Att växa upp i en familj med spel- och alkoholmissbruk lämnade Helen Lidman med en känsla av ensamhet och vilsenhet. Hon försökte döva tomheten med jobb, alkohol och relationer men hittade inget som kunde fylla tomrummet. Tills hon mötte Gud. 🙏❤️
Som barn hade hon tidigt ett minne av att känna sig vilsen, ensam och utan en tydlig identitet. Hennes strategi under uppväxten var att inte synas eller märkas så när hon i tonåren i sin längtan efter att bli älskad, sedd och bekräftad hittade alkoholen som hjälpte henne ur sitt skal var det med skräckblandad förtjusning. För efter varje fylla kom baksmällan, den känslomässiga värre än den fysiska.
— Jag skämdes över saker som jag gjort. Alkoholen var mitt livselixir och jag trodde att jag hade koll, det tog lång tid innan jag insåg att jag inte hade det, säger hon.
Utåt sett levde familjen ett medelklass-svenssonliv med utlandssemestrar och bra jobb. Helen som alltid haft lätt för sig i skolan lyckades få bra betyg trots att en stor del av tiden ägnades åt festande. När hon började jobba blev strävan efter pengar och en god ekonomi det som hon hängde upp livet på vid sidan av alkoholen.
Det var inte förrän hon blev gravid med sin son som hon insåg hur mycket alkoholen betydde för henne. Med hjälp från sjukvården blev hon introducerad till 12-stegsprogrammet och redan efter första mötet kände hon sig fylld av en kärlek, hopp och kraft som hon inte känt tidigare och hon visste att hon ville komma tillbaka.
— Det var som att bli omsluten av Gud själv. Jag har alltid varit andligt sökande och nu i efterhand kan jag se att Gud knackat många gånger på min dörr men jag har inte släppt in honom. Jag levde ju i en helt annan värld och hade ingen kristen förebild, säger Helen.
Läs om Helen Lidmans väg till Gud, artikeln finns publicerade i vår tidning Stridsropet nr. 1 2023, länk via @fralsningsarmen
