Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Så mycket kostar mobbningen

Den mobbning som sker i Sveriges skolor under ett år kostar samhället 17, 5 miljarder kronor under de följande 30 åren. Det är slutsatsen av en socioekonomisk studie som nationalekonomen Ingvar Nilsson och hans kollegor gjort på uppdrag av Stiftelsen Friends.

– Pengarna är egentligen inte det intressanta. Det högsta priset är mänskligt och betalas av de barn som utsätts. Men när våra politiker får siffror på de ekonomiska förluster som samhället gör på grund av mobbningen, ökar också pressen på dem att agera, säger Friends generalsekreterare Lars Arrhenius.

Friends har tagit hjälp av nationalekonomen Ingvar Nilsson och hans team, som gjort socioekonomiska kalkyler med hjälp av metoder som de har jobbat fram under 30 år. De har räknat på vilka kostnader mobbning leder till för olika samhällsaktörer – skola, kommun, län och stat – på kort och på lång sikt.

Friends har också tagit fram en ett webbverktyg där man kan räkna på kostnaderna för sin kommun eller sitt landsting. Verktyget låter dig också se vad mobbningen normalt sett kostar för skolor, beroende på deras elevantal. Verktyget hittar du på www.mobbningenskostnader.se

Rapportens viktigaste slutsatser:

* Den mobbning som drabbar elever i Sverige under ett år kostar samhället cirka 17, 5 miljarder kronor under de följande 30 åren. Översatt till en kommun med 50 000 invånare blir kostnaden runt 81 miljoner kronor.

* Mobbningen under ett år på en skola med cirka 1 000 elever kostar samhället cirka 14 miljoner kronor under de följande 30 åren. Samma pengar hade räckt till 25 årslöner för kuratorer, lärare eller sjuksköterskor.

* Det finns en övervältringseffekt som riskerar att hämma beslutsfattandet. Lite tillspetsat är det rektorn som får budgetera för den förebyggande insatsen, medan det är en socialchef eller landstingsmajoritet som räknar in vinsten fem eller tjugo år senare.

Friends föreslår:

1. Inrätta en statlig fond som hjälper huvudmännen ekonomiskt med trygghetsarbetet. Huvudmännen är skyldiga att leva upp till Skollagens krav. Men som våra beräkningar visar är det huvudmännen som bekostar satsningen för det förebyggande arbetet, medan det är staten och landstinget som gör den största långsiktiga besparingen. Då är det också rimligt att staten går in och tar en del av det ekonomiska ansvaret.

2. Kräv att samtliga huvudmän återkommande mäter och redovisar hur det ser ut med mobbning och kränkningar i deras skolor. Det skulle leda till en ökad medvetenhet om utmaningarna. De goda exemplen blir lättare att lyfta fram. Samtidigt får skolor med stora problem en tydlig lägesbeskrivning; därmed blir det också lättare att hitta rätt åtgärder.

3. Prioritera upp trygghetsarbetet både i lärarutbildningarna och i lärarnas fortbildning. Trygghetsarbetet finns med i paketet av färdigheter och förmågor som lärarstudenter ska tillgodogöra sig för att få sin examen. Däremot känner inte alla lärare att de har fått tillräcklig kunskap och kompetens för att motverka kränkningar och mobbning. Bland dem med tio undervisningsår eller färre, så säger tre av tio att de saknar den kompetensen. Dessutom har lärare som redan har utexaminerats rätt att få de verktyg som krävs för att leva upp till Skollagens krav.

4. Skärp Skollagen gällande hur många elever en skolkurator maximalt får ha ansvar för. Enligt Skollagens kapitel 2 ”ska det finnas elevhälsa”. Och ”Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande”. Men skolkuratorernas förebyggande arbete är idag alltför ofta satt på undantag. Akademikerförbundet SSR har visat att när antalet elever per kurator blir fler än 300, så minskar möjligheten att arbeta förebyggande på ett tillfredsställande sätt. Ungefär nio av tio kuratorer beskriver enligt en undersökning från Novus sitt arbete som i viss utsträckning ”akutstyrt”. Kuratorerna måste få bättre möjligheter att arbeta förebyggande.

– Vi måste börja tänka långsiktigt. Vår studie bekräftar att Sverige inte har råd med den enorma kostnad som mobbningen innebär – vare sig mänskligt eller ekonomiskt, säger Lars Arrhenius.

#mobbningenskostnader

Ämnen

Kategorier


Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Organisationen utbildar och stödjer skolor och idrottsföreningar i hela landet. Friends vision är ett samhälle där barn och unga växer upp i trygghet och jämlikhet.
www.friends.se  

Kontakter

Naod Abera

Presskontakt Pressansvarig Friends 0707255433

Relaterat innehåll

Om Friends

Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Organisationen utbildar och stödjer skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet. Friends vision är en värld där inget barn utsätts för mobbning.

Friends arbetar långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. Friends har idag ca 35 anställda med varierande bakgrunder. Gemensamt för Friends utbildare är att alla har stor erfarenhet av arbete med barn och unga såsom pedagoger, lärare, idrottstränare, beteendevetare och liknande. Genom tre regionkontor finns Friends representerade i hela landet och har sedan starten 1997 samarbetat med ca 1500 skolor.

Verksamheten finansieras genom insamling från privatpersoner och företag, samt via arvoden från de utbildningar som stiftelsen genomför. Friends har ett s k 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll.