​Så blir din verksamhet effektivare med agila metoder

Genom att arbeta agilt har it-utvecklingsprojekt nått effektivare, tydligare och snabbare resultat. På Frontit vill man nu ta det agila receptet och dra nytta av det inom verksamhetsutveckling.

–Vi vill styra mot nyttan och identifiera hur man uppnår den, oavsett om det gäller att sälja mer, genomföra effektivare projekt eller sänka kostnader, säger Anders Melander, konsult på Frontit.

Anders Melander har arbetat med verksamhetsutveckling och förändringsarbete i mer än 25 år och enligt honom är den stora styrkan i den agila metodiken och nyttostyrd verksamhetsutveckling att de hjälper företag att fokusera sina insatser och arbeta med rätt saker.

–De flesta verksamheter är inte tillräckligt inriktade för att uppnå sina resultat effektivt. Arbetar man agilt får man bättre, tydligare och snabbare resultat till en lägre kostnad. Gör inte allt, gör det som ger resultat, säger han.

Korta cykler och tydlig uppföljning ger bättre resultat
Ett vanligt problem är enligt Anders Melander hur många företag arbetar med projekt. Ofta sätter man upp projektets förutsättningar och lösningar redan från början men tar sig inte tid att under arbetets gång stanna upp och titta på vad som faktiskt borde prioriteras för att nå resultat. Det arbetssättet slösar enligt Anders Melander inte bara tid och pengar utan resulterar ofta i en sämre slutprodukt.

–Om du har ett projekt på 1,5 år så kommer det hända så mycket som påverkar arbetet under tidens gång: nya lagar och regler, ny teknik eller nya kundkrav. Om du då jobbar med samma lösningar som du satt upp från början är kanske arbetet inget värt när du väl kommer fram, säger han.

Vad det agila arbetssättet gör annorlunda är att bryta ner arbetet i mindre cykler och fokusera på vad som är viktigast just nu. Istället för att stirra sig blind på ett slutmål som ligger mer än ett år framåt i tiden identifierar man i varje cykel vad som levererar mest nytta till lägst kostnad och ser till att få just det gjort.

–Man arbetar med bestämda intervaller på kanske två eller tre månader. Sen gör man en uppföljning och en ny prioritering. För de som är direkt involverade blir det en större tydlighet, det blir lättare att veta om man gör rätt eller fel istället för att jobba påi en ändlös process, säger Anders Melander.

Större engagemang och delaktighet i organisationen
En annan av Frontits konsulter som har lång erfarenhet av det agila arbetssättet är Anders Fresk. Han har jobbat med agil metodik i mer än 10 år och han menar att de ökade möjligheterna till uppföljning och utvärdering skapar bättre förutsättningar eftersom de som ska ta del av slutresultatet hela tiden kan ge feedback på arbetet som utförs.

–Ett vanligt problem är att beställaren inte vet om gruppen kommer kunna leverera, men arbetar man agilt så ser man det väldigt tidigt. Det kräver en stor delaktighet av beställaren som hela tiden behöver vara aktiv och ta fram prioriteringar och ge återkoppling, säger han.

Anders Fresk är också noga med att påpeka att det agila arbetssättet inte bara kan användas i it-utvecklingsprojekt. Genom nyttostyrd verksamhetsutveckling kan den agila metodikens grundtankar bli ledstjärnor för hela verksamheten. En kontinuerlig utvecklingsprocess och mer engagerade anställda menar Anders Fresk är två stora fördelar som den agila metodiken för med sig i det dagliga arbetet.

–Man fokuserar på nytta och resultat och på att göra det viktigaste först, för att sedan följa upp och bygga på. Det fokuset borde alla ha, säger han.