Ytterligare ett avgörande angående intern upphandling genom kommunal samverkan inom avfallshantering. En analys av Kammarrätten i Stockholms mål nr 1232-24 kopplat till Konkurrensverkets talan mot SYSAV.
Solcellsanläggningar blir allt vanligare i Sverige som en del av övergången till förnybar energi. Frågan om när dessa anläggningar kräver bygglov är dock inte alltid självklar. Mark och miljööverdomstolen (“MÖD”) har i en nyligen avgjord dom, mål P 5094–23 av den 23 oktober 2024, tagit ställning till huruvida en solcellsanläggning ska anses utgöra en byggnad för vilken bygglov krävs eller inte.
Grönt ljus för att tilldela del av ramavtal till den anbudsgivare som har näst lägst pris med tillämpning av de priser som anbudsgivaren med lägst pris offererat.
EU-domstolen har i ett färskt avgörande (mål C-737/22) tillåtit att en upphandlande myndighet tilldelar den anbudsgivare som offererat det ekonomiskt näst mest fördelaktiga anbudet en del av ett ramavtal under förutsättning att anbuds
EU har i juni 2024 antagit direktiv (2024/1785/EU) (”ändringsdirektivet”), en uppdaterad version av industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU) (”IED”) för att anpassa det efter de skärpta miljömålen i EU. Detta innebär betydande förändringar för industrins miljöarbete och kommer att påverka svenska industriverksamheter på flera sätt.
Äntligen har remissen kommit med de uppdaterade standardavtalen för bygg-, anläggning- och installationsentreprenader, AB/ABPU 25. Standardavtalen har fått en ny kostym med ny kapitelindelning. Inte heller kommer det finnas kommentarer till bestämmelserna utan dessa kommer istället att samlas i separata motiv till avtalen. En annan nyhet är avtalens anpassning till digitaliseringen inom byggbransc
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har genom dom meddelad den 25 oktober 2024 (M 11266–23) kommit med ett nytt intressant avgörande gällande förorenade områden där frågor om ansvar och möjlighet till jämkning samt ansvar för utförande av utredningar behandlas.
När vissa större projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan krävs att kommunen antar en detaljplan för att projektet ska få genomföras. Dessa projekt benämns MKB-projekt och kan, om de hanteras felaktigt, medföra stora bekymmer vid kommunens planläggning. I värsta fall kan en felaktig hantering innebära att detaljplanen upphävs.
När upphandlande myndigheter[1] gör sina inköp måste dessa som bekant ske genom den formella konkurrensutsättning som regleras i LOU. Ett känt undantag från detta är när upphandlande myndigheter ska hyra lokaler, det s.k. hyresundantaget. Lokaler behöver inte sällan anpassas för hyresgästers behov och gränsdragningen mellan upphandlingspliktiga entreprenader och hyreskontrakt är ofta svår att göra
Efter en lång tid av nedrustning har det säkerhetspolitiska läget i världen förändrats, och Sverige har i stället börjat satsa på en återuppbyggnad av försvaret. Samtidigt som försvaret förbereder sig för hot utifrån rapporteras det nästan dagligen om konflikter inom den organiserade brottsligheten i landet, och nya förslag för att komma till rätta med gängkriminaliteten presenteras på löpande ban
Ett vanligt argument för att välja skiljeförfarande är att avgörandet är slutgiltigt och inte kan överklagas i sak.
I en nyligen meddelad dom, T 1247-23, har Högsta domstolen (HD) fastställt viktiga principer för när en skadelidande kan kräva ersättning från en skadevållare för betalningar som gjorts till tredje man genom förlikning. Fallet rörde en vattenskada orsakad av ett städbolag i samband med en bostadsförsäljning.
Foyen är stolta över att åter igen få representera Sverige med vårt senaste bidrag avseende den svenska gruvmarknaden. Panoramic är en internationell publikation som författas av ledande advokater och advokatfirmor inom respektive område och jurisdiktion.
Riksdagen har beslutat att ändra minerallagen för att effektivisera tillståndsprocesserna för gruvor i Sverige. Trots kritik från Lagrådet röstades förslaget, som innebär att Natura 2000-tillstånd inte längre är ett krav för bearbetningskoncession, igenom den 29 maj 2024 och träder i kraft 1 juli 2024.
Under Almedalsveckan samlas återigen många av branschens aktörer för att diskutera avgörande framtidsfrågor. AI-utvecklingen är ett av de ämnena som står högt på dagordningen. Möjligheterna och idéerna sprudlar och samtalen kommer med all säkerhet att fortsätta även efter att det sista seminariet på ämnet tonat ut.
Riksdagen har nyligen klubbat regeringens förslag om att förenkla tillståndsprocessen för elnät. De nya reglerna, som träder i kraft den 1 juli 2024, fokuserar på starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje.
Den 23 maj 2024 överlämnade regeringen propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (Prop. 2023/24:152) till riksdagen. Genom lagförslagen vill regeringen möjliggöra för effektivare och snabbare miljötillståndsprocesser. Detta är viktigt för att Sverige ska kunna möta de utmaningar som klimatomställningen innebär och även säkra näringslivets konkurrenskraft.
Den 3 maj publicerade Konkurrensverket ett utkast till ställningstagande i en rättsfråga som då och då diskuterats, frågan om de hävdvunna reglerna om ÄTA-arbeten i våra standardavtal AB 04 och ABT 06 kan tillämpas fritt som tidigare eller om förbudet mot väsentliga ändringar i LOU sätter käppar i hjulen. I sitt ställningstagande sätter Konkurrensverket oväntat ned foten och det rejält.
Noll fel vid slutbesiktning kan framstå som en svåruppnåelig vision. Samtidigt kommer man inte ifrån att ett besiktningsförfarande där entreprenadens avtalsenlighet bedöms efter att arbetet utförts skapar stora osäkerheter för såväl entreprenörer som beställare. Glappet mellan avsett och faktiskt utförande kan vara svårt att såväl identifiera som rätta till i efterhand.
I en tid då säkerhetsfrågor blir allt viktigare är det avgörande att ha tillgång till rätt och uppdaterad information om hur säkerhetsskyddade upphandlingar ska hanteras – våra jurister kommenterar Upphandlingsmyndighetens uppdaterade vägledning.
”Fullständig kontroll”, ”Full insyn” och ”Tvistlösa entreprenader”. Detta är knappast uttryck som förknippas med dagens byggentreprenader. Däremot är det den typen av förväntningar som finns inför den förestående implementeringen av AI-stödda arbetssätt i entreprenader och fastighetsförvaltning.
Foyen är en affärsjuridisk advokatbyrå med starkt branschfokus inom bygg- och fastighetsbranschen. Sedan starten 1987 har Foyen levererat juridiska lösningar och en absolut spetskompetens till det privata och offentliga samhällsbygget. Våra viktigaste grundpelare för verksamheten är branschfokus och affärsförståelse. Foyen har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Tillsammans är vi ca. 100 medarbetare.
Våra huvudområden är bygg- och fastighetsbranschen, teknikintensiv industri, gruv-och skogsnäring, offentliga affärer, energisektorn, miljöområdet, IT-juridik samt branschöverskridande affärsjuridik.
Regeringsgatan 38
SE-103 89 Stockholm
Sweden