Att ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv är idag grundläggande för företag för att stå sig i konkurrensen då medvetenheten kring miljö och mänskliga rättigheter ökar bland konsumenterna. Utöver de rent konkurrensmässiga fördelarna är det också alltmer angeläget för företag att ha koll på hållbarhetsfrågor ur ett regelefterlevnadsperspektiv.
Den 12 december 2023 röstade Europaparlamentet igenom en ny EU-förordning, The Critical Raw Materials Act, vars syfte är att säkerställa en hållbar och säker försörjning av kritiska råmaterial (CRM) inom EU. Rättsakten kommer träda i kraft i början av år 2024.
Europeiska rådet har tagit ett stort steg framåt för EU:s klimatomställning genom att anta ett nytt direktiv om förnybar energi. Detta beslut kommer som en del av det så kallade 55%-paketet, som syftar till att minska EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 procent före 2030. Det nya direktivet fokuserar på att öka andelen förnybar energi i EU:s totala energiförbrukning.
Klimatnytta och samhällsnytta måste ges en avgörande plats i intresseavvägningen vid tillståndsprövningar, annars riskerar satsningarna i Sverige på gruvor, klimatsmart industri och förnybar energi att utebli. Det krävs också ett antal förtydliganden i miljöbalken och artskyddsförordningen för att öka förutsägbarheten och effektiviteten i tillståndsprövningarna.
Regeringen har nyligen överlämnat ett förslag till ändring i miljöbalken som ska leda till ett förbättrat genomförande av avfallsdirektivet i svensk rätt. Bland annat föreslås ett förtydligande införas om vad som ska anses vara en biprodukt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.