Ny rapport: Trots tro på demokrati – bara varannan svensk upplever att de har möjlighet att påverka

Svenskarna är överens om att det är viktigt att bevara demokratin – trots det upplever sig bara varannan ha möjlighet att påverka hur samhället förändras, och nära tre miljoner svenskar är rädda för negativa konsekvenser om de uttrycker sina åsikter. Det framgår i Förändringsrapporten från demokratiarenan Frihamnsdagarna, där man undersökt svenska folkets syn på samhällsutveckling, demokrati och påverkan.

När världens mest demokratiska länder listas hamnar Sverige i topp, och ett demokratiskt samhälle är något de flesta svenskar tar för givet. Men det skakiga politiska världsläget kan ha ställt frågan på sin spets: I princip alla svenskar (95 %) tycker demokrati är viktigt, men bara varannan medborgare (45 %) känner att de kan vara med och påverka hur samhället förändras. Det framgår i den nya rapporten Förändringsrapporten 2024 där Novus, på uppdrag av Frihamnsdagarna, undersökt svenska folkets syn på samhällsutveckling, demokrati och påverkan.

Svenskarna ser sitt eget ansvar – men få engagerar sig
Men vad betyder egentligen en demokrati om man ändå inte upplever en möjlighet att vara med och påverka? Undersökningen visar att svenskarnas uppfattning är komplex. En majoritet (85 %) ser visserligen sitt eget ansvar i att samhället ska förändras i den riktning som de själva önskar, men att faktiskt engagera sig är inte lika självklart. 4 av 10 menar att de inte alls engagerar sig för förändring på något sätt.

Dessutom är var tredje svensk (37 %) rädd för negativa konsekvenser, exempelvis i form av hat, om de uttrycker sina åsikter om samhället.

– Idag har vi färre demokratier i världen än på 35 år. Utvecklingen går åt helt fel håll, och vi har alla ett ansvar att stå upp för vår demokrati. Därför är det problematiskt att så många svenskar upplever att de inte har möjlighet att påverka, eller känner sig otrygga att uttrycka sina åsikter. Genom undersökningen får vi insikter om svenskarnas syn på samhällsutvecklingen som inte bara blir värdefulla för oss på Frihamnsdagarna, utan för samhället i stort, säger David Björneloo, verksamhetsledare och medgrundare av Frihamnsdagarna.

Behovet av demokratiska arenor
Viljan att bibehålla det demokratiska samtalet är trots allt i allra högsta grad vid liv, om du frågar svenskarna. 6 av 10 anser att det finns ett behov av demokratiska arenor i samhället för att diskutera samhällsfrågor. De som tycker behovet är störst är samma grupp som redan engagerar sig i att skapa förändring i samhället – något som talar för att engagemang föder mer engagemang.

I frågan om demokratiskt engagemang föds också frågan om vem som bär på ansvaret för samhällsutvecklingen. Undersökningen visar att svenskarna lägger störst ansvar på regeringen och politiska beslutsfattare (85 %). Men fler än var fjärde (26 %) anser också att företag och näringsliv har ett stort ansvar i frågan.

– Vi startade Frihamnsdagarna med övertygelsen om att Sverige behöver fler arenor för demokratiska samtal. Genom Förändringsrapporten kan vi se att svenska folket håller med! Det är just genom samtal som vi kan bygga förståelse, minska klyftor och motverka polarisering, och på så sätt stärka demokratin. Vi behöver samverka över alla sektorer. Inte minst är det dags att företag och näringsliv ser sin del i det hela, Ali Tabrizi, projektledare och medgrundare av Frihamnsdagarna.

Frihamnsdagarna är en demokratisk mötesplats som riktar sig till allmänheten och arrangeras i Göteborg för fjärde året i rad. Årets upplaga går av stapeln den 29–31 augusti och har i år temat ”Be the change”.

Ett urval av insikterna från Förändringsrapporten 2024

• En tredjedel (32 %) av svenskarna tycker att demokrati och rättigheter är en av de viktigaste samhällsfrågorna. Det är lika viktigt som "Försvar och samhällsberedskap" och "Ekonomi".
• 6 av 10 (62 %) anser att det finns ett behov av demokratiska arenor i samhället, för att diskutera samhällsfrågor.
• Sex av tio (58 %) engagerar sig på minst ett sätt för att skapa förändring i samhället. Störst andel (41 %) svarar att de engagerar sig genom att inte handla vissa varor.
• Fyra av tio (41 %) engagerar sig inte för att skapa förändring i samhället, och 57 % av dessa skulle inte heller vilja börja.
• En majoritet (85 %) anser att man har ett eget ansvar för att samhället ska förändras i den riktning som man önskar.
• 26 % tror att samhället kommer att utvecklas på ett sätt som de önskar, men 36 % tror tvärtom, alltså att samhället inte kommer att utvecklas på ett sätt som de önskar.
• Mer än var tredje svensk (37 %) är rädd för negativa konsekvenser i form av hat och hot om de uttrycker sina åsikter om samhället.
• En av tre (34 %) känner sig otrygg med att uttrycka sina åsikter i sociala medier, medan en av fem (22 %) känner sig trygga med att göra det.
• 7 av 10 är intresserade av att lyssna på en partiledare som talar på en plats nära där de bor.
• De tre viktigaste samhällsfrågorna enligt svenskarna är sjukvården (66 %), skola och utbildning (56 %) och brottsligheten (51 %). Demokrati och rättigheter hamnar på plats sex (32 %).
• Fler kvinnor än män tycker att sjukvården samt miljö och klimat är viktiga samhällsfrågor. Fler män än kvinnor att invandring och integration samt energi är viktigt.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes under februari 2024 av Novus på uppdrag av Frihamnsdagarna. Undersökningen gjordes via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel med ett riksrepresentativt urval av 1 068 respondenter från hela Sverige i åldrarna 18–84 år.