Reglerna om företags hållbarhetsrapportering utökas

Att ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv är idag grundläggande för företag för att stå sig i konkurrensen då medvetenheten kring miljö och mänskliga rättigheter ökar bland konsumenterna. Utöver de rent konkurrensmässiga fördelarna är det också alltmer angeläget för företag att ha koll på hållbarhetsfrågor ur ett regelefterlevnadsperspektiv.

Den 27 mars 2024 överlämnade regeringen en ny proposition till riksdagen (Regeringens proposition 2023/24:124). Propositionen har tagits fram för att genomföra två EU-direktiv i svensk rätt. Det ena direktivet är det så kallade CSRD-direktivet från december 2022 som berör företags hållbarhetsrapportering och som utgör en del av EU:s arbete mot målet om ett klimatneutralt Europa år 2050 ((EU) 2022/2464 Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)). Det andra direktivet EU 2022/231 om jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag m.m. berörs inte i denna artikel.

Syftet med företagens hållbarhetsrapportering är att tillhandahålla finansmarknaden tillgång till tillförlitlig och jämförbar information från företag om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Tanken är att informationen ska bidra till att styra in kapital mot hållbara satsningar. Avsikten med det nya CSRD-direktivet är att förbättra kvaliteten, jämförbarheten och transparensen i företagens hållbarhetsinformation.

I CSRD-direktivet omnämns investerare, däribland kapitalförvaltare, som ett exempel på en grupp aktörer som kan använda hållbarhetsinformationen för att bättre förstå de risker och möjligheter som hållbarhetsfrågor medför för deras investeringar och investeringarnas inverkan på människor och miljö. En annan grupp som omnämns i CSRD-direktivet är aktörer i det civila samhället, däribland icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter, som kan använda hållbarhetsinformationen från företagen till att på ett bättre sätt hålla företagen ansvariga för deras påverkan på människor och miljö.

Regler om hållbarhetsrapportering finns sedan tidigare i årsredovisningslagen (1995:1554) men i den nya propositionen föreslås ett antal ändringar och tillägg i lagstiftningen för att efterleva CSRD-direktivet. En framträdande skillnad är att kravet på att ta fram en hållbarhetsrapport utvidgas till att omfatta även små och medelstora företag som är börsnoterade. Ett börsnoterat företag som har fler än 10 personer anställda och har en nettoomsättning som överstiger 10 miljoner kronor ska komma att omfattas av kravet om hållbarhetsrapportering enligt den nya propositionen.

Utöver att kravet om hållbarhetsrapportering kommer att gälla för fler företag så innebär lagändringarna enligt propositionen även att rapporten ska granskas av en revisor samt att kraven på innehållet i hållbarhetsrapporten blir mer omfattande och ska genomföras enligt ny rapporteringsstandard. Lagändringarna föreslås träda i kraft i Sverige den 1 juli 2024.

Men trots att CSRD-direktivet ännu inte hunnit genomföras i svensk rätt så är nästa direktiv om hållbarhetsrapportering redan på gång från EU. EU:s medlemsstater nådde nyligen en överenskommelse om ett nytt direktiv som utgör ett komplement till CSRD, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Det nya direktivet syftar till att ytterligare höja kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen och är tänkt att börja gälla i början av år 2027.

Det återstår att se vilka närmare konsekvenser de nya EU-direktiven kommer att få för svenska företag, men ett som är säkert är att företag i allt större omfattning måste börja anamma ett tydligt hållbarhetsperspektiv och beakta hållbarhetsfrågor i sin verksamhet. Ett konkret sätt att arbeta med dessa frågor är exempelvis att eftersträva ansvarsfulla värdekedjor via de avtal som träffas med underleverantörer etc. Samtidigt är det viktigt att hitta en lämplig och pragmatisk ambitionsnivå på hållbarhetsarbetet så att inte, i vart fall små och medelstora företag, fastnar i byråkratiska rutiner.

Hör av dig till oss på Foyen om ditt företag vill ha hjälp med översyn av era avtal och er rapportering ur ett hållbarhetsperspektiv.

Pia Pehrson, advokat/partner – pia.pehrson@foyen.se

Johanna Lenell, advokat – johanna.lenell@foyen.se