Skolorna bör satsa mer pengar på resurser mot mobbning

Prestera, prestera, prestera – eleverna måste göra bra ifrån sig i skolan. Det är en fråga som hela tiden diskuteras bland politikerna, och det verkar vara viktigare för dem att ungdomarna får högsta betyg i alla ämnen, än att de mår bra i skolan. Visst, de har en poäng i att resultaten bör höjas och förbättras, fast samtidigt verkar de ha glömt att lägga en stabil grund för att det ska bli möjligt. 

Tryggheten i skolan är i dag inte hållbar. Varje dag går elever till skolan och mår dåligt, antingen psykiskt eller fysiskt, kanske både och. De sjukanmäler sig hej-vilt eftersom de känner att skolan inte är en säker plats att vistas på. Sjukanmäler de sig inte, skolkar de. 

Det är en av mobbningens många konsekvenser. Dit kan tilläggas att elever tar livet av sig för att de inte längre står ut med att bli kränkta, en del utgör ett självskadebeteende där de skär sig för att spegla hur de känner sig inombords, medan andra tilltar droger för att sänka smärtan. Det här är bara ett urplock av mobbningens konsekvenser. 

Det som oroar mig är att många skolor inte verkar veta hur de ska jobba mot mobbning. Trots att det finns antomobbningsplaner, minskar inte kränkningarna eller tryggheten i skolan. Något måste bara vara fel, tänker jag. 

Har skolorna inte tillräckligt med resurser för att motverka förekomsten av mobbning? Jo, det tror jag att de har, men de använder sig inte av dem (åtminstone inte på rätt sätt). Jag pratar utifrån egna erfarenheter när jag säger så här: lärare och rektorer behöver tätare samarbete när mobbning uppstår, möten för att reda ut konflikter eller problem (mellan den utsatte och de som kränker) räcker inte i längden. 

Skolorna måste satsa pengar på att försöka stoppa taskigheterna! De måste regelbundet hålla ämnet aktivt för att nya som gamla elever ska bli påminda om hur allvarligt mobbning är. För att göra detta borde de med jämna mellanrum boka en föreläsare om mobbning, eller ta hjälp av en utbildare kring ämnet (Friends erbjuder sådana tjänster). Dessutom borde lärarna prata mer om ämnet i klassrummen. 

Om man aldrig har varit utsatt för kränkningar, är det svårt att sätta sig in i en sådan situation där man blir mobbad. Det kan också vara en avgörande anledning till att lärare och rektorer inte förstår allvaret i det hela, eftersom de inte har några personliga erfarenheter av det. Men det betyder inte att man ska ta "lättare" på mobbning, snarare tvärtom. Och när skolorna inser att de måste lägga pengar på resurser för motverkan av mobbning, först då kan mobbningen ha en chans att stoppas, och med det i framtiden kanske för gott.