Ny undersökning: Behovet av civilsamhället ökar i kommunerna

Sju av tio kommunpolitiker bedömer att behovet av civilsamhällets organisationer kommer att öka under det kommande året. Samtidigt menar hälften av kommunpolitikerna att regeringens neddragningspolitik påverkar föreningslivet i deras kommuner. Det visar en ny Demoskopundersökning som har gjorts på uppdrag av Fremia. Resultaten skiljer sig åt en hel del mellan olika kommuner och beroende på partitillhörighet.

Konsekvenserna av våra största samhällsutmaningar landar ofta in hos kommunerna. Arbetslöshet, ofrivillig ensamhet, psykisk ohälsa, gängkriminalitet är alla exempel på sådant som i olika utsträckning påverkar landets kommuner. Och utmaningarna har blivit allt svårare för många kommuner att hantera på egen hand.

Resultaten i en ny Demoskopundersökning, som Fremia har beställt, visar att 70 procent av kommunpolitikerna bedömer att behovet av stöd från civilsamhällets organisationer kommer att öka i deras kommuner det kommande året.

– Resultatet är både oroväckande och glädjande. Oroväckande eftersom en stor andel kommunpolitiker menar att deras kommuner möter såpass stora utmaningar att behovet av stöd från civilsamhället ökar. Men samtidigt glädjande eftersom det visar på en stark tilltro till civilsamhällets kapacitet att lösa samhällsproblem, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare hos Fremia.

Regeringens politik påverkar föreningslivet

Samtidigt som de ser ett större behov av civilsamhällets insatser, anser hälften av landets kommunpolitiker att de förändringar som regeringen har genomfört när det gäller villkor och finansiering till civilsamhället, med bland annat kraftigt minskade anslag till folkbildningen, kommer att påverka föreningslivet i deras kommun.

– Det är tydligt att kommunpolitikerna, som befinner sig i frontlinjen av samhällsutmaningarna, ser att regeringens nedskärningar har konsekvenser för föreningslivet. Det är människor som drabbas och jag är orolig för hur den här utvecklingen slår mot de mest utsatta i samhället, säger Patrik Schröder.

Resultateten i Demoskopundersökningen får stöd i en medlemsundersökning som Fremia genomförde våren 2024. Många av Fremias medlemmar vittnade om en ohållbar ekonomisk situation, där offentliga ersättningar och bidrag inte håller jämna steg med löne- och kostnadsökningar. En tredjedel av dem som svarade förutsåg varsel eller uppsägningar inom de närmaste sex månaderna. Nästan hälften uppgav att intäkterna minskar jämfört med föregående år, och 38 procent av respondenterna förväntade sig minskade intäkter under det kommande året.

– Behovet att civilsamhällets organisationer är stort runtom i landet. Både av konkreta stödinsatser som matkassar till dem som har det svårt ekonomiskt, men också av den gemenskap, tillit och medmänsklighet som frodas i föreningslivet. Ett livskraftigt civilsamhälle, med studieförbund, trossamfund, idrottsföreningar, scouter – organisationer som höjer sin röst och pekar på brister och lösningar i samhället – är en avgörande del av det vi kallar svensk kultur.

– Att många av civilsamhällets organisationer tvingas dra ner på sin verksamhet, samtidigt som behoven av insatser ökar, är helt enkelt inte en hållbar samhällsutveckling, säger Patrik Schröder.

Undersökningen omfattar svar från 4 048 kommunpolitiker och har genomförts av Demoskop på uppdrag av Fremia.

Ta del av hela undersökningen: https://www.fremia.se/politiker2024

För mer information och kommentarer, kontakta:
Patrik Schröder, samordnare civilsamhälle hos Fremia, 08-702 54 06, patrik.schroder@fremia.se