45 skäl att prioritera skolkuratorerna

Debattartikel i SvD Brännpunkt 17/6 2014. 

Självmord är den enskilt vanligaste dödsorsaken bland unga. En stärkt elevhälsa och satsningar på skolkuratorer är avgörande för att förebygga mobbning, vilket i förlängningen räddar liv. Vi kräver en skärpt skollag så alla barns rätt till en skolkurator säkerställs. 

Hur beskriver man 45 barn? Som tre fotbollslag, som två skolklasser, som 90 föräldrars allt? Som 45 William, Amir eller Emma? Eller - som nattsvart statistik. 45 var nämligen det antal personer under 20 års ålder som begick självmord 2012. Det är nästan en ung i veckan.

Det finns aldrig en anledning till att en ung individ tar livet av sig. Men enligt forskning gjord vid NASP (nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) har en övervägande andel av de som genomför självmordsförsök blivit mobbade. Samtidigt räknar Skolverket med att runt 50 000 elever mobbas varje år, en siffra som legat konstant sedan 1990-talet. Ett antal av dem kommer att drivas så långt att de inte längre orkar leva.

För att förebygga mobbning krävs det att hela skolan under rektorns ledning är involverad, från skolpersonal till elever och föräldrar. I det arbetet behövs hela elevhälsan där alla professioner bidrar med sin specifika kompetens. En nyckelperson i det förebyggande arbetet är skolkuratorn som med sin kombinerade sociala och psykosociala kompetens har en central roll i trygghetsarbetet på en skola. Därför anser vi att en stärkt elevhälsa med en tydlig satsning på skolkuratorer är väsentlig för att minska mobbningen, vilket i förlängningen både förebygger psykisk ohälsa och räddar liv.  

Skolkuratorn ska både jobba förebyggande och akut, men en Novus-undersökning Akademikerförbundet lät genomföra 2012 visar att tre av fyra skolkuratorer tvingas prioritera bort det förebyggande arbetet för att hantera akuta situationer. Idag presenterar vi därför ett konkret förslag som kan förbättra arbetssituationen för skolkuratorerna och för de tiotusentals barn som är mobbade: Ingen kurator ska ha ansvar för mer än 300 elever.

Enligt skollagen ska alla elever ha "tillgång till" en skolkurator. I praktiken har denna formulering dock gett skolorna ett stort utrymme för tolkning. ”Tillgång till” kan tex innebära att man tillhör en central elevhälsa där en skolkurator endast kallas in vid akuta situationer. Då faller det viktiga förebyggande arbetet en kurator gör bort.  En ”tillgänglig” skolkurator är en kurator som finns på plats i skolan. Det är en förutsättning eftersom ett trygghetsarbete kräver kontinuitet för att genomsyra hela skolans verksamhet.

·  6 av 10 skolkuratorer anser inte att de till fullo kan utföra sitt arbete så det lever upp till skollagen

·  7 av 10 säger att de har en hög eller för hög arbetsbelastning som gör att de knappt hinner med sina arbetsuppgifter

·  7 av 10 menar att elevernas problematik förvärrats under de senaste åren pga nätmobbning

Tolv procent av Sveriges skolkuratorer ansvarar för fler än 1000 elever. Statistiskt sett är 70-80 av dessa elever mobbade. Att detta är en orimlig situation säger sig självt. Det är både ohållbart för varje enskild anställd såväl som för de barn som är utsatta vars rop på hjälp riskerar att förbli ohörda.

Svenska skolläkares förening och föreningen Suicide Zero rekommenderar en bemanning som motsvarar en skolkurator per 275-400 elever. Samtidigt visar Akademikerförbundets undersökning att kvaliteten på skolkuratorns hälsofrämjande och förebyggande arbete kraftigt försämras när en kurator har ansvar för fler än 300 elever. Kompetensutveckling och handledning av lärare samt förebyggande arbete med elevgrupper är några av de uppgifter som måste prioriteras bort direkt till förmån för akuta situationer. Därför är det just vid 300 som gränsen bör dras.

Att minska självmorden bland unga handlar givetvis om flera olika saker. Som att ha en utvecklad barnpsykiatri, att vuxna är närvarande i ungdomens liv och att minska stigma för psykisk ohälsa. Men en viktig plats som möter alla unga är skolan, och då måste skolan ges de absolut bästa förutsättningarna för att fånga upp de barn som är i riskzonen.

Vi anser att formuleringen ”tillgång till” inte är tillräckligt stark för att en skolkurator ska kunna utföra sitt arbete så som lagen kräver. ”Tillgång till” gör inte tillräckligt mycket för de 50.000 barn som är mobbade. ”Tillgång till” gör inte tillräckligt för de 45 unga som varje år tar sitt liv. Att stärka elevhälsan handlar om att skapa en hållbar skolmiljö där barn och unga växer upp i trygghet. Skolkuratorns roll ska inte handla om att släcka bränder, utan om att se till så de aldrig uppstår.

Signeras:

Lars Arrhenius, Generalsekreterare Friends
Fredrik Malmberg, barnombudsman
Britta Alin Åkerman, professor emerita NASP, Karolinska institutet
Heike Erkers, Ordförande Akademikerförbundet SSR
Ludmilla Rosengren, Ordförande Suicide Zero
Sara Millberg, Vice ordförande Sveriges skolkuratorers förening