Ny antologi undersöker konspirationsteoriers kraft och konsekvenser

Desinformation sprids snabbare än någonsin – och med den tron på konspirationer. I antologin I det fördolda undersöker fyra forskare, på uppdrag av Forum för levande historia, hur konspirationsteorier tar sig uttryck, får fäste och varför vissa människor är mer mottagliga än andra.

Konspirationsteorier har blivit en allt tydligare del av det offentliga samtalet – från till synes oskyldiga påståenden till farlig desinformation. I den nya antologin I det fördolda samlas fyra forskare som belyser konspirationsteorier ur olika perspektiv. Tillsammans visar de hur dessa teorier påverkar vår samtid och varför det är viktigt att förstå deras lockelse och spridning.

– Vi ville samla olika vetenskapliga perspektiv för att visa att konspirationsteorier kan fungera på så många olika sätt och varför de får fäste. Vi hör ofta att någonting är en ”konspirationsteori”, men vad betyder det och varför är det ett problem? säger Oscar Österberg, forskningssamordnare vid Forum för levande historia och redaktör för antologin.

Antologin utforskar bland annat sambandet mellan människors medievanor och benägenhet att tro på konspirationer, hur skolans värld påverkas, och hur konspirationsteorier, eller ”konspirationsprat”, används i olika delar av världen. Ett kapitel visar också hur antisemitiska konspirationsteorier sett ut genom historien och varför de lever kvar än i dag.

– I en tid när desinformation sprids snabbt och fakta ifrågasätts är det viktigare än någonsin att förstå hur konspirationsteorier fungerar. När de bidrar till misstro, fientlighet och radikalisering och i förlängningen försvagar demokratin, måste vi vara särskilt uppmärksamma. Med den här antologin vill vi bidra till ökad kunskap om konspirationsteorier och hur de påverkar samhället, säger Petra Mårselius, överintendent vid Forum för levande historia.

Antologins bidrag är skrivna av:
- Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet
- Andreas Önnerfors, projektledare vid Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet samt docent och professor i idéhistoria
- Annika Rabo, professor emeritus i socialantropologi vid Stockholms universitet
- Oscar Österberg, historiker och forskningssamordnare på Forum för levande historia.

Läs mer och ladda ner antologin här.