I kölvattnet av Bunge-domen – gruvbolags ansökan avvisas

Gruvbolaget LKAB ansökte i juli 2016 om ändringstillstånd för utökning av sin verksamhet i Malmberget som bedrivs inom industriområdet Vitåfors. I slutet av augusti 2018 avvisade Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) ansökan (M 10355–17) på grund av att miljökonsekvensbeskrivningen inte omfattade hela verksamheten utan endast den sökta ändringen. Enligt domstolen skulle utökningen sammantaget med den redan pågående verksamheten kunna påverka det närliggande Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem på ett betydande sätt vilket aktualiserar kravet på Natura 2000-tillstånd. Domstolen ansåg sig sakna en heltäckande miljökonsekvensbeskrivning för att kunna avgöra graden av påverkan. MÖD:s avvisande går i linje med den praxis som vuxit fram i kölvattnet av Bunge-domen (NJA 2013 s.613).

LKAB inkom den 12 juli 2016 med ansökan om ändringstillstånd avseende verksamheten i Vitåfors som innefattade användandet av rågods från andra gruvor samt en ökad deponering av anrikningssand. Senaste grundtillståndet enligt miljöbalken för verksamheten i Vitåfors meddelades år 2007. Från LKAB:s pågående verksamhet släpps vatten ut till Lina älv som ingår i ett Natura 2000-område. En prövning av verksamhetens påverkan på detta område har aldrig gjorts då Natura 2000-bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) infördes efter det att verksamheten påbörjades. MÖD konstaterar i domen att den sökta ändringen av verksamheten kräver en Natura 2000-prövning trots det att den pågående verksamheten påbörjades innan införandet av relevanta Natura 2000-bestämmelser 1 juli 2001.

Enligt MÖD ska bedömningen av en verksamhets påverkan på skyddade livsmiljöer och arter göras tillsammans med andra pågående och planerade projekt. Det är således den samlade påverkan från hela verksamheten samt planerade ändringar som ska ligga till grund för en Natura 2000-prövning i en tillståndsprocess, och inte enbart påverkan från den del som avser ändringsansökan. MÖD hänvisar i frågan till den uppmärksammade Bunge-domen. I detta mål klargjorde Högsta Domstolen (HD) att en tillståndsprövning som omfattar ett Natura 2000-område måste innehålla en samlad bedömning av verksamhetens alla aspekter för att pröva återverkningarna på det skyddade området. Denna bedömning ska göras även när prövningen av en verksamhet är uppdelad i flera etapper. HD hänvisar i sitt resonemang till unionsrättens krav på fullständighet, exakthet och slutlighet i tillståndsprövningen.

MÖD konstaterar även i enlighet med Bunge-domen att det inte behöver klarläggas att en verksamhet har en betydande miljöpåverkan på ett Natura 2000-område för att aktualisera en Natura 2000-tillståndsprövning. En sådan prövning ska istället göras så snart det är troligt att det finns en betydande påverkan.

En miljökonsekvensbeskrivning används för att få en helhetssyn på den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. Med beaktande av HD:s krav som klargjordes i Bunge-domen ansåg MÖD att miljökonsekvensbeskrivningen som LKAB lämnat in inte utgjorde ett tillräckligt heltäckande underlag för att bedöma påverkan från hela verksamheten på Natura 2000-området. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattade nämligen endast den sökta ändringen.

MÖD har tidigare avvisat ansökningar på grund av bristfälliga miljökonsekvensbeskrivningar. I samband med tillståndsprocessen för Stockholms Citybana (M 15075–05) avvisade MÖD ansökan om utpumpning av grundvatten på grund av en otillräcklig miljökonsekvensbeskrivning. Bland annat saknades huvudtunnelns exakta dragning och den samverkande påverkan på grundvattnet. Domstolen poängterade att en miljökonsekvensbeskrivning ska omfatta alla miljömässiga konsekvenser av den planerade verksamheten oavsett tillståndspliktens omfattning. I övrigt anförde domstolen att en prövning till omfattningen ska bestämmas så att alla samverkande faktorer ska prövas samtidigt.

Sammanfattningsvis har det i kölvattnet av den kontroversiella Bunge-domen vuxit fram en klar och tydlig ståndpunkt i praxis. En verksamhets olika delar ska trots separata etapper och processer bedömas som en helhet för att möjliggöra en rättvisande bild av den framtida påverkan. Detta som ett resultat av unionsrättens krav på fullständighet, exakthet och slutlighet. Kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla har givetvis formats i samklang med denna utveckling. En heltäckande miljökonsekvensbeskrivning som avspeglar hela verksamheten är nödvändig för att kunna göra den samlade bedömning som krävs. För sökanden av till exempel ett ändringstillstånd kan det vara svårt att veta vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla för att utgöra tillräckligt underlag för en samlad bedömning. Vidare är det kostsamt för sökanden att vid varje ändring som kräver tillstånd behöva utforma en betydligt mer omfattande miljökonsekvensbeskrivning.

Vi på Foyen anser att praxis är mycket tydlig, en miljökonsekvensbeskrivning får inte avgränsas för snävt. Kravet på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska omfatta i Natura 2000-sammanhang utgör en utmaning, inte minst med de nya reglerna i 6 kap miljöbalken vilka trädde i kraft 1 januari 2018. När LKAB nu får börja om från samrådsstadiet är det även ett antal nya frågor att ta ställning till och redovisa i miljökonsekvensbeskrivningen.

Har Du frågor om miljökonsekvensbeskrivningar och tillstånd?

Kontakta:

Pia Pehrson, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma
pia.pehrson@foyen.se

Mikael Jonasson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
mikael.jonasson@foyen.se

Björn Eriksson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
bjorn.eriksson@foyen.se