa uppgifter i ett insatsområde tio dagar efter ett EU-beslut, säger överste Torbjörn Larsson, chef för Nordic Battlegroup.

För att snabbt kunna rycka ut till olika konfliktområden har EU stridsgrupper, så kallade battlegroups. Nordic Battlegroup har under det senaste året övat och är nu tillgängligt för en EU-insats. Förutom all personal finns även strids- och transportflyg, helikoptrar och många fordon i beredskap.

Fakta om Nordic Battlegroup

Beredskap: 1 januari – 30 juni 2015.

Deltagande länder: Sverige, Estland, Finland, Irland, Lettland, Litauen och Norge.

Beslut om insats: tas av EU:s medlemsländer.

Deltagare: ca 2500 st (varav drygt 1900 svenskar).

Större ingående delar: en kärna av arméförband, förband för logistik, sjukvård och spaning samt ett flygförband med 8 st JAS 39 Gripen, 7 st helikoptrar (för akutsjukvård och trupptransport) och två transportflygplan.

För mer upplysningar kontakta Rickard Wissman, informationschef för Nordic Battlegroup, 070-663 90 32.

Läs mer på www.forsvarsmakten.se/nbg

Ämnen

Kontakter

Media- och Informationscenter (MIC)

Presskontakt 08-788 8888

Försvarsmakten är genom sin förmåga att utföra väpnad strid Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument.

Försvarsmakten är en myndighet under riksdagen och regeringen med överbefälhavaren (ÖB) som chef.

Väpnad strid är Försvarsmaktens unika kompetens, den skiljer oss från andra myndigheter. Vi ska kunna bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld. Vi ska kunna hävda vår territoriella integritet. Vi ska kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp, värna civilbefolkningen och i krissituationer säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.