Krav på snabb start får färre att starta friskola

Att Skolinspektionen väljer att förkorta tiden mellan det att en skola blir godkänd och då den måste starta gör att det i år är färre som ansöker om att få starta skola. Också den kritiska debatten mot friskolor – trots de bättre resultaten – har stor betydelse. Det säger Cecilia Nykvist, vd på Friskolornas riksförbund.

Nya fristående skolor måste från och med i år starta sin verksamhet senast året efter att de blivit godkända av Skolinspektionen. Tidigare har skolorna haft två år på sig att starta. Den kortare uppstartstiden är en avgörande anledning till att det i år är färre som ansökt om att få starta fristående skola.

- Att starten måste ske så snabbt gör att skolorna inte hinner. Därför avstår man från att ansöka. Det vet vi efter att ha frågat våra medlemsskolor, säger Cecilia Nykvist, vd på Friskolornas riksförbund.

- Vi förstår inte varför Skolinspektionen plötsligt väljer att stressa fram skolstarterna. Att skynda på processer så här kraftigt brukar sällan leda till höjd kvalitet. Och det är i alla fall vad vi på Friskolornas riksförbund strävar efter. Vi är rädda att bra skolor helt enkelt inte kommer igång nu.

Friskolornas riksförbund kommer att uppvakta utbildningsdepartementet för att försöka få tiden förlängd till två år igen.

Även det skolpolitiska klimatet påverkar intresset för att starta nya skolor.

- Den senaste tiden har både medierapporteringen och den politiska debatten varit ensidig och kritisk mot friskolor och framför allt handlat om friskolornas ekonomi. Vi är övertygade om att det har stor betydelse. Få har lust att ge sig in i en bransch som hela tiden ifrågasätts trots att det är friskolorna som visar bäst kvalitet, säger Cecilia Nykvist.

Friskolorna har generellt högre betyg, bättre resultat på nationella prov och elever, lärare och föräldrar är mer nöjda med friskolor. Eleverna i fristående grund- och gymnasieskolor utgör också fortfarande en liten del - 16 procent av alla elever i landet. Ändå är det friskolornas som sätts under lupp.

- Genom att fokusera så kraftigt på friskolorna missar man 84 procent av eleverna i den svenska skolan. Den parlamentariska utredning som nu pågår och som enbart granskar friskolor borde förstås utreda hela skolan, punkt, säger Cecilia Nykvist.

Skolinspektionen gissar själva att nya krav i skollagen gör att färre ansöker om att starta skola. Men det tror inte Cecilia Nykvist på.

- Det är befängt. Det finns inga som helst belägg för att friskolorna skulle ha svårare att anpassa sig till ny lagstiftning än kommunerna.

För mer information:

Cecilia Nykvist, VD
08-762 77 01
cecilia.nykvist@friskola.se

Magnus Johansson, informatör
08- 762 78 04
magnus.johansson@friskola.se