Antisemitiska konspirationsteorier sprids snabbt via internet och sociala medier. Vanliga konspirationsteorier handlar till exempel om att judar i hemlighet skulle styra media, ekonomi och samhället i stort. Antisemitismen är ett stort problem för den judiska minoriteten, men den skadar även tilliten mellan människor och hotar vår demokrati i grunden.
Även för de som tror på konspirationsteori
Just nu befinner sig ett 20-tal svenska lärare i Oslo för att studera Norge under andra världskriget med fokus på den nazityska ockupationen och Förintelsen. För att fylla på sin kunskap och förbereda sig för framtida hågkomstresor med elever till Förintelsens minnesplatser i Norge. Under Forum för levande historias ledning.
I år är det 80 år sedan krigsslutet och allt färre ögonvittnen finns
Hur blir Sverige ett land där mänskliga rättigheter bättre förverkligas för alla? En rättsstat där demokratin är stark och levande, där ingen utsätts för diskriminering och där människor står upp för allas lika värde?
På Torget för mänskliga rättigheter och demokrati ordnar Diskrimineringsombudsmannen, Forum för levande historia och Institutet för mänskliga rättigheter en dag fullspäckad av sem
Antisemitismen har ökat de senaste åren och många judar vittnar om en rädsla för att ge uttryck för sin identitet. För att stärka förutsättningarna för judiskt liv och motverka antisemitismen i det svenska samhället presenterade regeringen i går en ny tioårig strategi. Fem myndigheter får nya uppdrag. Forum för levande historia får i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser för att motverka
På Förintelsens minnesdag den 27 januari hedrar vi alla offer och de som riskerade sina liv för att stå upp för människovärdet. I år är det 80 år sedan de nazityska koncentrations- och förintelselägren befriades. Över 170 arrangemang i form av minnesceremonier, utställningar, film och föredrag genomförs runt om i landet.
På Förintelsens minnesdag den 27 januari hedrar vi alla offer och de som riskerade sina liv för att stå upp för människovärdet. I år är det 80 år sedan de nazityska koncentrations- och förintelselägren befriades. Över 170 arrangemang i form av minnesceremonier, utställningar, film och föredrag genomförs runt om i landet.
Regeringen har gett flera nya uppdrag till Forum för levande historia. Det handlar om en bred kunskapshöjande insats för att minnas och dra lärdomar av Förintelsen samt att öka kunskapen om antiziganism och judiskt liv i Sverige.
Forum för levande historia får i uppdrag att samordna och följa upp genomförandet av regeringens nya handlingsplan mot rasism och hatbrott. I arbetet ingår att ta fram ett uppföljningssystem och varje år lämna en samlad redovisning av arbetet till regeringen.
Svenska kommittén mot antisemitism och Forum för levande historia har tagit fram en uppdaterad version av undervisningsmaterialet "Antisemitism – då och nu". Syftet är att öka elevers kunskaper om antisemitism och stärka deras förmåga att identifiera, stå emot och bemöta fördomar och hat mot judar.
Förintelsens minnesdag den 27 januari engagerar många. Ett 130-tal arrangemang är inplanerade runt om i landet. Fackeltåg, konserter, utställningar, filmvisning och föredrag. I Stockholm håller Forum för levande historia en livesänd minnesceremoni kl. 17 med tal, musik och vittnesmål.
Forum för levande historias rapport ”Okunskap, myter och rädsla” visar hur svenska allmänheten tenderar att förklara fördomar och fientlighet som riktas mot judar som grupp. Bland annat anses antisemitism vara ett utländskt påfund kopplat till gamla fördomar och okunskap. Rapporten lyfter också fram förekomsten av stereotyper och antisemitiska tankefigurer i det svenska samhället.
Forum för levande historia kommer att genomföra en ny kartläggning av intolerans bland svenska skolelever. Regeringen beslutade i dag att tilldela myndigheten uppdraget som pågår till 2025. För 2023 tillförs myndigheten en miljon kronor.
Den 1 juni fyller Forum för levande historia 20 år. Samtidigt får myndigheten ett breddat uppdrag. Bland annat förstärks arbetet med fördjupa kunskaperna om antisemitism, antiziganism och andra former av rasism och intolerans.
Det har gått 30 år sedan Christopher Brownings uppmärksammade bok ”Helt vanliga män” gavs ut. Boken ställer frågan: skulle jag ha agerat annorlunda i samma situation? Och vad har världen lärt sig av Förintelsen sedan dess? Följ samtalet digitalt den 26/1 kl. 17– 18.30
Den 27 januari minns och hedrar vi offren för Förintelsen. Nära 200 arrangemang ordnas över hela Sverige och i Stockholm håller Forum för levande historia en livesänd minnesceremoni kl. 13 med tal, musik och vittnesmål.
Örebro blev direkt berört av Förintelsen. Omkring 250 kvinnliga förintelseöverlevande kom dit vid andra världskrigets slut. Hör om beredskapssjukhushet som upprättades, samt om svenska medlöpare och tyska nazister. Samtalet äger rum på Örebro slott och sänds även digitalt.
Under söndagen nåddes vi av beskedet att Hédi Fried har gått bort. Hon har hela tiden funnits vid sidan av Forum för levande historia och vi minns henne som en stark röst för att Förintelsen aldrig får glömmas.
KULTURKRÖNIKA publicerad i Göteborgs-posten den 20 november 2022
Med anledning av Hédi Frieds bortgång har historikern Ingrid Lomfors skrivit en krönika om att Hédi Fried beskrev faran med att glömma Förintelsen och om hur hon tog strid för minnet när alla ville tänka på annat. Lomfors var mellan 2015 och 2021 överintendent på Forum för levande historia.
------------------------------------
Forum för levande historia är på plats under årets Almedalsvecka i Visby den 3–7 juli. Vi kommer att prata om svåra frågor i klassrummet, om att motverka olika former av rasism och om historiens betydelse för att förstå vår samtid.
Möt tecknarna och författarna Mats Jonsson och Joanna Rubin Dranger i ett samtal om att söka sin okända släkthistoria – och att skildra detta i serieboksform. Forum för levande historia arrangerar samtalet i Stockholm och digitalt.
